Nationella prov – en möjlighet till fortbildning och kollegialt lärande, om det vill sig väl.

Nationella prov är ofta föremål för diskussion och det finns mycket att säga. I det här inlägget vill jag försöka fokusera på de positiva erfarenheter jag har av kollegialt lärande i samband med bedömning av nationella prov. Det blir då ofrånkomligt att även diskutera fördelar och nackdelar med den kommande försöksverksamheten med digitala, anonyma och externt rättade nationella prov. I år testade vi för första gången att låta eleverna göra de nationella provens skriftliga delar i ett av de digitala provverktyg som nu finns att tillgå. Det var nervöst och krävdes en del planeringen och organisation för att få allt att fungera.

Positivt med de digitala provverktygen är att man enkelt minimerar risken att elever är uppkopplade mot nätet när de skriver. Med hjälp av det verktyg vi använde kunde vi även enkelt individualisera proven så att elever fick de anpassningar de har rätt till. Nytt för oss var även att alla prov anonymiserades. Vi vet ju att digitala och anonyma nationella prov ska börja testas from hösten 2018 så varför vänta? I fjärran skymtar även extern rättning av nationella prov vilket jag inte enbart ser som en positiv förändring, mer om det senare. Att låta elever skriva anonymt i digitalt provverktyg var däremot som sagt övervägande positivt även om det krävdes en del ”pill” med att digitalt sortera och skicka ut rätt prov till rätt lärare som sedan skulle få rätt på utskriftsformatet om man som jag är lite gammaldags och vill rätta och bedöma med penna i hand.

Jag uppskattar de nationella proven av flera anledningar. För det första är det sällan för att inte säga aldrig man som lärare på egen hand kan konstruera ett så gediget och vetenskapligt utprövat verktyg för bedömning. Det ger mig och mina kollegor möjlighet att ”stämma av” vår egen undervisningsnivå mot en nationell standard vilket jag uppskattar. För det andra är sambedömning av de nationella proven, om det ges möjlighet, en ypperlig chans till kollegialt lärande och fortbildning av bästa sort. I år fick vi på min arbetsplats en arbetsdag på oss att tillsammans läsa och diskutera nationella prov-uppsatser. Över tid har jag och mina ämneskollegor skapat ett gemensamt arbetsklimat där vi prestigelöst kan diskutera bedömning av elevtexter. Vi delar de texter med varandra där vi känner oss osäkra på vår egen bedömning eller på elevens nivå och det är mycket lärorikt att tillsammans med kollegor få möjlighet att diskutera vad kvalité i en skriven text egentligen är och hur de olika styrkorna och svagheterna kan vägas mot varandra. Det ska sägas att vi inte alltid är överens men med ödmjukhet inför det komplexa uppdraget och varandras kompetens kommer vi ganska nära den eftersträvansvärda likvärdigheten.

Så åter till det här med extern rättning. Flera andra länder har digitaliserade nationella prov som rättas externt och även om dessa länders prov inte är identiska med de svenska nationella proven föreslås i SOU 2016:25 “Likvärdigt, effektivt och rättssäkert” ett betänkande som ska ligga till grund för Skolverkets uppdrag att utveckla de nationella proven, bedömningsstöden och kunskapsutvärderingen i den svenska skolan att även de svenska proven ska digitaliseras och rättas externt senast 2022. Enligt betänkandet ökar digitaliserade, avidentifierade, externt rättade prov rättssäkerheten och likvärdigheten för eleverna. Jag kan efter att vi genomfört det i år se fördelar med digitaliserade, avidentifierade prov så som smidigare bedömningsförfarande och hantering av efterarbete. Samtidigt undrar jag lite över den externa rättningen. Bedömning är en av mina huvudsysslor som lärare. Om jag inte anses kompetent att utföra en viktig del av bedömningen i min kurs vad händer då? Jag tycker att det lutar åt examensprov och jag är inte säker på om jag tycker om det. Om proven är avidentifierade och digitaliserade kan de enligt mig rättas av undervisande lärare och inte av lärare under annan huvudman vilket är vad förordning som ligger till grund för skolverkets försöksverksamhet för införandet av digitala nationella prov föreslår.

Att diskutera

  • Vilka för och nackdelar ser du med anonymisering samt extern rättning av nationella prov?
  • Vad krävs enligt dig för att de nationella proven ska bli en möjlighet till fortbildning och kollegialt lärande?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *