Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning???

För de elever som har svårigheter att möta kunskapskraven i olika ämnen har lovskolan för vissa blivit en tillflykt för att exempelvis ta igen arbetsområden som saknas, komplettera uppgifter eller repetera ett kapitel i matematiken och göra ett prov. Oavsett anledning har lovskolan en viktig funktion i den övriga verksamheten med det primära syftet att få fler elever godkända i sina ämnen och i sin tur öka måluppfyllelsen på skolan. Med detta i åtanke är det alltså viktigt att en lovskola är välfungerande helt organisatoriskt, så att den insats som görs från elever och undervisande lärare ger så bra avkastning som möjligt. Inget arbete ska alltså göras i onödan. I denna blogg ämnar jag skriva om hur två kollegor och jag initierade ett förändringsarbete för lovskolan för att bättre kunna möta de krav som lovskolan ställer.

Efter att ha undervisat på lovskolan vid ett flertal tillfällen har vi över tid kunnat se vad som fungerar väl, alltså framgångsfaktorer, men likaväl vad som inte fungerar. Att arbeta på en lovskola skiljer sig trots allt från den ordinarie undervisningen, då man som undervisande lärare möter elever från olika undervisningsgrupper, samt att majoriteten av de elever som kommer inte når kunskapskraven för godkänt. Detta kan bero på såväl brist på kunskap/förmåga, som brist på motivation att genomföra sitt skolarbete. När vi under sportlovsskolan även hade fler elever än vi någonsin haft kom andra faktorer att spela roll. Då elevgruppen helt plötsligt inte blev hanterbar ur ett pedagogiskt perspektiv med det antalet resurser vi hade att tillgå, insåg vi ganska snart att organisationen för lovskolan behövde ses över. Dels för att de pedagogiska behov som finns kan tillgodoses, dels för att i större utsträckning använda oss av de framgångsfaktorer som tidigare lovskolor hos oss visat på. Med bara fyra veckor till påsklovsskolan kom ett ypperligt tillfälle att skrida till verket.

I samband med ett INFO-möte på skolan tog vi tillfället i akt att för kollegiet ge en bild av ramarna kring lovskolan, där framförallt tidsperspektivet blev en viktig faktor. Den lovskolan vi har pågår under två dagar och är uppdelade i tre pass / dag. För att en elev ska känna en viss motivation att genomföra sitt arbete krävs att de uppgifter som ämnas genomföras är i sitt antal och storlek begränsade till de pass som finns att tillgå, och är genomförbara inom denna tidsram. Detta innebär också att vissa ämnen kan behöva prioriteras framför andra. Andra viktiga faktorer är att det finns en tydlig instruktion till uppgifterna så att även undervisande personal på lovskolan kan sätta sig in materialet och att uppgifterna ligger på en för eleven anpassad nivå, vilket gör att eleven i viss mån kan jobba självständigt utan konstant stöttning av pedagog. Andra vinster som vi sett är:

  • en tydlig avsändare av materialet som också är utskrivet på papper, vilket omöjliggör undanflykter hos eleven som kan påstå att materialet försvunnit på datorn.
  • en mapp / elev där allt material är samlat
  • elevassistenternas insats som kan pusha och stötta upp i olika lägen för såväl elever som undervisande personal

För att tydliggöra ännu mer för eleverna tog vi fram ett körschema med ”tick-box” (se bild) där undervisande personal/mentor för en elev strukturerar upp dagarna och passen utifrån ämne och uppgifter. Detta skapade också möjligheten att styra elevgruppen och exempelvis sära på de elever som jobbar mer fokuserat enskilt utan att ha sin klasskamrat i samma sal. Även att förlägga prov i exempelvis matematik på sista passet dag två gör att eleverna ”tvingas” repetera under övriga matematikpass för att öka chanserna att klara provet.

Tack vare det gedigna arbete undervisande lärare och mentorer på skolan sedan gjorde för sina elever, utifrån de framgångsfaktorer som presenterades, stod vi som skola mer rustade såväl materialmässigt, som resursmässigt inför påsklovsskolan, vilken med facit i hand gick bra. Varje elev hade sin enskilda mapp med ett individuellt anpassat körschema där de själva fick bocka av sina uppgifter som ”klara” i sin tick-box, vilket var något som flertalet elever tyckte var en skön känsla. Det fanns en ände på arbetet. Efter lovskolan känner eleven en vinst över att ha klarat sina uppgifter. Undervisande lärare får ett bättre bedömningsunderlag inför betygssättning och skolan kan höja sin måluppfyllelse. Målet med detta förändringsarbete var trots allt att få en organisation som bättre kunde möta det behov som lovskolan ställer; genom att låta beprövad erfarenhet och framgångsfaktorer leda oss i detta arbete har vi nu kommit en bit på väg.

Att diskutera

  1. Hur fungerar lovskolan på er skola?
  2. Hur delar ni med er av framgångsfaktorer till varandra på er skola?
  3. Hur kan man på en skola skapa möjligheter för undervisande personal att dela med sig av sådant som fungerar i sin undervisning?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *