Matematik-något för alla!

Matematik finns överallt!

Hur många matematiklärare har inte sagt det? Stämmer det då att matematiken finns överallt eller det är bara en klyscha?

Under den senaste tiden har eleverna i årskurs fem arbetat med att skapa sitt drömrum. De började med att fundera vad de önskade i sitt rum och gjorde sedan en skiss över sin tanke. Därefter började de söka på nätet för att hitta sina möbler och andra ting som t.ex. golv, tapeter, växter. Eleverna gjorde en tabell, där de förde in en bild på möbeln, skrev in inköpsställe, olika mått och pris.

I detta moment tränade eleverna sig på att söka och läsa av olika mått: djup, längd och bredd, höjd, sitthöjd, alternativa bredder och längder. Det blev många diskussioner om hur man skulle tolka de olika måtten. De kom fram till att olika butiker benämnde måtten på olika sätt och att de helt enkelt var tvungna att titta på möbeln och använda rimlighet vilket mått som var bredd, längd, djup och höjd. De fick även tänka ut hur golvet skulle se ut, vilket ledde till att de använde beräkningar av area. Genom att använda verklighetsbaserade problemlösning använde vi de fem olika förmågor i matematiken, begrepp, metoder, problemlösning, resonemang och kommunikation.

Därefter gjorde eleverna en skalenlig ritning över sitt rum. Här fick eleverna en god förståelse för hur t ex skala fungerar och hur man avrundar till en decimal. Vissa elever insåg att alla önskemål inte rymdes i rummet och fick tänka om eller göra ritningen i en annan skala. De fick tänka i flera led och pröva och ompröva om det inte fungerade. I detta moment tränade de framför allt förmågan att använda lämpliga matematiska metoder.

Nästa moment var att börja tillverka sin inredning. Här fick eleverna tänka i flera led och pröva och ompröva om det inte fungerade samt att arbeta metodiskt och noggrant. De var tvungna att göra en skalenlig ritning över sin möbel innan de skar ut den i hård kartong eller använde annat material. Här prövades tålamodet och fingerfärdigheten.

 

När allt på inköpslistan var klart fick de sätta upp sina möbler i kartongen och se om de ville lägga till något. Vi avslutade projektet drömrummet med att visa upp rummen för åk 4 för att få riktiga mottagare.   I detta projektet samarbetade jag och bildläraren, vissa lektioner hade vi tillsammans och vi kunde titta på olika förmågor under arbetsgång samtidigt som vi kunde sambedöma vissa delar.

Hur har vi tränat förmågorna i matematiken?

Problemlösning– tränades genom att det inte fanns något givet svar, eleverna var själva tvungna att söka information, komma fram till hur inredning skulle byggas, hur skala och verklighet hängde ihop mm

Resonemang- eleverna har bl.a diskuterat och resonerat om olika mått. De har ifrågasatt varför längd ibland är bredd. De har uppskattat och resonerat om rimlighet.

Kommunikation-med hjälp av tabeller har de organiserat och samlat information. Eleverna har gjort modeller och ritningar för att kunna vara säker på att det fungerar att bygga som de tänkt. De har samtalat med andra, två och två, i mindre grupper och vi har tagit upp vissa saker i hela klassen.

En utvecklingsmöjlighet är att rita sitt drömrum med hjälp av datorn.

Begrepp- som bredd, djup, höjd, längd, skala, decimaltal, avrundning samt hur begreppen används i de olika sammanhangen har vi tränat under hela projektet.

Metoder- tränades bl.a när de räknade hur mycket golv de skulle behöva(area). Skala, när de skulle omvandla från verklighet till bild och föremål. Avrunda till en decimal.

I detta projekt har matematiken verkligen kommit till användning precis som man behöver matematiken i många andra situationer, det abstrakta sätts i en elevnära situation. Jag tror att vi måste vara tydligare och förklara varför och inom vilka användningsområden vi har nytta av matematiken för våra elever. Det handlar om att få igång det matematiska tänkandet, fördjupa förståelsen och öka lusten att lära.  När man arbetar med olika vardagsnära områden upplever jag att eleverna blir mer kritiska och ifrågasätter mer. De tvingas reflektera och tänka efter vilket leder till en ökad förståelse.

Idag är det kanske ännu mer viktigt att få en förklaring, då tekniken präglar hela samhället och matematiken och logiken är datorernas språk. Vi föds inte som matematiker utan det krävs hårda arbetsinsatser för att förstå olika samband. Alla har ett behov av att kunna tänka logiskt, vilket är en bieffekt av att träna matematik. Matematik är bara svårt när man inte vet hur man ska göra därför att man saknar verktygen. Skolans uppgift är att ge eleverna dessa verktyg.

En klok person har sagt:

”Juridiken är ett försök att skapa språklig matematik – precis och exakt”.

Ja, så matematik behövs och finns överallt! Alltså är matematik för ALLA!

Att diskutera:

  1. Hur gör du för att förankra din undervisning i verkligheten?
  2. Hur gör du för att fördjupa och öka lusten att lära i din undervisning?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *