När lärandet blir synligt – uppföljningsfrågor vid lektionsslut

Efter några år i yrket slogs jag av att eleverna genomförde sin lektion utan större eftertanke. När jag släppte klassen var de flesta redan i ett annat universum. Detta utan att tänka så mycket på vad som blivit gjort (eller inte gjort) under lektionen. Tiden att reflektera över vad just avslutat arbete inneburit fanns inte – eller rättare sagt – gavs inte. Jag började fundera över kvaliteten på min undervisning. Var mina lektioner något som man hastade till och hastade från utan större reflexioner. En lektion bland alla andra lektioner under en skolvecka bland alla andra skolveckor under en termin bland alla andra terminer. Det var här jag insåg att något måste ändras i min undervisning.

foto: Bengt Christensson

Just detta arbetssätt jag beskriver här lämpar sig väl i mitt ämne träslöjd, men kan lika väl användas i andra ämnen där man har eleverna 1 eller högst 2 gånger i veckan och där man har arbetsområden som varar över tid.

Om man som elev inte reflekterar över med vilken kvalitet man presterat, är ju risken stor att nästa lektion blir likadan. Det man som elev har presterat måste in i en kontext. Något att förhålla sig till inför nästa lektionstillfälle exempelvis för att kunna sätta egna mål för kommande lektion(-er).  Jag började fundera över lektionens sista fem minuter som en möjlighet till eftertanke hos mina elever. Givetvis var målet att aktivera alla elever i tankearbetet. Kvaliteten på utvärderingen skulle väga tungt, jag ville ju inte att eleverna skulle känna att det var något ”hitte på” från min sida. Jag ville att eleverna rutinmässigt skulle utrusta sig med ett reflekterande tänk som man skulle ha nytta av vid nästa lektionstillfälle.

foto: Bengt Christensson

Jag började formulera frågor där en del av dessa krävde eftertanke och där man som elev kunde se lite i backspegeln hur man presterat under lektionen. Frågor av olika karaktär och omfattning. En del frågor enkla ja/nej-frågor, andra frågor där eleven fick ta ställning till sin arbetsinsats avseende kvalitet, effektivitet, svårighetsgrad, arbetstakt m.m.

 

 

Här kommer ett axplock av förekommande frågor som jag tyckte passade efter en slöjdlektion:

Vem har under lektionen …..

  • gjort något som kräver stor noggrannhet (med stor precision)?
  • gjort något moment som verkar farligt?
  • utnyttjat tiden till 100% / nått uppsatt lektionsmål?
  • hjälpt någon annan elev?
  • gjort något nytt moment som du inte gjort innan?
  • testat ett moment på en provbit före du genomfört det på ditt eget slöjdarbete?
  • jobbat självständigt utan att behöva hjälp från lärare eller kompis?
  • jobbat men något som känns riktigt svårt?
  • använt någon maskin?
  • gjort något misstag?

Vad……..

  • är du mest nöjd med / vad lyckades du bra med?
  • behöver du träna mer på nästa gång?
  • tror du att du kommer ihåg denna lektionens innehåll om två veckor/två månader?

Hur många är………

  • nöjda med dagens arbete?
  • skulle kunnat prestera bättre?
  • vet vad man ska börja jobba med vid nästa lektionstillfälle?
  • har en strategi för närmsta tiden hur arbetet ska läggas upp?
  • kommer ihåg det mesta från lektionens genomgångar?
foto: Bengt Christensson

Jag har sedan fortsatt med detta arbetssätt eftersom jag tycker att det ger bra utslag. Jag har en elevskara som tvingas förhålla sig till nyss gjort arbete. Gick det bra idag, ja då ger det energi till minst lika bra arbete nästa gång. Gick det mindre bra idag, ja då finns det förhoppningsvis ett fokus till nästa gång att prestera bättre eller att åtminstone inte återupprepa nyss gjord insats.

Tillvägagångssättet är ofta att jag frågar alla elever och då ger de respons genom att räcka upp handen. De två första typerna av frågor (Vem har under lektionen…..?  Hur många är……?) ställer jag till hela klassen. Där brukar jag sedan ställa följdfrågor på individbasis som belyser och tydliggör. ”Jaså du har gjort något du tyckte verkade farligt idag. Nu när du provat på att löda, var det så farligt som du trodde från början?” Klasskompisarna lyssnar och kanske denna elevens svar bäddar vägen för nästa elev som oroat sig för lödningen vid nästa lektionstillfälle.  Samtidigt som den tillfrågade eleven får ståta med att ha klarat av detta ”farliga” moment. På så vis får eleverna syn på många olika saker i sitt eget lärande, såsom effektivitet, arbetets kvalitet, självständighet, lära sig göra en bedömning hur långt man hinner på ett lektionspass, m.m.

foto: Bengt Christensson

Den sista kategorin frågor (Vad…..) kräver individuella svar. Ofta med följdfrågor från min sida. Tidsfaktorn begränsar antalet elever som får svara. Istället lottar jag ut frågorna (glasspinnar) till ett drygt halvdussin elever allt beroende på hur mycket tid som finns till förfogande. Alltså måste alla ha beredskap att svara och då måste man ju som elev ha tänkt efter och bildat sig en egen tanke/åsikt först. Ibland tycker en del elever som inte fått ordet att de också vill tala om vad som blivit gjort under lektionen. Då får jag anledning att påminna för vems skull den här uppföljningen görs? Är det för min skull som lärare eller är det för elevens egen skull? Därför är det viktigt att man redan från läsårsstart klargör syftet med uppföljningen för eleverna.

I vilket fall är det härligt när eleven vill visa för omgivningen med vilken omfattning och kvalitet man genomfört lektionens innehåll.

foto: Bengt Christensson

Jag tänker ibland på den tonårströtte eleven som efter dagens många lektioner kommer hem till något som ska likna lugnet men där han/hon kanske redan i ytterdörren möts av frågan ”Vad har du gjort i skolan idag” av en välmenande och engagerad förälder. Svaret kommer kanske reflexmässigt ; ”Inget särskilt”.  Ofta orkar man kanske inte som trött elev svara på den frågan just där och då.  Men – och vad värre är – tänk om inget innehåll från dagens lektioner har den digniteten att det känns värt att nämna det hemma. Detta därför att skoldagens innehåll bara flimrat förbi likt landskapet från ett tågfönster. Ingen reflexion eller eftertanke. Det är här jag vill knyta ihop – inte bara nyss avslutad lektion utan också bygga länken till nästa slöjdlektion.

Att diskutera:

  • Vilka möjligheter ger du dina elever att reflektera över sin arbetsinsats?
  • Vilka vinster tycker du att dina elever gör när de ges möjlighet till eftertanke?
Share Button

4 reaktioner på ”När lärandet blir synligt – uppföljningsfrågor vid lektionsslut”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *