Låt oss prata om forskning!

För att utveckla vår undervisning behöver vi kritiskt reflektera över den och fundera över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Då finns det mycket forskning vi skulle kunna använda oss av men  väldigt sällan diskuteras forskning bakom det vi gör i verksamheten. Jag saknar de pedagogiska och didaktiska diskussionerna väldigt mycket. Jag, och förmodligen många andra lärare, vill gärna hålla oss uppdaterade kring forskning. Skollagen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och på Skolverkets sida under rubriken ”Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” kan man läsa ”Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen… Det betyder att verksamheten i förskola och skola inte ska stå i strid med vetenskap. Men vad forskningen säger behöver tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen eller eleverna.” För att detta ska fungera behöver vi tillfällen då vi tar fram och diskuterar forskning.

Som jag har skrivit i en tidigare blogg arbetar jag även som Vfu-lärare på lärarutbildningen vilket gör att jag har seminarium med studenterna innan de går ut på sin verksamhetsförlagda utbildning och sedan besöker jag dem under deras veckor som lärarstudenter i klassrummet. Studenterna som antogs hösten 2021 har nu varit ute på sin första Vfu-kurs. De är de första studenterna som läser enligt ny kursplan och nya kursguider. I dessa framgår det tydligare än tidigare att de ska arbeta enligt forskning och beprövad erfarenhet. Det ska synas och höras redan i Vfu-kurs 1. Jag är positivt överraskad över min studentgrupp, både i planeringen och undervisningen märks det att de har forskning bakom sig. När vi efter deras Vfu hade seminarium blev det mycket givande diskussioner där det kändes självklart för studenterna att diskutera utifrån vad de läst i sina kurser. Varför diskuterar inte vi yrkesverksamma lärare på det sättet? Det är så givande att jämföra teorier och se hur de märks i klassrummet, i undervisningen, eller på rasterna i t ex konfliktlösning. Det blev också tydligt att studenterna inte bara gjorde likadant som sina handledare utan de ville veta vilken forskning och vilka teorier som handledaren utgår ifrån. Det jag också blev medveten om när jag åkte ut på besök är att de handledande lärarna har förklaringar till varför de arbetar som de gör men de kan inte benämna det. De har inga namngivna teorier eller forskare att hänvisa till. Då är det inte lätt för studenterna att göra det på egen hand, var ska de börja leta?

I Svedala träffas vi förstelärare ett par gånger varje läsår tillsammans med bl a rektorerna i kommunen. Träffarna håller kommunens lektor Cristian Abrahamsson i och de går under namnet ”Mind the gap”.  Våra träffar handlar varje gång om hur vi kan hitta forskning som är relevant och hur vi kan få in den i verksamheten. Det blir väldigt givande diskussioner varje gång och jag blir så sugen på att läsa mer forskning men så är dagarna fulla av undervisning, dokumentation och kontakter med vårdnadshavare så tiden bara försvinner.

När vi som sitter i skolans utvecklingsgrupp planerar vårt utvecklingsarbete försöker vi hitta aktuell och passande forskning kring det som vi arbetar med. Vi använder då t ex skolforskningsinstitutet som Cristian har tipsat oss om. Det känns spännande men blir gärna engångsdiskussioner och faller sedan i glömska. Nu har jag tack vare Cristians träffar med oss förstelärare och mitt uppdrag som Vfu-lärare fått ett ökat intresse kring vilken forskning jag skulle kunna läsa för att utveckla skolans verksamhet och min profession. Jag hoppas bara att det också kan bli lättare att få igång diskussioner på skolan. Möten och konferenser handlar mycket om att få alla elever att fungera men mycket sällan blir det diskussion kring vilken forskning vi kan använda oss av. En viktig fråga är hur vi kan organisera våra konferenser så att det blir ett självklart inslag att diskutera forskning som finns tillgänglig inom olika områden. En annan uppgift är att presenterar det på ett intressant sätt och få diskussionerna att kännas viktiga och givande. De bästa utvecklingsarbetena, enligt mig, är de som utgår från gemensam litteratur där vi alla i kollegiet har läst om samma teorier som våra diskussioner sedan kan utgå ifrån. Ja, vi har lite att fundera på och jag hoppas att forskningen är en självklar del av våra diskussioner så småningom.

Frågor att diskutera:

  1. Vid vilka tillfällen diskuterar ni aktuell forskning på din skola?
  2. Hur organiserar ni ert utvecklingsarbete så forskning blir en självklar del?
  3. Hur arbetar ni med forskning så det inte blir engångsföreteelser?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.