I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika behov av extra anpassningar. Det kan vara allt från möjlighet att avskärma sig, enskilda genomgångar, visa förmågor muntligt, beskrivet schema, ett tidsstöd med mera. Som ensam lärare i klassrummet finns det en begränsad möjlighet att tillgodose antalet individuella anpassningar. Tillslut riskerar anpassningarna att ske på bekostnad av den övergripande kvaliteten på undervisningen för gruppen som helheten på grund av den tid och fokus som individuella anpassningarna tar  i anspråk. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. 

Med utgångspunkt i ovanstående utmaning för mig som lärare har jag funderat på vilka anpassningar och förutsättningar jag kan hitta som fungerar på gruppnivå. Lyckas jag med detta kan möjligheterna öka att hålla fokus på hela gruppen och inte låta olika individuella anpassningar ta för mycket tid och fokus från undervisningen. I den här bloggen kommer jag ta upp ett par tillvägagångssätt som jag testat och resulterat i att behovet av individuella anpassningar har minskat. Utgångspunkten har varit att jag tänkt att det som varit efterfrågat och nödvändigt för vissa elever, sannolikt har en positiv inverkan för flertalet elever. Jag har läst och inspirerats av boken lektionsdesign av Helena Wallberg och kommit fram till de här tre punkterna.

• Tydlig start av lektionen
• Varierande genomgångar
• Konkret och positiv feedback

Tydlig start av lektionen

Det är otroligt viktigt att jag har ett tydligt syfte med min lektion och att jag alltid skriver upp agendan på klassrumstavlan. Har jag en tydlig struktur redan från början, når jag väldigt många fler elever. Vi går alltid igenom vad vi gjorde förra lektionen och sedan punktlistan tillsammans.  Vi går igenom vilka moment eleverna ska göra, ungefär hur lång tid det kommer att ta och jag förklarar varför de ska göra uppgiften (från syftestexten). Innan eleverna börjar arbeta med sin uppgift brukar vi göra första delen tillsammans. Då blir det lättare för varje elev att förstå hur jag har tänkt mig uppgiften och eleverna kommer igång snabbare. Då skapas inte samma behov av extra anpassningar för att eleven hänger lättare med i undervisningen om det är tydligt från början. Har jag varit tydlig i mina instruktioner och tydlig i mina förväntningar redan från början är sannolikheten större att eleverna lyckas. Sedan handlar det om att även avsluta lektionen tydligt; vad har vi gjort, vad har vi lärt oss, och vad gör vi nästa gång. 

Varierade genomgångar

Ett viktigt moment inom matematikundervisningen är genomgångar, där jag som lärare bland annat går igenom nya moment och begrepp samt repeterar tidigare färdigheter. Efter en genomgång ska eleverna vara redo att börja arbeta med sina uppgifter och ha förståelse för vilka uppgifter de ska lösa. Om man som lärare inte lyckas med detta kommer stora delar av lektionen gå åt till att hjälpa de elever som inte förstått genomgången. Lärare har idag många elever i sina klasser och är ofta bara en lärare i klassrummet, vilket  gör att genomgångarna i lektionens början måste vara ordentligt planerade och genomtänkta för att inte resultera i att eleverna inte hänger med eller att de inte vet vad de ska göra. Mina genomgångarna brukar vara korta och varierade. De brukar vara mellan 5-7 min men Ibland måste de få vara längre. Vid längre genomgångar brukar jag exempelvis pausa med en film eller se till att involvera eleverna i genomgången. Det kan vara allt från att ställa en fråga eller låta eleverna diskutera i grupp. När vi börjar arbeta brukar jag ha olika alternativ på uppgifter som eleverna kan välja mellan. Vi använder oss av chromebooks där det finns möjlighet till uppläsning och stavning verktyg. Jag brukar med jämna mellanrum visa eleverna verktygen och påminna om att de finns. Då slipper jag gå runt och visa eleverna efteråt och fler elever kommer igång med sin uppgift snabbare. 

Konkret och positiv feedback

Under lektionen är jag noga med att ge eleverna tydlig och positiv feedback. Jag försöker fokusera på hur eleven anstränger sig med sin uppgift. Målet är att eleverna ska lyckas eftersom de arbetar hårt och inte ger upp. Jag brukar ofta ge beröm för processen i form av framsteg och handling istället för enbart resultatet. Genom att berömma eleverna för något de har kontroll över, till exempel att de har ansträngt sig eller arbetat fokuserat med en uppgift, ges de makten att själva lära och växa. Genom att på ett medvetet och strategiskt sätt uppmärksamma och förstärka positiva saker kan man påverka elevernas beteendet i positiv riktning. Det är effektivt att uppmärksamma det som fungerar direkt och under tiden när eleven gör rätt saker. 

Genom att arbeta på detta arbetssätt, når jag fler elever och behovet av extra anpassningar på individnivå minskar. Det jag upplevt som de största fördelarna med att anpassa för hela gruppen är att det blir en lugnare och mer harmonisk klassrumsmiljö, att eleverna successivt förbättrar sin uthållighet och ökar sin självkänsla och motivation.

Att diskutera

• Hur arbetar du med extra anpassningar för dina elever?
• Hur arbetar du med positiv förstärkning?