”Learning by doing!”

I vårt tematiska arbete “Mitt hållbara liv” på Naverlönnskolan i årskurs 5 i Svedala fokuserade vi först på det sociala perspektivet  och sedan det ekologiska.(se föregående bloggar) På vår lägerskola vid Eksholmssjön knöt vi ihop dessa två perspektiv.

Vi lär och upplever genom utomhuspedagogiska metoder i ett aktivt samspel med platsen, miljön och varandra för ett livslångt hållbart lärande.”

Citatet är hämtat från naturskoleföreningens hemsida och sammanfattar i en enda mening våra två lägerskoledagar!  Vi lät våra elever få ta del av olika aktiviteter där de fick träna många olika förmågor. Eftersom vi är ett stort gäng  med 75 elever, valde vi att dela upp dem i två grupper med jämn fördelning  från varje klass. I höstas kom eleverna till oss från fyra olika skolor i kommunen och de nya 5:e klasserna bildades. Efter att ha jobbat med gruppdynamiken i klasserna bröt vi nu upp dessa konstruktioner för att öppna upp för ny/gamla  relationer.

Med en veckas mellanrum fick klasserna under två dagar utforska skog och mark vid Eksholmssjön med Kirsebo scoutstuga som bas. Många föräldrar hjälpte till och ställde upp som chaufförer och  ledare. Våra lärarstudenter fick ju också hänga med såklart. Innan lägerskolan fick eleverna svara på några frågor om förväntningar och tidigare erfarenheter av lägervistelser. Ungefär ⅘ hade tidigare varit på någon slags läger (fotboll, gympa, bandy, hockey, scoutläger/hajk).  De flesta förväntade sig att de skulle lära sig om naturen och ha skoj med kompisar och var inte speciellt oroliga för vistelsen. Det fanns ändå en del som tvekade inför lägret, speciellt att sova borta. Med peppande samtal från lärare och föräldrar utmanade de flesta av dessa elever sig själva och övervann sin oro.

En av de största utmaningarna eleverna ställdes inför dessa två dagar var att reducera sin mobilanvändning- och istället vara ute och undersöka naturen, leka och umgås aktivt med varandra och då eventuellt bli våta , smutsiga och hungriga!

Att leta efter och undersöka småkryp var populärt,  en portabel bestämningsnyckel underlättade arbetet. Krabbelurerna som tillagades på stormkök blev en succë, att lära sig hantera stormköket går lätt när smaskiga godsaker produceras.

Att träna reflektion och eftertanke är också viktigt, delar här en övning vi gjorde som jag fått av en naturskolepedagog som numera är utbildningschef på Malmö universitet. Vi gick med gruppen längs sjön, en efter en släpptes av med tillräckligt långt mellanrum för att inte ha kontakt med varandra. Efter ca 20 minuter  börjar den som först blivit utplacerad (en vuxen) att gå i den riktning hen såg gruppen röra sig och hämta upp nästa elev och sedan nästa…………..När alla blivit upphämtade sätter man sig tillsammans och reflekterar över vad de med sina sinnen upplevt på den plats de suttit på, jag lade även till funderingar om hur de upplevt dagen. Många tyckte att det verkade svårt att sitta still så länge utan någon mobil, men de flesta ändrade uppfattning och hade väldigt mycket att berätta om när vi återsamlades. En stor del av eleverna  nämnde i sina reflektioner att de  kände sig ”fria” när de var ute i skogen.

Att bli bekväm med att röra sig ute i mörkret tränade vi också på genom att eleverna i par fick följa ett ljusspår från vår stuga ner till lägerplatsen på Skåneleden vid sjön, där alla sedan samlades för reflektion och berättelser.

Med egna rötter i scoutrörelsen har uttrycket “Learning by doing” följt mig sedan barnsben. Att själv få prova, våga misslyckas och prova igen, att utveckla sin samarbetsförmåga tillsammans med sin grupp/patrull Att förstå teorin genom egenhändig praktik och dessutom  vara ute i skog och mark när man lär sig leder ofta till att man får man en naturlig ansvarskänsla för miljön. Som lärare har jag kunnat fördjupa dessa kunskaper genom  att ta del av John Deweys teorier och lägga till utepedagogik med stor inspiration ifrån Naturskolepedagoger jag haft förmånen att samarbeta med genom åren.

Dewey menade  att man skulle berika undervisningen genom att ge sig ut utanför skolans väggar och använda utomhusmiljön som ett sätt att lära direkt från verkligheten för att  öka medvetenheten om miljön och livet. Han menade också att det stärker motivationen hos eleven och effektiviserar undervisningen och att utomhus pedagogiken skapar möjligheter för andra undervisningsformer än de traditionella. Själva uttrycket” Learning by doing” ska han dock inte ha sagt själv utan  vara andras sammanfattning av hans teorier.

”Både forskningen och den beprövade erfarenheten indikerar att direkta naturmöten har särskilda pedagogiska värden. Mycket talar för att det i direkta naturmöten kan skapas fördjupade moraliska relationer till naturen, en starkare platsrelation och kunskaper som involverar den egna sinnesupplevelsen samt att friluftsaktiviteter kan förmedla alternativa värdeupplevelser som ger ett nytt perspektiv på den egna livsstilen och samhällsutvecklingen”     

Den nyttiga utevistelsen? Naturvårdsverket     

Att fundera på:

  • Hur använder ni utomhuspedagogik i er undervisning?
  • Vilka hinder finns/ vilka är fördelarna?

Användbara länkar:

 

Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *