Med koll på lärandemål

Varje pedagog vet att undervisa är en sak. Att eleven efteråt kommer ihåg eller kan det stoff som undervisningen gav, ja det är en helt annan sak. Detta blev jag brutalt påmind om för någon vecka sedan.

Upprinnelsen är följande: Vi är ett antal slöjdlärare i vår kommun som genomför slöjdlyftet (skolverkets kompetensutveckling i slöjd). Vi fick till kommande mötesgång i uppgift att fråga våra elever om de kunde redogöra för arbetsområdets lärandemål.

Skolverket – Uppgiftens betydelse

Redan i detta skede kände jag att alla elever förmodligen inte skulle klara frågan.  Å andra sidan tyckte jag att jag hade informerat om detta när jag startade upp vårterminens arbetsområden. Men hur tydlig hade jag egentligen varit och vad visste eleverna nu 5 veckor senare?

foto: Bengt Christensson

Jag formulerade frågeställningen så här: ”Vad är det meningen att du ska lära dig under detta arbetsområde”? Jag ställde frågan i fyra slöjdgrupper fördelade på årskurserna 4, 5, 7, och 8. Eleverna fick svara skriftligt antingen i punktform eller som skrivna meningar. Jag lät förstå att det kunde finnas flera lärandemål. Resultatet blev minst sagt blandat. I skolår 4 och 5 fick jag bäst utfall. Fjärdeklassarna hade nästan mangrant koll på läget, bland femteklassarna kunde de flesta nämna något lärandemål. Bland sjuorna fick jag ganska blandade svar och för åttornas del fick jag en smärre depression när jag läste igenom hur de hade svarat. Jag fick svävande och diffusa svar.

Hur tolkar man då detta resultat? Är det så att så4-elever har bättre minne än så8-elever? Kanske åttorna har mer komplexa uppgifter och lärandemålet kommer i skymundan? Eller har jag olika undervisningsmetoder för olika ålderskategorier vilket visar sig på detta sätt? Knappast något av svaren bär på sanningen.  Men vad är det då som gör att en yngre elev klarar uppgiften lättare än en äldre?  Förmodligen finns det inget samband med ålder.

För min del har jag en teori som går ut på att svårighetsgraden att komma ihåg lärandemålen ibland kan kopplas till hur tydligt det framgår av titeln på det arbetsområde du har. Mina så4-elever har ett arbetsområde som heter ”sammansättning” och där skruvning ska ingå som en av teknikerna. Nästan alla elever var medvetna om detta när nu frågan gavs. För så5-elevernas del så klarade de flesta ett av lärandemålen nämligen urholkning. Just ”urholkning” heter nämligen också arbetsområdet så det borde inte vålla några problem. Däremot blev jag besviken över att ingen kunde formlera ett lika viktigt lärandemål i arbetsområdet – utvändig formning av 3-dimensionella arbetsstycken. Någon vän av ordning tycker kanske att formuleringen känns omständlig och svår för en femteklassare. Men jag hade varit nöjd med elevformuleringar typ ”..jag ska lära mig använda rasp och fil på utsidan..” Sådana svar uteblev helt. Mina tankar går tillbaks till lektionen för uppstart; hur tydlig var jag egentligen?

Det ska i detta sammanhang sägas att jag inte nöjt mig med svar i allmänna ordalag när lärandemålet är specifikt. Är lärandemålet skruvning så tycker jag inte det räcker att en elev ger svaret ”jag ska lära mig hantera verktyg och maskiner”. Svaret är ju inte felaktigt men heller inte specifikt utan applicerbart på i stort sett alla arbetsområden. Och då har man ju tappat mycket av poängen.

Högstadieeleverna brottas med arbetsområden typ ”förvaring” och ”ungdomskulturer”. Vad gäller den senare vet jag hur supertydliga vi var – Helen och jag – när vi startade upp arbetsområdet. Här skulle vi bl.a. jobba med fokus på en av slöjdens förmågor; att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. Tänk att ingen av mina 14 åttondeklassare 5 veckor senare gjorde kopplingen mellan ”ungdomskulturer” (titeln på arbetsområdet) och att jobba med ”estetiska och kulturella uttryck” (viktigaste lärandemålet). Här gav tydligen inte titeln på arbetsområdet någon vägledning.

foto: Bengt Christensson

Om man gavs möjlighet att krypa in i en tonårings hjärna skulle det förmodligen kännas supertrångt. Förutom allt fritidsrelaterat mediebrus ska det finnas plats för kunskaper och färdigheter som är skolrelaterade. Ett drygt dussintal ämnen gör sitt intrång och vi vill att allt ska fastna. Så sker naturligtvis inte. Vad att göra? Jo ett lika gammalt som välprövat koncept: ”Repetitio est mater studiorum” eller på ren svenska ”repetition är kunskapens moder”. Jag som lärare ska inte nöja mig med att avhandla lärandemålen endast vid uppstatstillfället.  Jag måste även ta mig lektionstid till att lyfta frågan med min slöjdgrupp någon gång ibland. Då ökar sannolikheten att eleverna blir mycket säkrare på vad som är syftet med arbetsområdet.

För oss i slöjdgruppen blev detta en ögonöppnare. Inte någon uppgift som vi tidigare hade genomfört med våra elever på respektive skolor hade visat ett så entydigt resultat. Ingen var helt nöjd med utfallet och vi var ense om att skaffa oss gemensamma strategier för att komma runt våra tillkortakommanden.

För att sammanfatta så måste vi se till att lärandemålen framgår tydligt när vi sjösätter ett arbetsområde. Det får inte råda några tvivel om att budskapet gått fram. Sedan är det sannolikt att en del elever tappar bort informationen under resans gång. Därför måste det lyftas igen efter ett tag så eleverna hålls medvetna. Åtminstone om arbetsområdet spänner över flera veckors tid. Kanske är det också läge att döpa om något arbetsområde för att tydliggöra lärandemålet. Slutligen kan en tanke vara att eleven på ett tydligare sätt än nu tvingas redogöra i sitt slutdokument (slöjdberättelsen) i vilken mån lärandemål uppnåtts.

Eventuellt finns det anledning att återkomma i ämnet. För min egen del känner jag att det finns en förbättringspotential väl värd att ta vara på framöver.

 

Att diskutera:

  • Varför är det viktigt att tydliggöra lärandemål?
  • Hur arbetar du för att eleverna ska förstå vad ett arbetsområde går ut på och vad de förväntas lära sig?
  • Hur kollar du upp att det finns en fortsatt medvetenhet om lärandemål genom hela arbetsområdet?
Share Button

En reaktion på “Med koll på lärandemål”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *