Men hörni – vad är egentligen studiero?

Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i  elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.

I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:

Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever. 

I vårt arbete använder vi modellen de fyra faserna som Viviane Robinson beskriver i sin bok “Förbättring i en förändringstrött skola – ett undersökande tillvägagångssätt”.

Varför har vi detta problem? Skapa en gemensam förståelse för problemet. Bearbeta och utforma nya metoder. Enas om vilket problem som ska lösas.
Klicka på bilden för att förstora den

Vilket problem ska lösas? /Varför har vi detta problem?

Vi enades om att det var samsynen kring begreppet studiero som vi behövde arbeta med. Kan det vara så att elevernas uppfattning är att det ska vara alldeles tyst i klassrummet vid studiero, medan vi pedagoger tycker att enskilt arbete såväl som par- och gruppdiskussioner skapar studiero? Om vi definierar begreppet olika kommer vi inte veta om vi uppnått vårt mål eller vad som har uppnåtts.


Skapa en gemensam förståelse av problemet

Efter att ha formulerat problemet valde vi att först undersöka vad vi pedagoger tycker ingår i begreppet studiero. I diskussionen framgick att pedagogerna anser att studiero är när: 

  • alla kan arbeta med det man ska
  • samtalsnivån är efter uppgiftens karaktär
  • lektionen har tydliga förväntningar
  • det finns tydliga regler kopplade till ämnet/situationen
  • klassen har en struktur/ordning gällande material

Därefter var det dags att fråga eleverna. Några av svaren gällande studiero jag fick i min klass var dessa:

  • Man ska vara tyst och man ska lyssna på sina kamrater.
  • Det kanske ska vara lugn i klassrummet.
  • Om alla i klassen pratar så vill man ha studiero. 
  • När man kommer in i klassrummet och någon arbetar i matteboken ska man vara tyst.

Nästa steg är att ta reda på vad forskningen säger. Skolverkets definition av studiero är

“…att störande inslag under lektionen minimeras och att fokus riktas mot det som är syftet med undervisningen”.

I Skolforskningsinstitutets forskningsrapport “Främja studiero”, https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/systematiska-forskningssammanstallningar/framja-studiero-i-klassrummet-larares-ledarskap/ ställs också frågan vad studiero är.

“Målet är att ett lärande ska ske och det handlar alltså inte om att uppnå tystnad i klassrummet. Det kan vara tyst utan att det sker ett lärande på samma sätt som det kan ske ett lärande när det utåt sett kan se oroligt ut”. 

Det är intressant att läsa här att begreppet studiero inte finns i den internationella forskningen. Där benämns det istället med classroom management som jag tycker särskilt betonar vikten av pedagogiskt ledarskap.  I rapporten står också hur man mäter studiero i ett klassrum t ex genom att räkna antal gånger som störande beteende sker och genom att mäta hur lång tid eleverna ägnar åt sina lektionsuppgifter. 


Bearbeta och utforma nya metoder

Efter att ha ringat in vårt problem och samlat på oss data var det dags för oss att arbeta med det sista steget i modellen. Där är fokus att bearbeta informationen och utforma nya metoder. Ganska snart kom vi fram till att vi behövde synliggöra att studiero kan se olika ut beroende på uppgiften. 

Här blev vi inspirerade av Annika Sjödahls inlägg på lektionsbanken som handlar om ljudnivåer.  https://lektionsbanken.se/lektioner/ljudnivaer-visualisera-samtalstonen/

För att göra nivåerna ännu tydligare skrev vi rubriken studiero högst upp och lade till bilder från Widgitonline. Tanken med detta är att bredda elevernas begrepp om vad studiero är samt att synliggöra förväntningarna på lektionens studiero. Vi bestämde tillsammans att vi skulle prova detta i klassrummet och utvärdera därefter. 


Hur har det gått?

Tre månader senare var det dags för utvärderingen av arbetet med skyltarna. Det visade sig att arbetet med skyltarna hade fallit väl ut. Någon uttryckte svårighet att komma ihåg att sätta upp rätt skylt inför lektionen. En annan kollega tipsade då om att ha alla skyltarna uppe på tavlan och “dra ner” den som var aktuell. Skyltarna för “viska till din kompis” och “helt tyst” användes flitigt och även den för “alla kan höra dig” användes vid redovisningar. Tankarna lyftes också om vi kanske skulle involvera lärarna i praktiskt-estetiska ämnen i detta arbete. 

Själv har jag provat att stämma av med mina elever vid t ex livliga gruppdiskussioner. Då bryter jag aktiviteten och pekar på den gula lappen och ställer frågan till eleverna:

-Är detta studiero nu?

-JA, brukar eleverna glatt svara. 

-Varför det?

-För att vi behöver prata när vi löser denna uppgiften.

Målet ska utvärderas i slutet av terminen men jag var nyfiken på hur deras uppfattning av ordet studiero ser ut så här långt in i arbetet. Före påsklovet bad jag därför eleverna på nytt att skriva ner vad de tycker studiero är. Den här gången blev svaren följande: 

  • Det är när man viskar, pratar och man kan vara tyst. 
  • Jag känner att det är studiero när det är helt tyst. 
  • När det är tyst men man får viska när man pratar med varandra. 
  • Studiero är när man ska prata men inte helt skrika. 
  • Jag måste ha tyst annars kan jag inte tänka. 

Jag tycker att vi har kommit en bit på vägen – men det är ju inte sommar riktigt än. I slutet på terminen stämmer alla klasser på skolan av hur det har gått, och vi ses då för en elevhearing. Jag återkommer med en rapport från den. 


Att fundera vidare på:

  • Har ni samsyn kring begreppet studiero på er skola?
  • Hur kan man arbeta med att skapa samsyn?
Share Button
Om författaren

Beskrivning

En reaktion på ”Men hörni – vad är egentligen studiero?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *