Som lärare är vi alltid på jakt efter nya sätt att förändra vår undervisning till det bättre, att få alla elever aktiva, intresserade och framför allt utveckla sina förmågor på bästa sätt. Vi söker olika didaktiska och pedagogiska utmaningar. Under hösten har mina elever och jag fått förmånen att vara delaktiga i ett forskningsprojekt i matematik där vi verkligen har fått utmana våra tankar och tänka nytt. Analysen som forskarna gör är inte klar ännu, men jag märker på mina elever att de fått nya insikter, förhållningssätt och utvecklat sina förmågor i matematik.
Projektet går ut på att undersöka elevers rädsla för att göra fel i klassrummet och hur misstag i klassrummet kan hanteras av lärare. Frågeställningen är ”Kan vi påverka klassrumsklimatet kring att göra “fel” genom att introducera nya arbetssätt? ”
I uppstarten fick vi massor av frågor om hur vi upplever det att göra fel i klassrummet, vad klasskompisar säger när man göra fel, vad lärare gör vid fel svar, hur lärare agerar om de själva göra fel osv. Det var intressant att läsa elevernas svar, jag har alltid upplevt att jag uppmuntrat till att de är OK att göra fel och att det är genom misstagen som man lär sig nya saker, men det var absolut inte så eleverna ser på detta. De säger att göra fel är ett misslyckande, det är inte ett sätt att lära sig nya saker. Eleverna vågar inte uttrycka sig i helklassdiskussioner på grund av stor rädsla för att säga fel. Många elever vågar inte sätta igång med en uppgift på grund av rädsla för att de inte kommer klara den.
Forskning visar att lärare uppmuntrar elever till att det är okej att göra fel men lärare undviker att utvärdera misstag i helklasssituationer. Diskussioner av misstag i helklass har visat sig:
- Öka elevers framsteg
- Öka elevers engagemang
- Uppmuntra elever att kommunicera matematiskt
- Öka elevers självförtroende
Utifrån detta har forskarna tagit fram en rad elevexempel och ett arbetssätt hur vi kan arbete med dessa misstag. Innan eleverna börjar arbete med elevexempel får de göra ett förtest (de ska efter 4 veckor sedan göra ett eftertest). Arbetssättet är enkelt och det är bara en lite del av lektionen som används. Vi har startat 2 lektioner i veckan med dessa ”misstag”.
Eleverna får först en matteuppgift med en felaktig elevlösningen, dessa får de digitalt genom Matteappen.se. Eleverna får ungefär fem minuter till att helt individuellt att:
- Ringa in det som är fel i uträkningen.
- Förklara felet i egna ord.
- Omarbeta problemet och skicka in ett nytt svar.
De får sedan fem minuter för att prata med en kompis om felet i uppgiften och hur de själva skulle ha löst problemet. Under denna tid hinner jag titta igenom deras lösningar och välja ut några riktigt bra.
Vi avlutar tillsamman genom att diskutera några exempel tillsammans i helklass. Hela processen tar ungefär 15 minuter. Så här ser ett elevexempel ut:
Här är ett exempel hur det ser ut när en av mina elever arbete med uppgiften:
De första veckorna i projektet är eleverna ganska osäkra, jag upplever att de inte vågar arbeta med uppgifterna, det finns en oro att göra fel. Jag tog därför en rejäl diskussion om att göra fel på lektionerna och att uppgifterna de arbetade med är sådant som många elever gör fel på. Uppgifterna som de arbetade med var inte deras uppgifter utan andra elevers uppgifter. Jag visade även en film där Jo Boaler pratar om misstag på mattelektionerna och hur hjärnan utvecklas (https://youtu.be/exmCR28kmZk). Vi pratade även om hur en riktig matematiker arbetar:
- En matematiker tar risker
- En matematiker gör misstag
- En matematiker älskar utmaningar
- En matematiker ställer frågor
- En matematiker kopplar ihop ideér
- En matematiker resonerar
- En matematiker är vem som helst som håller på med matematik
Efter denna diskussion upplevde jag en förändring hos eleverna, engagemanget ökade, de visade på ett intresse att hitta fel i uppgifterna, de vågade mer under lektionerna och de började testa sig fram till nya matematiska lösningar.
När eleverna efter fyra veckor gjorde sitt eftertest, såg jag snabbt att alla elevernas resultat ökade, de hade utvecklat sina förmågor genom att arbete med misstagen. Jag märker även att många elever tycker att arbete med felanalyserna är roligt och utmanande, uppgifterna höjer elevernas självkänsla, de är lite smartare än elevens om gjort fel. Vi har även fått ett lite öppnare klimat i klassrummet, det börjar bli OK att svara fel (inte för alla, men helt klart fler). Vi har fått riktigt bra diskussioner kring felanalys. Det känns som att eleverna vågar prata mer och inga svar är fel.
Nu har vi inte fått del av resultatet av detta projekt, det ska bli intressant att läsa om vad projektet har lett fram till. Men min egna analys är att detta är något som jag kommer att arbeta vidare med, inte bara på mattelektionerna.
Att diskutera:
- Vilket förhållningssätt har du som lärare när elever svara fel i klassrummet?
- Hur upplever du klimatet i klassrummet, är det OK att svara fel?
- Hur arbetar du med elevers felsvar och misstag?
Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.