När det lilla utttrycker det STORA del 2

Denna bloggen är del 2  av  När det lilla uttrycker det STORA – om diktskrivning i åk 6 och Relationen mellan form och innehåll.

För att  fördjupa  klassens diktkunskaper visar jag SVT programmet Helt lyriskt

Programmet leds av Fredrik Lindström som låter svenska artister välja ut en dikt som de får tonsätta. Jag väljer att visa det sista programmet i serien där Tommy Körberg och Molly Sanden (som är välkänd för eleverna) är artisterna. Molly har valt dikt/er av Edith Södergran och i programmet får vi en  tillbakablick i svensk kvinnohistoria för att förstå vad Södergran vill förmedla i sin dikt Vierge Moderne (Modern jungfru) som handlar om den nya kvinnan där hon ibland är nästan 100 år före sin tid! Som refräng har hon valt den sista strofen från “Dagen svalnar” . 

Övergången till Tommy Körbergs poet, Sten Selander, blir dramatisk eftersom vi får veta att han valde att censurera de sista stroferna av Södergrans dikt “Dagen svalnar” när han redigerade  diktantologin Levande svensk dikt. 

I Selanders dikt som Tommys valt “Vi spelade kula på torget en dag en folkskolegrabb och jag” får vi en fördjupning av  mansrollen  och hur den förändrades i början av förra seklet. Från att att kunna ha varit friare i sin klädsel och i sina känslouttryck ger oss sista raden som lyder “man kan inte trösta pojkar som stelnat till män” en fingervisning om vad som hänt med känslor,  mode och ideal.

Eleverna har nu fått kunskap och hjälp  med  viss förståelse för hur dikter kan tolkas, det lilla uttrycker det stora.  Mycket av det som som uttrycks i dikten finns mellan raderna och att dikterna kräver en del av sin läsare. Att känna till något om poeten och den tid hen levde i  underlättar tolkningen.

Vi går nu vidare med att ge eleverna mer kunskap om olika tekniker man kan använda för att bygga dikter som anafor, epifor, tretal, rim, stegring, liknelse, metafor, cirkelkomposition. Presentationen med teknikerna har eleverna tillgång till på Google classroom och kan när de vill gå tillbaka  till den.

När eleverna nu ska skapa sina dikter inspirerar Årstaprojeketet, de besvarar kort 40 frågor om sådant berör – stort som smått- och ligger nära dem själva. Tanken med detta är att varje elev ska försöka koka ner det absolut viktigaste för dem, när processen är klar så har varje elev valt fem frågor att skriva livsviktiga dikter utifrån.  Som stöd kan de välja en eller flera tekniker och utgår från någon/några av sina fem utvecklade meningar, och så är skrivandet igång. 

På biologin är arbetet med  kroppen i full gång och de har också börjat prata om puberteten vad som händer och vad det kan leda till t ex starka känslor för och emot saker och personer. Starka känslor för personer kan betecknas som kärlek, vi tar upp den tråden och vi börjar med att läsa kärleksdikter,  jag har gjort ett urval av 11 dikter i ett häfte.

De får först  läsa själv och fundera kring dikten och vad är det för typ av kärlek dikten skildrar? De diskuterar i par och läser dikten dramatiskt för varandra. Till slut har vi ett gemensamt samtal i klassen om deras tolkningar. Vi pratar också om de kan urskilja om dikten är skriven i någon speciell form. Glädjande nog verkar  alla ta det på allvar och försöker formulera sig , även om många tycker det är svårt i början. Eleverna är öppna i diskussionerna och delar med sig av funderingar och erfarenheter.

Dikterna handlar om vänskap, kärleken till ett nyfött efterlängtat barn, lycklig kärlek, olycklig kärlek och eleverna kan urskilja många av de tekniker vi tidigare lärt oss. Någon är tonsatt och då lyssnar vi på den.

En väldigt spännande diskussion blev runt “Den första kyssen”  av Lars Englund 

“Svårare än allting var det. Det att lyfta tunga händer och föra hennes ansikte så nära. Efteråt ler jag åt min ångest”

 Hur gamla tror ni att personerna är? Vilka förväntningar har killar och tjejer på den första kyssen?  Vilka förväntningar tror den ena att den andre har, på den första kyssen?  Dikten är skriven för ett antal år sedan, inverkar det på hur förväntningarna ser ut?  Vad är ångest? Flera delar med sig av egen erfarenhet. 

I pubertssamtalen diskuterade eleverna om vilka killars och tjejer idealbilder av varandra är och hur det egentligen förhåller sig. Denna dikten passade väl in för att fortsätta den diskussionen.

Den rätte

“Jag hade tänkt dig blond och lång över allt förstånd                                      med  en energisk haka, du, som i dröm och vaka                                           varit mitt ideal. Blond och högväxt och smal.

Och så kommer du dock mörk och kortväxt och tjock,                                     med hakan i nervikt krage  och en början till mage.                                                Så kliver du in i min själ och mitt skinn.

Allting blev skapat om, när du kom.

Allting slog du itu. 

Du, du!” 

Erik Lindorm

Efter att ha diskuterat olika slags kärlek och kopplat känslouttrycken till pubertetsdiskussionerna var det dags för eleverna att prova på att uttrycka sig i egna  dikter. Först fick var och en bestämma sig för vilken typ av kärlek de ville skildra. Flera behövde resonera om detta, tyckte det var svårt  – det landade oftast i en kärlek till stöttande föräldrar eller ett syskon.

Eleverna har nu mött många olika slags dikter som de läst och lyssnat på, de har också skrivit några stycken. Jag  utmanar nu eleverna att testa fler tekniker när de ska skriva. Många har använt rim, som kan vara ett stort stöd men även begränsande ibland. Ofta ger man som lärare  återkoppling till eleverna att utveckla sina texter genom att skriva mer, i det här fallet är det oftast tvärtom – att begränsa sig och att varje rad i dikten är laddad med en känsla/stämning.

Arbetet går väldigt bra och många elever som tvivlat på sin förmåga överträffar sig själva och undrar om de får skriva fler.

Till slut väljer de sin bästa kärleksdikt, textar och illustrerar den på den  tomma förstasidan i kärlekslyrikhäftet. Här får ni ta del av några, läs och njut!

“Tack för att du vill vara min vän

Tack för att du står upp för mig

Tack för att du finns för mig

Tack för att du gör mina dåliga dagar till de bästa

Tack för att du vill vara min vän!”

 

“Dina ögon skimrar som havet

Du doftar som en blomsteräng

       Din vackra själ gör mig lycklig

 Jag älskar dig!”

 

“Dagen då vi möttes visste jag att det var dig jag ville ha

Dagen då vi först talade smälte mitt hjärta

Dagen då jag fick mod var den lyckligaste på länge

Dagen då du fick nog slocknade min låga”

 

“Kärleken är den starkaste kraften

Kärleken du ger mig varje dag

Kärlek som ger mig hopp

Kärleken som binder oss samman

Du och jag”

 

“Du är orange

Jag är gul

Tillsammans blir vi röd

Den röda färgen är det som jag velat ha

Att ha dig här och veta var du är

Att vakna upp med dig är det som gör mig kär

Att vi går igenom saker tillsammans

Vi är arga, vi gråter men ändå gör det oss glada

Ändå håller vi oss kära”

 

“Hand i hand genom sorgens svåra dagar

Hand i hand genom livets lyckliga dagar

Jag tänker på när vi gick hand i hand 

på den soliga strand

Jag kan fortfarande känna den sköna känslan 

när foten nuddade den varma sand

När händerna sedan släpps

finns det ingen smärta som täpps

Hand i hand är vi fortfarande, enligt mig i mitt hjärta

Hand i hand vill jag fortfarande vara med dig i ditt hjärta

Jag tänker på vems hand du nu håller

Jag tänker på varför det blev såhär

Kanske var det bara meningen att vi en dag skulle isär”

 

“Du krossade mig 

Den dagen du kom och frågade en sak

Jag sa: – Ja! för jag ville vara med dig!

Sen hände det

Du kom aldrig igen, aldrig igen  Jag såg dig inte på en månad

Ändå visste jag att du var där 

Jag tänkte att det var över

Också en dag får jag ett sms om att du inte vill ha mig mer

Du krossade mig”

 

 

“Kom ihåg det är min kropp min kärlek, min kunskap

Min kropp får du aldrig mer röra

Min kärlek är lika stark som Venus

Men ej finns det något till dig  

Min kunskap som berättar att du inte är något för dig

Du höll min hand om hopp,  någonting

Du vakna upp

Och jag var inte där”

Att diskutera:

  1. Min tanke är nu att du Ensam funderat på förhållandet form och innehåll när du läst bloggen.
  2. Nästa steg är att du  tillsammans med en kollega i  Par diskuterar  förhållandet form och innehåll.
  3. Till slut tänker jag att ni Alla i lärlaget diskuterar hur förhållandet  form och innehåll ter sig i er egen undervisning. Som inspiration  kan ni läsa s. 5-7 i rapporten där Jan Nilsson beskriver några lektionspass som han observerat utifrån form och innehåll.

Länkar:

Share Button
Om författaren
Förstelärare Naverlönnskolan | AnneChristine.Samuelson@svedala.se

Jag är legitimerad mellanstadielärare och dramapedagog, undervisar detta läsåret i svenska, engelska och drama.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *