Läslogg, studieteknik, SO och en novis

Under de senaste lektionerna så har vi lärt oss om SO. Det har varit roligt. Vi har använt oss av drive som ett forum och har frågat varandra om jordens inre. Har gjort ett prov om jordens inre till Magnus som han var tvungen att göra.                                                                                                  (elev)

Jag är lärare i svenska och engelska och i sanning finns så ofantligt mycket eleverna lär sig i skolan som jag inte har en aning om. Kanske är elever mer allmänbildade än vi vuxna. Åtminstone under en period i livet. Alla ska kunna så mycket som möjligt inom alla områden. Denna kunskap kan naturligtvis förmedlas på många olika sätt men elevens läsförmåga är på gott och ont en bärande del av elevernas kunskapsinhämtning i skolan. Frågan är hur mycket vi lärare förstår kring elevernas förståelse när de möter nya arbetsområden. Har vi råd att göra antaganden och generalisera för att starta på samma ställe eller måste vi stanna upp och förstå var varje enskild elev befinner sig innan vi börjar? Med några få lektioner i veckan och ett massivt centralt innehåll… Hur går ekvationen ihop?

På Klågerupskolan är vi ett antal lärare som går Läslyftet. Givande, intressant och viktigt. Ett avsnitt handlar om läsloggen och eftersom upplägget varvas mellan teori och praktik gav det mig ett ypperligt tillfälle att testa läsloggandet med min sexa. En läslogg kan se ut på många olika sätt  och som svensklärare ville se hur jag kunde arbeta med loggen med faktatexter som utgångspunkt i ämnet SO. Jag hade tidigare testat mina elevers läsförståelse och elevernas resultat beträffande faktatexter var markant sämre än resultatet när de läste skönlitteratur. Läsloggen kan betraktas som ett metodiskt redskap där läraren kan följa elevens tankeutveckling. Detta innebär att arbetet med läsloggen inte behöver följa en given mall eller användas inom ett specifikt område som t ex skönlitteratur. Tanken är att loggandet kan visa på hur eleverna förstår en text och vilka språkliga svårigheter eleverna ser i texten. Elever som läser samma text uppfattar och tolkar texten olika på grund av sin egna allmänna repertoar och det var just den utgångspunkten jag ville undersöka i ämnet So. Min kollega Anders Holmquists kommande arbetsområde Naturkrafter fick bli det område vi skulle arbeta med under sex lektioner. Sex sidor. Sex lektioner. Vilken lyx att grotta ner sig i ett för mig nytt område. Vi bestämde att Anders skulle arbeta med arbetsområdet som ”vanligt” och att jag skulle testa mig fram med läsloggen som utgångspunkt. Läslyftet i praktiken.

Under första lektionen var ambitionen att kopiera ett läsloggsupplägg. Eleverna delade ett individuellt dokument med mig där de skrev ner sina funderingar. I läroboken under kapitlet som handlar om jordens inre tar boken på en sida upp fyra olika områden. Dessa områden är: Jordskorpan, Manteln, Kärnan och Jordens magnetfält och solvinden. 25 olika tankar och funderingar som skulle bemötas utifrån en sida text i läroboken. Jag insåg snabbt att frågorna var för många för att kunna hanteras med detta upplägg om jag ville att alla skulle förstå allt. Jag delade istället ett dokument som blev gemensamt där alla elever kunde skriva ner sina funderingar så att alla kunde se det på Whiteboarden. Här fortsatte svårigheterna. Dokumentet fylldes av tankar som både höll sig till de områden som jag tänkt skulle vara ”problem” för dem men ännu fler funderingar kring saker som jag över huvud taget inte kunde förutse och som jag med min ytterst begränsade kunskap kunde besvara. HJÄLP! Nedan är ett av dessa fyra områden. Elevernas funderingar kring en text som består av tre meningar och en bild.

Kärnan

Har den yttre kärnan järn och nickel i sig eller är det bara den inre? Om den yttre har det borde det inte i så fall smälta?

Varför är det viktigt att kärnan består av järn och nickel.

Hur kan man veta att det är 5000 grader inuti jorden om man inte har kommit hela vägen in till kärnan? Hur kan jordens kärna bestå av järn och lite nickel.  

Hur kan det vara nästan 5000 grader i kärnan och finns det vissa fall då kärnan blir kallare/varmare.

Hur vet man att den inre kärnan är fast för att eftersom att den är 5000 grader varm så borde den ju vara flytande.

Hur vet man hur varmt det är i kärnan när man inte kan mäta den?

Hur kan mitten på jordens kärna vara fast när den yttre delen är flytande? Borde de inte vara samma konsistens?

Om kärnan är så varm borde väl hela jorden vara varm, varför är det inte så?

Varför har kärnan svalnat av?

Hur vet man att kärnan innehåller järn och nickel?

Ett område av fyra på en sida bestående av tre meningar med en text som inte direkt är anpassad till elever i 12-årsåldern. Huga så många funderingar. Fördelen med att lyfta upp elevernas frågor på whiteboarden var att många elever hade samma funderingar som kunde diskuteras på en och samma gång. Eleverna fick samtidigt bekräftat att det var fler elever i klassen som inte riktigt förstod. Någonstans under diskussionerna blev den kollektiva okunskapen en motivationsfaktor för eleverna. Vi hjälps åt att knäcka funderingen. Ett nöje att uppleva. Det bör även tilläggas att jag blev mäkta imponerad av elevernas nyfikenhet och intresse för detta arbetsområde. Denna sida i läroboken tog 80 minuter att gå igenom så att eleverna kände att de förstod alla frågor de funderade över. Förstod texten.

Resterande lektioner varierade jag så mycket som möjligt med fokus på att texten eleverna läste skulle förstås av alla. Upplägget anpassade jag varje lektion. Att utnyttja den kollektiva kunskapen klassen faktiskt hade var en stor fördel. Vi hjälptes åt att ”knäcka” frågetecknen och jag har nog aldrig varit så ödmjuk beträffande min okunskap framför en klass som där och då. Studieteknik hamnade naturligt i fokus under lektionerna. När vi kom till området Mineraler och bergarter (en sida) fick eleverna göra ett prov till mig. Kul tyckte naturligtvis eleverna. Förutsättningarna var att de var tvungna att själva förstå om de skulle ställa frågor kring det. Olika grupper ansvarade för olika områden och frågor. Jag satt och pluggade under tiden som en galning. Livrädd att gör göra bort mig och visa min fullständiga okunskap. När frågorna var sammanställda smällde vi upp dem på Whiteboarden. Jag besvarade frågorna muntligt och resonerade kring hur jag tänkte. Min tanke var att eleverna skulle komplettera mina svar och mycket riktigt hade vi under provets gång långa och intressanta diskussioner kring varje fråga. Följande lektion överraskade jag dem med att ge dem provet individuellt. Efter genomförandet hade vi ett givande samtal om studieteknik men även tankar kring hur elevernas frågor var ställda och vad de valt att fråga om respektive inte fråga om. Eleverna menade att de lärt sig mycket lättare då de både i grupp och i helklass fått ta del av varandras tankar.

Jag tycker det är bra för när vi tar upp och pratar om det alla tillsammans så kan man se texten ur olika perspektiv och förstår den bättre. Eftersom man får funderingar från alla så förstår man på ett annat sätt än att vara själv.                                                                                                                      (elev)

Avslutningsvis måste jag nog ändå säga att jag har fått en helt ny respekt för de lärare som har ett betydligt större centralt innehåll än vad jag har i mina ämnen. Jag hade lyxen att grotta ner mig i sex sidor under två veckor. Geografiboken innehåller 150 sidor. Hur hinner ni med allt?

Att diskutera

  • Vilka lärare är i behov av Läslyftet?
  • Arbetar ni ämnesövergripande med faktatexter på er skola?
  • Att lära sig ett helt nytt och obekant arbetsområde måste få ta tid. Med ett omfattade centralt innehåll. Hur gör ni för att nå alla?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *