Läxor – mina tankar med fokus på HUR och inte OM

I det här blogginlägget tänker jag inte fokusera på att välja sida för eller emot läxor. Jag tycker jag nämligen att vi hamnar fel, när man måste vara för helt för något eller helt mot något. Jag kan nämligen
när jag läser ståndpunkter från företrädare av båda sidorna hitta argument som känns relevanta och vettiga. För mig  är det viktigt att med min undervisning ge eleverna förutsättningar att utveckla de förmågor som jag ska bedöma och att jag  ger alla så likvärdiga förutsättningar till att kunna göra detta som möjligt. Kan jag och behöver jag då ge eleverna hemuppgifter för att nå detta, då är det istället HUR dessa uppgifter kan och ska se ut som jag funderar på.  Jag ger därför något som jag kallar pre-homework (förberedande läxa)  i NO-ämnena till mina elever i årskurs 5 på Marbäcksskolan.

Ge tid till eget tänkande
Tanken med de  uppgifter som mina elever erbjuds att göra hemma är att de ska hjälpa mig att  skapa en undervisning i mitt klassrum, där vi lär genom samarbete och där kommunikationen får stort utrymme i enlighet med Vygotskys forskning. Jag har alltid  haft en tendens till att prata mycket mer än eleverna av tiden  i klassrummet och därför försöker jag hela tiden medvetet bli bättre på att välja arbetssätt som gynnar ett  flerstämmigt klassrum.  Pre-homework,  ger eleverna tid för det egna tänkande, vilket  leder till att vi får ett  mycket elevaktivare klassrum. Det gör att  IRF-mönstet som bygger på  “kontrollfrågor” minskar och  vi kan  istället kan skapa  en mycket mer varierad dialoginriktad interaktion.  Den generella metoden EPA – för att utveckla elevers språk, tänkande och lärande – använder jag flitigt på båda hållen.  Eleverna diskuterar hela tiden med sin samtalskamrat och sedan kör vi en bikupa ( 4-grupp) eller en löpeld där vi lyssnar på varandras tankar.  Många av mina elevers pre-homework handlar därför om att ge tid till det egna tänkandet och att sätta ord på på sina förkunskaper med  det egna språket .  Undervisningen i klassrummet ska sedan utmana deras egna tankar och  göra så att de med ett ämnesspråk kan förstå och beskriva naturvetenskapen runt sig.


Likvärdigare förutsättningar.
En av de aspekter som framförs som kritik mot läxor är att de ökar klyftorna eftersom det drabbar elever,  som har föräldrar som inte kan hjälpa dem. Det betyder ju då att vi hoppas att elever på mer eller mindre samma undervisningstid i skolan, om undervisningen håller hög kvalité,  kan tillgodogöra sig likvärdiga kunskaper. Det kan väl de flesta lärare som arbetar i skolan skriva under på att hur vi än individualiserar och stöttar, så  har vi svårt för att lyckas med detta mål även om jag anser att det är ett viktigt strävansmål . Läs gärna Annica Elds senaste blogginlägg om Stöttning. Med pre-homework, som inte kräver undervisning från föräldrarna, tycker jag att eleverna och särskilt de med svårigheter får bättre förutsättningar (förstår att detta inte är hela lösningen och att detta inte räcker) att möta undervisningen.  När eleverna förberett sig, vågar de delge andra detta och kunskaperna i klassrummet på lektionerna förmedlas från olika håll och med ett mycket mer varierat språk.  Genom att visa eleverna att deras tankar duger, de är viktiga och utgör grunden för det som vi ska bygga vidare på i undervisningen, så känner de sig delaktiga. I skolan kan vi sedan också  bli bättre på att lägga mer tid på förberedande undervisning för elever, i förhållande till att sätta in resurser i efterhand.


Tro på mig och visa intresse för det jag gör.
Att man ger föräldrarna möjlighet att få inblick i sina barns undervisning tror jag ökar elevernas motivation. Ja, jag tror faktiskt också och utgår från att föräldrarna är intresserade av vad deras barn gör i skolan . Eleverna ska däremot kunna göra sina pre-homework utan att deras föräldrar ska behöva känna att deras barn inte vill och kan göra sina dessa för att de själv saknar kunskaper till att hjälpa dem. Däremot uppmuntrar jag  föräldrarna till att gärna ta sig tid att lyssna  en kort stund när deras barn muntligt t ex berättar om vilken ordning de tror att bilderna om ”kretslopp i naturen”  ska komma i  eller vad deras barn tror att faktatextens titel och underrubriker kommer att handla om. Föräldrarnas uppgift är alltså inte att lära sitt barn om hur ett kretslopp i naturen kan se ut, utan att lyssna på deras tankar och kanske ställa följdfrågor som väcker fler tankar. Läs gärna ”Fröken Flipps” blogginlägg som handlar om hennes tankar om läxor utifrån både lärare – och förälderperspektivet. 


Exempel på pre-homework 

  • Illustrationer som ledtråd (  t ex en bild som visar hur vi har  olika årstider)
    Kopiera och klistra upp på ett bilder på ett papper.  Elevernas  uppgift är då att fundera på vad bilden vill visa och vad texten till handlar om. Skriv ner ord som beskriver bilderna.
  • Lägga bilder i ordning ( t ex ett kretslopp i naturen)
    Låt eleverna klippa ut några bilder, fundera på i vilken ordning de ska vara och sedan klistra upp dem. Skriv ner ord som beskriver bilderna.
  • Rubrik och underrubriker som ledtråd
    Skriv upp faktatextens eller filmens rubrik(titel) och underrubriker. Låt eleverna fundera på vad texten/filmen handlar om.
  • Ord som ledtrådar
    Skriv upp ord ur texten/filmen och låt eleverna fundera på vad de handlar om. Ibland passar det också att låta dem försöka att lägga orden i ordning.
  • Skriva frågor
    Låt eleverna få hem t ex illustrationer, rubrik, underrubriker eller ord och ge dem i uppgift att ställa/skriva ner frågor. Samla frågorna i klassen innan ni läser texten eller ser filmen på smartboarden och  försök få eleverna att hitta svaren när de läser texten/ser filmen.
  • Latjolajbanlådor (  t  ex 3 djur som passar in i en näringskedja och en/ett som inte gör det)
    I fyra rutor sätter du in 4 bilder eller 4 ord. Eleverna funderar på: Vilken ska bort? Varför? Vad har de andra gemensamt? Finns det fler lösningar? Hur många olika lösningar kan du hitta?
  • Film och stödstruktur
    Låt eleverna få se en film hemma och fylla i en stödstruktur t ex en tabell. Stödmallen ska vara öppen och eleverna ska fylla i den efter egen förmåga. Eleverna ska fylla i stödord som de sedan tar med sig som förförståelse till undervisningen och som vi kan utgå ifrån.
  • Pre – homework: Experiment ”bygga termos”

    Experiment
    Din uppgift är att försöka att få en boll att med samma kraft studsa olika högt,
    Din uppgift är att bygga om en PET – flaska till en termos.
    I skolan utgår vi från den undersökning eleverna gjort hemma.
    De får redovisa sina experiment, fundera på likheter och skillnader, skulle man kunna förbättra undersökningen på något sätt och vilka slutsatser kan vi tillsammans dra av detta.


Effekter
En tydlig positiv effekt i klassrummet av pre-homework är att talet i klassrummet  har påverkats. Eftersom eleverna hör språket talas av fler än mig som lärare, blir variationen större. Eleverna samtalar mer med varandra och deras eget utflöde är både större och längre. Pauline Gibbons skriver i sin bok ”Stärk språket, stärk lärandet” att det talade språket är viktigt och en bro till det kunskapsrelaterade språk eleverna möter i skolan. Vygotsky betonar vikten av mer interaktion vid lärandet och han lyfter dialogen som ett viktigt sätt att skapa möjligheter till tänkandet.

Pre-homework tycker jag i den utformning mina elever har det bidrar till ett ökat stöd för deras lärande. Däremot måste man utifrån de elever man möter ibland hitta andra vägar och lösningar. Det finns elever bland de jag undervisar som inte gör dessa pre-homework  eller där jag måste göra anpassningar.. Jag har elever med olika neuropsykiska funktionsnedsättningar, som efter skoldagens slut inte reder ut fler styrda uppgifter. Jag har elever som är nyanlända där jag måste anpassa dessa uppgifter, men som då klarar dem utmärkt.  Min slutsats är dock att de har en positiv lärandeeffekt för eleverna ( de som inte gör dem gynnas ändå i klassrummet),

För våra elevers skull borde kanske inte debatten  till övervägande del handla om att man som skola/lärare ska vara för eller emot läxor. En lärare som ger läxor, en annan som säger att det är inte alls bra och sedan alla föräldrar som också har en åsikt åt det ena eller andra hållet. Hur tar man ställning till detta som elev?  Vi borde kanske flytta fokus till HUR istället för OM? Tänk om debatten kring läxor istället skulle kunna  handla om på vilket sätt vi ger dem, vilket syfte de har, hur vi följer upp och utvärderar effekten av dem.

Hoppas jag har väckt lite tankar!

Att diskutera:

  1. Hur ska läxor/hemuppgifter se ut för att de ska bli ett stöd för lärandet?
  2. Hur ska läxor/hemuppgifter se ut för att bli så likvärdiga som möjligt?
  3. Vad är viktigt när det gäller framförhållning av läxor/ hemuppgifter och hur mycket är en rimlig arbetsbelastning för eleverna efter skoltid?
Share Button

3 reaktion på “Läxor – mina tankar med fokus på HUR och inte OM”

  1. Jag ville bara säga att jag tycker att du har så väldigt goda tankar och dina inlägg är både inspirerande och tankeväckande! Tack för det, du hjälper mig (och många andra) i det ständiga arbetet att förbättras som lärare.
    Mvh, Maria -lärare i Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *