Läsningen, läsningen, läsningen…

Först lär vi oss att läsa, sedan läser vi för att lära oss.

Givetvis finns det många sätt att lära, men vi kommer inte runt att läsandet, som är en viktig del av vårt språk, är bärande när det gäller mänsklig utveckling. I hela livet bygger vi vidare på vårt språk i olika situationer. Språket är viktigt för att förstå världen vi lever i och språket är viktigt för att kunna påverka den. Läsningen är en stor del av språket.

Läsning i alla ämnen 

För oss som jobbar i skolan är det viktigt att inse att alla ämnen ska bidra till språkutveckling. I alla ämnen stöter eleverna på läsning. Det är viktigt att lägga sig vinn om att läsningen i ämnena ligger på en nivå och har en tydlighet som gör att eleverna kan tillägna sig nödvändig kunskap och förstå instruktioner. Samtidigt är det viktigt att grundläggande ord, begrepp och uttryck förklaras och tydliggörs. Du som lärare behöver alltså tänka igenom hur du formulerar dig i skrift till dina elever. Är du tydlig? Om du använder andras texter, läromedel, tidningsartiklar, skönlitterära texter eller andra texter behöver du fundera igenom var fallgroparna finns för att kunna stanna upp, förklara, förtydliga och göra dig viss om att eleverna förstår och därigenom utvecklas i ämnet och språket. 

“Hur övar man på att slå sin gubbe?”

En rubrik från en artikel i Sydsvenskan (230205). 

Man ska väl aldrig slåss? Nej, det här handlar inte om instruktion av äktenskaplig misshandel. Rubriken är tagen ur sitt sammanhang så givetvis blir det svårt att förstå frågan. Men om jag slänger med några citat ur artikeln in i den gröna rutan, klarnar allt då?

“Har man gjort det tusen gånger så sitter det i ryggmärgen…” 

“Situationen får avgöra” 

“Jag tänker inte vad jag ska göra, det bara kommer – automatiskt”

“När jag kommer en mot en sker det naturligt. Jag har det i mig.”

Kanske har den sportintresserade vid det här laget löst det språkliga mysteriet. För andra kanske det förvärrar intrycket kring vad det handlar om.

Att “slå sin gubbe” betyder ungefär att i man i en situation, här i fotboll, en mot en lyckas dribbla sig förbi sin motståndare och därigenom kommer till ett bättre läge. Det finns ingen förklaring till uttrycket i tidningen. Den som vet, vet. Den som är någorlunda intresserad och driven kan säkert lista ut det, men det står inte klart för alla. Precis som vissa ord och uttryck i texter eleverna möter i skolan. I artikeln är det tre spelare i MFF som berättar hur de “slår sin gubbe”.


“Hur övar man på att slå sin lärare?”

Nu menar jag förstås inte handgripligen. Jag tänker mer på hur eleverna ska kunna nysta upp de språkliga knutarna i ämnena för att förhoppningsvis i slutänden kunna slå sin lärare, med häpnad över hur väl man utvecklats i ämnet. Det är givetvis vi lärare själva som ska hjälpa eleverna dit. Ta aldrig för givet att orden och uttrycken som du jobbar med i ditt ämne är lika självklara för eleverna som för dig. Själv tycker jag att jag efter många år som lärare allt oftare får förklara allt mer basala och enklare saker i texter för eleverna. Det är ju ett faktum att elever läser färre och färre texter och därigenom möter färre språkutmaningar, men det är säkert också i kombination med att erfarenheten gjort mig till en klokare och mer uppmärksam lärare.


Kan hästar dö? 

När man diskuterar ord och uttryck leds man ofta in på spännande följdfrågor som bonus. 

Vid ett tillfälle hade ordet “avlida” dykt upp i en skönlitterär bok som en elev höll på att läsa. Eleven frågade vad ordet betydde och jag förklarade. Efter lässtundens slut tog jag upp några av orden som elever frågat om på tavlan. Vi pratade om olika synonymer till ordet avlida: dö, kolavippa, trilla av pinnen… 

En elev räckte då plötsligt upp handen och berättade om att en häst i ridskolans stall hade avlidit – och diskussionen tog en helt annan vändning där elevernas behov om att prata om sina upplevelser och tankar om döden fick ta plats. Pratstunden avslutades med att en elev försiktigt ställde frågan “Men, kan hästar dö?” och lektionen tog en ny riktning igen… 

Det blev ingenting med min planerade lektion i svenska, men den blev likväl värdefull och utvecklande på olika sätt. Där ser man vad förklaringen av ett enda ord kan leda till…


Rom russin – en anekdot

En anekdot som bonus: Rom russin ligger alltid sist kvar i min Aladdin-ask. Jag gillar den inte. Under många år gillade jag den ännu mindre än idag, utan att ens ha smakat på den. När jag var liten trodde jag nämligen att det handlade om fisk-rom som man petat in i pralinen. Jag var inte intresserad av att äta choklad med kaviar i. Likväl accepterade jag att det fanns sådan choklad utan att ifrågasätta. 

Jag gick faktiskt  i högstadiet när sanningen gick upp för mig… 

Se där vilka spratt språket kan spela om ingen hjälper en att förstå och tolka och om man inte frågar när man när något är otydligt eller svårt att förstå!


Uppmaning

Låt eleverna läsa mycket, låt dem möta olika slags texter i olika slags medier – men stanna alltid upp för att förklara och redogöra. Låt det bli en god vana för eleverna att fråga kring det de inte förstår och uppmuntra detta som något bra. Det är du som lärare som ansvarar för att vägleda eleverna och tydliggöra i deras vardag.

Läs gärna vidare om “Alla ämnens ansvar för språkutveckling” på Skolverkets portal


Att diskutera: 

  • Reflekterar du över hur texter du producerar till eleverna uppfattas? 
  • Vilka ord och uttryck är bärande för just ditt ämne? 
  • Hur jobbar du för att säkerställa att alla förstår dessa bärande ord och uttryck?
  • Hur gör du för att eleverna ska bära sitt ansvar att fråga om det som är oklart? 
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *