I min förra blogg beskrev jag hur jag lade upp min läsutmaning med mina elever i åk 4. Hur gick det då? Vad blev bra och vad vill jag ändra på till nästa gång? Målet var att de skulle läsa ofta, arbeta med sin läsförståelse och få läslust, alltså få uppleva vilken glädje det kan ge att läsa skönlitteratur.
Utmaningen att få alla att läsa två böcker var som vanligt att en del elever ofta vill byta bok, vilket brukar vara ett tecken på att de inte förstår vad de läser. När de lånar bok på biblioteket måste de alltid visa mig vilken bok de har lånat. Jag kan då redan innan de börjar läsa ha en diskussion kring svårigheten på boken. Vi pratar också ofta i klassen om att vi läser olika fort precis som vi springer olika fort och att det viktigaste är att alla tränar. Det innebär att vi inte jämför tjocklek på boken. Jag har som regel att de ska läsa 1/3 av boken innan de får byta för att hinna komma in i boken. När de då vill byta brukar jag prata med dem om vad boken handlar om för att få en uppfattning om boken är för svår eller helt enkelt inte i elevens smak. När vi arbetar med bokcirkel väljer jag ut fem titlar som jag tycker passar elevgruppen och läsning i grupper. Nu hade jag bestämt mig för att eleverna skulle få välja böcker själva med risk för att det inte alltid fungerar bra för alla elever. Barbro Westholm skriver att ”eleverna också behöver känna att de gör sina egna val – man läser med sina ”äventyrsglasögon”. Flera studier visar på hur viktigt det är att eleverna får läsa böcker som de för tillfället känner behov av att läsa”. Mina elever valde i stort sett bara spännande böcker och helst skräck. Detta tyckte jag var lite tråkigt när det finns så mycket annan bra barn och ungdomslitteratur men Barbro Westholm skriver också att ”läsningen bygger på olika växtpunkter, dvs. att man under en tid slukar böcker av en viss typ innan man förhoppningsvis övergår till annan litteratur” (Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft, Att undervisa i lässtrategier för förståelse)
Efter drygt två månader hade vi i stort sett nått målet och för att inte eleverna skulle tappa motivationen blev det äntligen fika. Bokryggarna sitter fortfarande uppe på väggen och eleverna får gärna fortsätta fylla på dem, hemsidan finns kvar och får också gärna fortsätta fyllas på. Jag känner att jag nådde målet med att eleverna har en positivare syn på läsning, vilket jag kan se i enkäten som de fick göra både innan och efter utmaningen, men nästa gång kommer jag att undervisa mer kring läsförståelsestrategierna innan vi börjar med utmaningen. Då är det lättare att knyta våra gemensamma diskussioner till hur vi gör för att förstå en text men också för att få syn på hur strategierna omedvetet används när vi läser och lever oss in i en bok för att vi förstår den.
Precis när jag skrivit bloggen om min läsutmaning kom resultaten om svenska elevers sjunkande läsförståelse och jag fortsatte fundera på vad jag gör annorlunda i min undervisning nu jämfört med för 20 år sedan. Det första jag tänker på är lässtrategierna. De pratade vi inte om när jag utbildade mig till lärare. Barbro Westlund skriver i sin bok att begreppet läsförståelse inte nämndes i kursplanen i svenska i Lpo94 men i Lgr11 är både läsförståelse och lässtrategier centrala och återkommande begrepp. (Westlund, B. Aktiv läskraft sidan 71) I Lgr22 står det även att vi ska arbeta med gemensam läsning vilket har blivit mycket viktigt för mig då jag har upptäckt att eleverna utvecklar sitt tänkande kring sin läsning mycket när de får dela tankarna med andra. Jag har aldrig ”tyst läsning” som en egen aktivitet för att få en lugn stund i klassrummet eftersom min erfarenhet är att många bara sitter och bläddrar i sina böcker då.
Med tanke på diskussionen just nu kring vad som gör att svenska barn har sämre läsförståelse tycker jag att följande stycke ur Westholms bok är mycket bra:
NRP (National Reading Panel, 2000) sammanfattar i följande sju punkter den undervisning i förståelsestrategier, som verkar ge bäst effekt. Punkterna bör återspeglas både i lärarens undervisning och bedömning av eleverna. Punkterna samspelar med varandra, vilket är utmärkande för en aktiv flerstrategiundervisning:
- Eleverna övervakar sin förståelse (Comprehension monitoring)
- Eleverna lär sig av varandra (Cooperative learning)
- Grafiska och semantiska hjälpmodeller inklusive tankekartor används (Graphic and semantic organizers including story maps)
- Eleverna svarar på frågor (Question answering)
- Eleverna formulerar själva frågor som texten väckt (Question generation)
- Eleverna lär sig olika berättelsestrukturer (Story maps)
- Eleverna sammanfattar huvudidéerna i texten (Summarizing)
(Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft, Att undervisa i lässtrategier för förståelse, sidan 145)
Detta gör mig övertygad om att fler lärare behöver arbeta med läsförståelsestrategier och helst genom projekt där de används naturligt i både läsning och diskussioner. Själv ska jag låta mina elever vara med i en bokcirkel efter sommaren. Jag tycker att jag får bättre överblick över elevernas lärande och bättre diskussioner då. Intressant är att motivationen för att läsa var högre i starten av läsutmaningen än i bokcirkeln men i bokcirkeln ökar den under läsningens gång, förmodligen ett tecken på att eleverna själva märker att förståelsen ökar och att diskussionerna är givande.
Att diskutera:
1. Hur arbetar du med läsförståelsestrategier?
2. Hur får du in strategierna naturligt i elevernas läsning?
3. Hur gör du eleverna medvetna om att de använder strategierna för att förstå de texter de läser?
Referenser:
Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft, Att undervisa i lässtrategier för förståelse (Mellanstadiet). Natur och Kultur
