Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”.  Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.

foto: Bengt Christensson

Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång.  Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?

Figursåg
foto: Bengt Christensson

Situationen jag beskriver ovan är följande: Träslöjdens figursåg är en mycket harmlös maskin som jag introducerar redan i början av så3.  För att kunna använda maskinen måste eleven ställa pressarfoten på rätt höjd, beroende på träbitens tjocklek. Jag visar eleverna hur man gör.  Konstruktionen är helt öppen, man kan se både var och hur de olika delarna sitter fast i varandra (se bild). Det finns en enda och fullt synlig ställskruv som har fysisk kontakt med pressarfoten. (Visserligen finns det ytterligare en ställskruv men anslutning till pressarfoten saknas). Efteråt finns det ändå elever som utan att ens titta på maskinen ”inte har någon aning” hur man ändrar höjdinställningen på pressarfoten.

foto: Bengt Christensson

 

Snabbaste och enklaste sättet att komma förbi hindret är givetvis att läraren serverar lösningen och att eleven då kan jobba vidare direkt. Men om eleven nu inte har någon så ”snäll” lärare som likt en fågelunge matar eleven med all kunskap som finns, hur gör man då? Bättre är då en lärare som överlåter till sina elever att själv se möjligheterna och som tror att eleverna lär sig på ett djupare plan med ett undersökande arbetssätt. En lärare som har förväntningar på sina elever.  Ämnet gränsar till min tidigare blogg  ”Men tänk om det blir fel Bengt”

Det finns ett antal parallellfall till ovan nämnda t.ex. ställskruven till en hyvel eller t.o.m. spännskruven till en skruvtving.

Hur kan man då hantera denna typ av elever? Handlar det om brist på begåvning? Nästan aldrig!

foto: Bengt Christensson

För inte så längesedan hade jag en åk4-elev som sade sig ”inte kunna någonting” vid figursågen. Det var bara hon och jag vid maskinen. Mitt tålamod att vänta just där och just då var begränsat eftersom jag inte kom någonvart med henne. ”Jag går hjälper några andra elever, sen återkommer jag”. ”Du kan ju se vad du kan komma fram till under tiden” var min kommentar.  ”Jag vill att du på något sätt kan visa hur du tänker, eller att du på något vis kan komma närmare en lösning på problemet, sen kan jag hjälpa dig vidare om det skulle behövas”. Några minuter gick och förvandlingen var total. Tänk att lilla fröken anti, avig och tvär på några få minuter kunde förvandlas till lilla fröken glad, stolt och nöjd.  Stolt och nöjd över att ha löst problemet. Och dessutom över att ha gjort det själv. Visst är det väl underbart?

Metoden denna gång och många andra gånger:

  • Att inte lösa problemet åt eleven. Visa istället att du har förväntningen på att eleven ska kunna lösa det själv (förutsatt att han/hon slipper stressmomentet). Det är ju som pedagog så lätt – och snabbt gjort – att gå in själv och tala om vad som är rätt och fel.
  • Ge eleven den tid som han/hon behöver. Stressen eleven känner när en lärare väntar på ett omedelbart svar kan i vissa fall blockera all rationell tankeverksamhet.

Vinsten av handlandet:

  • Att eleven får chans att lyckas själv, det stärker självkänslan.
  • Att jag som pedagog kan rikta min hjälp till andra behövande.

Är uppgiften för svår hjälper givetvis inget av det jag berättat här.

Exemplet ovan beskriver en svårighet som eleven verkligen förväntas klara utan några problem.

 

 

Att diskutera:

  • Hur hanterar du situationen där du vet att eleven egentligen ska kunna lösa uppgiften utan problem men där det ändå blir en låsning redan från början?
  • Vilka faktorer spelar in för att låsningar uppstår och hur kan man förebygga dessa?

 

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *