Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer

Historia omfattas inte endast av det som hänt. Historia är även det som finns runt omkring oss och det som händer här och nu. Vårt samhälle och vår vardag har sin grund i historien och framtiden har sin grund i vår samtid. I historieämnets kursplan syns detta bla i en förväntan om att eleven ska kunna undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan olika tidsperioder. Dessutom ska eleven kunna ange någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motivera sitt resonemang med hänvisning till det förflutna och nuet.

Detta kunskapskrav omfattar därmed tre delar: beskriva samband, ange tänkbar fortsättning samt motivera denna. Ett omfattande krav som först och främst kräver grundliga  faktakunskaper.

Ett aktuellt ämne som lämpar sig i syfte att träna  på att se och beskriva utvecklingslinjer är murar och gränser. Det finns flera exempel på murar och gränser genom vår historia men även i vår samtid. Murar av betong, taggtråd, vatten men också mentala murar som  delar in människor i vi och dom. Varför byggs dessa murar, varför dras dessa gränser och hur påverkar de människor? Detta blev de  grundläggande frågorna som mina elever i åk nio arbetade med i samband med att vi läste om Berlinmuren. 

Berlinmuren
Berlinmuren

Uppgiften var riktad mot kunskapskravet om utvecklingslinjer och utgick från elevernas kunskaper om Berlinmuren; varför den byggdes och hur den påverkade människors liv. Där började vi alltså. Därefter läste vi om, tittade på nyheter om muren mellan USA och Mexico och försökte tillsammans förstå varför den byggs och hur den påverkar människor, både i det aktuella området men också i övriga delar av världen. Nästa steg var att vi tillsammans beskrev de samband vi kunde se mellan Berlinmuren och USA-Mexico muren samt funderade över om den här typen av murar kommer att byggas på fler platser i vår samtid eller i framtiden och i så fall varför eller varför inte. Denna del av arbetet fungerade som stöd för att eleverna sedan skulle kunna göra en jämförelse och analys på egen hand men då kopplat till ytterligare en mur/gräns. 

Utifrån Utbildningsradions programserie Murar, gränser och taggtråd fick eleverna som sista steg välja en mur eller gräns som de fördjupade sig kring, återigen med fokus på frågorna: varför skedde det och hur påverkar det människor. 

Det var inte speciellt svårt för eleverna att se och beskriva samband mellan olika murar och gränser. Den stora utmaningen med uppgiften var att ange en tänkbar fortsättning, d v s tänka om framtiden. Här blev det viktigt för mig att poängtera för eleverna att det INTE handlade om att de skulle visa kunskap på att kunna se in i framtiden utan förmågan att använda historia som stöd för att säga något om framtiden. Ett sätt att träna detta blev  att ställa frågor till framtiden utifrån de svar eleverna fann på sina frågor om historien (varför byggdes muren och hur påverkade det människor), T ex: Kommer man i framtiden att bygga murar för att begränsa invandring och isåfall varför/varför inte? Vad skedde i……..och vad kan vi lära av det? Kommer man i framtiden att bygga murar p g a inbördeskrig och isåfall varför/varför inte? Vad skedde i ……… och vad kan vi lära av det? På detta sätt blev det även tydligare att det är processer som ligger bakom allt som sker, vilket är en viktig del i att träna eleverna att kunna säga något om framtiden. Historia är ju inte bara något som sker utan historia skapas av människor och under specifika omständigheter och förutsättningar. Dessa omständigheter och förutsättningar är det viktigt att få eleverna att uppmärksamma för att beskriva vad som är kontinuerligt och föränderligt. 

Genom träna eleverna i att se och beskriva utvecklingslinjer, beskriva vad som är kontinuerligt och vad som är föränderligt hjälper vi dem att skapa en historiemedvetenhet, förståelse för samtiden och därmed viss beredskap och handlingskraft inför framtiden. 

Tips på andra temaområden som lämpar sig för att studera utvecklingslinjer är: demokrati och mänskliga rättigheter, migration och statsskick. 

Att diskutera

  1. Hur arbetar du med att träna dina elever i att se och beskriva utvecklingslinjer i din undervisning?
  2. Vilka utmaningar ser du i detta arbete?
  3. Vilka temaområden ser du som lämpliga för att studera utvecklingslinjer?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *