Läsgrupper – stödstruktur för tidig läsinlärning

Att läsa och förstå det man läser är grunden för att kunna delta i olika aktiviteter i skolan. Att skapa tillfällen för eleverna att träna detta är en viktig grundläggande aktivitet tidigarelärare arbetar med. Jag kan egentligen inte lära barn att läsa, det är barnet som själv lär sig läsa. Mitt arbete är att skapa situationer som gör detta möjligt. Om barn ska lära sig läsa krävs det att läsningen blir en ofta förekommande, meningsfull och användbar aktivitet. För att utveckla läsförståelse är det enligt aktuell forskning, läroplan och t ex skolverkets bedömningsmaterial Nya språket lyfter, som vi använder, av stor vikt att elever tränar läsning på olika sätt.Med utgångspunkten att läsning är en social process, där man i samarbete med andra skapar förståelse för texten, har jag och arbetskollegerna i arbetslaget arbetat med bl a läsgrupper och fadderläsning under många år.  Förr lånade vi läsgruppsböcker på lokala biblioteket, men bokning och hämtning och lämning av böcker gjorde aktiviteten ganska tungarbetad. Det kunde vara svårt att förutse hur långt barnen skulle hinna läsa varje gång. Ibland behövde böcker lånas om för att de inte var färdiglästa och ibland hann någon grupp bli färdig med sina böcker innan det fanns nya på plats i klassrummet och kunde bytas ut. Det var också ofta vi lärare som valde vilka titlar som skulle lånas då detta ofta skedde under planeringstid. Med dessa erfarenheter frågade vi oss hur vi skulle kunna utveckla och effektivisera arbetet med läsgrupper och integrera det som en ofta förekommande aktivitet i vår undervisning?

IMG_0256
Läsgrupp i arbete

Vi kom fram till att vi under några år skulle välja bort att köpa ”traditionella läromedel” och istället lägga en stor del av vår läromedelsbudget på t ex Kiwiböcker och på att bygga upp ett eget  ”bibliotek” med läsgruppböcker. I vårt bibliotek har vi nu runt 65 olika titlar som innehåller texter i blandade genrer och svårighetsgrad.

Lägruppsbibliotek lättillgängligt i klassrummet
Läsgruppsbibliotek lättillgängligt i klassrummet

Arbetet med läsgrupperna kan se olika ut från år till år. Barnens behov styr till stor del hur vi organiserar oss. De senaste läsåren har ettorna jobbat i sin klass i läsgrupper, enligt Kiwi-materialet. Tvåor och treor har arbetat tillsammans i läsgrupper en gång per vecka. Vi ser många fördelar med att blanda de två årskurserna. Alla barn har knäckt läskoden men befinner sig på olika nivåer i läsutvecklingen. Blandningen ger ett större utbud av läsgruppsmedlemmar och det finns oftast någon mer erfaren läsare som vägledare i gruppen. Efterhand som barnens läsförmåga utvecklas kan vi, vid behov, möblera om i grupperna, så att alla barn möter utmaningar som ligger inom utvecklingszonen. Eftersom vi har ett eget ”läsgruppsbibliotek” nära till hands väljer läsgruppen, efter intresse, själv vilka böcker som ska läsas.

IMG_0260
Läsgrupp i arbete

I läsgruppsarbetet finns det mottagare/lyssnare under hela läsningen, vilket gör att läsningen tränas i ett funktionellt sammanhang och blir då mer meningsfull för läsaren. Barnen tränar som sagt, sin läsförmåga, men i den sociala process som pågår uppstår spontana skratt, diskussioner och frågor om textinnehåll och bilder som finns i boken. Barnens olika tankar och tolkningar bearbetas i gruppen. Deras samtal bildar en helhet av texten vilket leder till att  läsförståelsen ökar.

Med arbetssättet följer också värdegrundsarbete. För att alla ska känna sig trygga och inkluderade i sina grupper finns det vissa regler att följa, t ex att komma överens om turordning och hur mycket text som var och en ska läsa åt gången.  Om läsaren stöter på ett svårt ord får lyssnarna inte säga ordet innan läsaren ber om hjälp. Alla ska också känna att  de varit delaktiga i val av bok vid något tillfälle.

På jakt efter ny bok.
På jakt efter ny bok.

När barnen väljer böcker tränar de automatiskt på att motivera och argumentera för sitt önskemål om bok. I diskussioner om textmängd, bilder och boktjocklek gör barnen  en självbedömning av sina läskunskaper och deras läsförmåga synliggörs för dem.

Jag frågade några elever om hur de upplever arbetet i läsgrupperna och de svarade att…

”Man får lära av varandra och komma överens”

”Man lär sig att läsa bättre och ibland nya ord”

”Jag får lyssna ibland och läsa ibland”

”Ibland klagar vi på varandra”

”Alla får läsa”

”Man läser högt istället för inom sig”

”Det finns många böcker som man blir nyfiken på när man hör någon annan grupp skratta. Då vill man läsa den boken”

”Ibland får jag tips av någon om det är svåra ord”

Trots att någon elev känner att det ibland är svårt att komma överens så ger alla uttryck för att de ser fram emot läsgruppsstunden och upplever den som positiv.

Något som också kan se som en fördel med läsgruppsarbetet är att det skapas tid och tillfälle för oss lärare att förflytta oss mellan grupperna och observera och lyssna på barnens läsning. Vi behöver inte använda annan undervisningstid för att skapa särskilda situationer för det. Då vi är mer än en lärare som alternerar mellan grupperna och lyssnar på läsningen får vi möjlighet att utöva kollegialt arbete i sambedömning av barnens läsförmåga.

Att diskutera

  • Vilka stödstrukturer använder vi vid läsaktiviteter i den tidiga läsinlärningen?
  • Vilka andra aktiviteter, förutom läsning, kan ingå i ”läsarbetet” för att utveckla elevernas läsförståelse?
  • Hur arbetar vi för att alla ska känna att de är inkluderade i läsgemenskapen?
  • Hur nyttjar vi bäst att vi är mer än en lärare under lektionerna?
Läsgrupper - stödstruktur för tidig läsinlärning
Läsgrupper – stödstruktur för tidig läsinlärning – Utskriftsvänlig version
Share Button

6 reaktioner på ”Läsgrupper – stödstruktur för tidig läsinlärning”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *