Nordiska språk med ny inspiration

Jag har arbetat många år på mellanstadiet och arbetat med arbetsområdet ”Nordiska språk” med alla mina klasser. Varje gång känner jag mig lika osäker. Nu har jag en årskurs 5 och skulle ge mig på detta område igen. Denna gång inställd på att ge eleverna bättre kunskap och att göra området lustfyllt att arbeta med. Min kollega arbetade med Norden på So-lektionerna och jag ville att detta skulle hänga ihop. Jag läste kunskapskravet som lyder:
Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

Sedan påbörjade jag min planering och upptäckte att Skolverket har gett ut en skrift som heter ”Grannspråk”. Den innehåller lektionsförslag i danska och norska. De flesta övningarna riktar sig till årskurs 4-9 men det finns även övningar för förskolan, årskurs 1-3 och gymnasieskolan. Efter att ha använt en del av övningarna och fått inspiration till min planering känner jag nu när jag har avslutat området att det blev mycket bättre än tidigare. Eleverna har verkligen lärt sig likheter och skillnader mellan språken och haft roligt under tiden.

Vi startade upp området med att göra en Kahoot för att se vad vi redan kan om de olika språken. Sedan tittade vi på ett ”språkträd” där vi kunde konstatera vilka språk som är släkt med varandra och vilka som inte är det. Eleverna tyckte det var intressant att svenska är på samma indoeuropeiska stam som persiska och baltiska språk men inte ens på samma träd som finska. Vi fortsatte med att jämföra några ord på svenska och danska/norska som man lätt missförstår eftersom de låter likadant men har helt olika betydelse. Vi jämförde t ex orden rolig, semester och by. Vi pratade också om hur man räknar på danska, eftersom vi bor så nära Köpenhamn kommer alla elever i kontakt med detta.

Nu var det dags att prova språken i vardagliga situationer. Eleverna blev indelade i grupper och dessa arbetade med två olika uppgifter. Idén till dessa uppgifter fick jag i skolverkets skrift ”Grannspråk”. En av uppgifterna var att översätta veckans matsedel till danska respektive norska. Den andra uppgiften var att ”klä på” en pappersdocka olika klädesplagg och sedan översätta orden för dessa klädesplagg till danska respektive norska. Vi använde nordisk miniordbok, https://nordeniskolen.org/sv/andet-info-gml/ljudordbok/ och det fungerade mycket bra. Här finns de vardagliga orden och eleverna kan både se hur de stavas och höra hur de låter. Denna ordbok och mycket annat material hittade jag på https://nordeniskolen.org/sv/ . Matsedlarna satte vi upp och under dessa veckor läste vi dagens maträtt på danska och norska. Eleverna fick också tillverka ett memory med matord på danska och svenska och de som arbetade med kläder fick tillverka ett kortspel om detta. Det blir mycket skratt i klassrummet när man upptäcker att orden på de andra språken låter roliga. Många var också ivriga att lära sig just mat och kläder på framför allt danska eftersom de så ofta är där.

Bildresultat för grannspråk

I denna årskurs har jag en elev som pratar danska hemma. Detta drog jag såklart nytta av och eleven fick stötta oss med det danska uttalet. En lektion fick eleverna läsa ett utdrag ur en ”Tsatsiki”-bok på svenska och sedan läste vår dansktalande klasskompis samma utdrag på danska. Vi kunde då jämföra hur danskan lät jämfört med svenskan. Eleverna hade den danska texten framför sig och vi kunde också jämföra hur orden stavades och framför allt se vilka ord som var helt annorlunda.

En lektion fick vi besök av en förälder som är norrman som kunde berätta om hur norskan pratas i olika delar av Norge, hur det egentligen fungerar med nynorsk och bokmål, som vi hade en del frågor kring sedan vi arbetade med ordboken, och slutligen fick han läsa ”Tsatsiki”-texten på norska. Då kunde vi göra jämförelser mellan svenska, norska och danska. Vi valde några ord som vi skrev upp på svenska och sedan jämförde vi det med hur de skrev på de andra språken. Ordet ”jag” är ganska likt medan ordet ”elak” heter något helt annat. Vi har också förmånen att vår kock är från Island och vi bjöd in henne för att prata om isländska och lära oss några ord.

Vi provade också en lektion från ”Grannspråk” som heter ”Trafikljusmetoden”. Denna engagerade eleverna mycket. De arbetade gruppvis och samtliga grupper fick ett blad med sagan ”Prinsessan på ärten” på danska. De hade tre pennor med färgerna röd, gul och grön och skulle nu markera orden med dessa färger. Grönt = ord som betyder samma sak och stavas likadant på båda språken, gult = ord som betyder samma sak men stavas olika, rött = ord som inte finns på svenska. När texten var full av färger gick vi gå på upptäcktsfärd efter språkliga mönster. Vilka likheter kunde vi hitta? Fanns det skillnader som återkom flera gånger? Det blev livliga diskussioner kring vad orden betydde och hur de stavas.

Elevexempel på trafikljusmetoden.

Nu var det dags för finskan. Eftersom den är så olik svenskan började vi med att gemensamt använda sidan http://lexin.nada.kth.se/lang/trio/sv/5/finska.htm där vi kunde jämföra svenska och finska ord till stavning och uttal. Det finns faktiskt likheter även med finskan och vilken rolig stavning de har, med en massa vokaler!
Vi tittade även på en bit av en finsk film som var textad på svenska. Denna hittade jag på https://nordeniskolen.org/sv Som avslutning lyssnade vi på Radioapan när han pratar finska. Han finns på Sveriges radio. När vi nu pratade om finskan kom vi också in på minoritetsspråken. Vi diskuterade vilka de var och lite kring varför just dessa är minoritetsspråk, detta ska de arbeta mer med under årskurs 7-9 så vi gick inte så djupt in på detta. Vi lyssnade återigen på Radioapan, han pratar på alla minoritetsspråken och detta blev populärt hos eleverna, det är inte så lätt att prata jiddisch…
Som avslutning på arbetsområdet gjorde vi en ny kahoot, nu med fler frågor på likheter och skillnader mellan språken. Det blev en härlig upplevelse när eleverna upptäckte hur mycket de hade lärt sig!

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni för att få in språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk?
  • Hur får ni lektionerna att vara lustfyllda?
  • Var kan man hitta stöd när man planerar ett arbetsområde som man är osäker på?

Referenser:
Skolverket. Grannspråk

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *