Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3

Självständig läsning

Varje morgon smyger barnen in i klassrummet, hämtar sina lådböcker och har självständig läsning. Denna aktivitet har olika syften och bland annat är det ett sätt att få en lugn start av skoldagen samt att träna självständig läsning.

Den självständiga läsningen går till så att barnen går in tyst i klassrummet och sätter sig på sin plats och läser sin lådbok. Lådboken har de lånat i skolbiblioteket som vi har på andra sidan korridoren, bara några meter bort. När barnen läst färdigt sin bok fyller de i en bokrecension som de visar för mig innan de lånar ny bok. Recensionen samlas inklistrade i ett skrivhäfte, som barnen kan titta i för att se hur många böcker de faktiskt läst, som påminner dem om vilka böcker de läst, eller som de kan visa om man vill ge boktips till någon. Vid denna aktivitet väljer barnen själv vad de vill läsa. Det kan ibland medföra att vissa väljer för svåra böcker och att andra väljer för lätta böcker. Ibland kommer de själv på att de valt en nivå som inte passar dem och ibland hjälps vi åt att reflektera över nivån på texten. Läsningen flyter på som ”tyst” läsning, men när barnen hittar något intressant i sina böcker har de svårt att låta bli att dela med sig av sin upplevelse och visar bilder eller berättar tyst för någon av kompisarna vid bordet eller för mig, om sin upplevelse från boken. Vissa barn vill veta vad varje ord i boken betyder för att få ett sammanhang och ställer frågor om ords betydelse ofta, och andra skapar förståelse ändå. För bokslukande barn blir detta en meningsfull och givande aktivitet, men för de barn som på ett eller annat sätt tycker det är svårt att läsa, upplever den självständiga läsningen som jobbigare och tråkigare än andra. Att sitta still och läsa är något som många elever måste lära sig och med övning kommer den självständiga läsningen utvecklas och efterhand kunna sträckas till längre stunder. För att komma dit behöver man träna läsning på olika sätt och i andra sammanhang.

Nedan följer olika läsaktiviteter, som förutom den självständiga läsningen, pågår i vår klass just nu:

Läs-par

Barnen är indelade i läs-par och alla i klassen läser ur samma bok som finns i klassuppsättning. Barnen ska komma överens om hur läsningen ska gå till, t ex turordning, hur mycket de ska läsa och hur de ska stötta varandra, om de stöter på svårigheter, under läsningens gång. Några barn vill prova själv en stund innan de får hjälp, andra uppskattar om de får hjälp direkt. Vi arbetar med ett kapitel i taget och varje kapitel ska läsas två gånger. När de läst färdigt har jag formulerat frågor till texten som läs-paren ska diskutera och svara på i sina skrivböcker. Svaren ska formuleras så att man förstår vad frågan handlar om.

Ex: Hur hamnade vykortet i Emlas väska?

Svar: Jonte stoppade ner vykortet i Emlas väska.  (I stället för ”Han/Jonte stoppade ner det”.)

Extrauppgift:

Om barnen blir färdiga med frågorna innan lektionen är slut, ska de rita en bild som passar till texten och berätta för varandra i läsparet, varför de valde att rita just den bilden.

Läsgrupper

Jag har i en tidigare blogg skrivit om arbetet med läsgrupper i vårt arbetslag. Det är ett arbete som pågått under många år och som vi upplever har många vinster i barnens läs-, skriv- och språkutveckling. Det är också ett arbete som i grunden är detsamma från starten, men som också utvecklas och förändras tillsammans med de barngrupper vi har. Vi har under de år vi arbetat med läsgrupper lagt en stor del av vår läromedelsbudget på skönlitterära böcker och vi har nu ca 70 titlar med 5-6 böcker av varje titel. I läsgrupperna blandas barn från åk 2 och åk 3. Liksom i läsparsaktiviteten, ska barnen komma överens om hur läsningen ska gå till, för att det ska kännas bra för alla i gruppen. Gruppen ska också komma överens om vilken bok de ska läsa. I detta moment samtalar, reflekterar och argumenterar barnen med varandra i gruppen. Utifrån omslaget förutspår de hur de tror boken kommer vara, t ex den verkar ”spännande, rolig, tråkig”, osv, samt diskuterar genre och textens svårighetsgrad. I läsgruppsarbetet har vi vävt in ”Läsfixarna” (konstnär, detektiv, cowboy, spågumma, reporter) och inför varje lektion presenteras en ny läsfixare som barnen ska arbeta med under och/eller efter läsningen.

Fadderläsning

I vårt arbetslag F-3 är barnen indelade i faddergrupper som träffas en gång i veckan för gemensamt temaarbete. Vid fadderläsning delas denna grupp i två par. De som går i åk 1 och 2 bildar läspar och de som går i förskoleklass och åk 3 bildar läspar. De träffas varje fredag ca 20-25 minuter för en lässtund tillsammans. Ettor och tvåor turas om att läsa medan treorna läser för F-klassbarnen. Denna aktivitet bidrar både till att träna läsning i meningsfulla sammanhang och skapar trygghet för de yngre barnen som lär känna de äldre barnen.

Läsläxa

Barnen väljer själv (ibland med mitt stöd) vilka böcker eller genre de ska läsa hemma. De ska läsa ca 10-15 minuter varje dag, fem dagar i veckan. Det finns 25 barn i klassen och de är indelade i grupper om fyra barn. Varje fredag bok-tipsar en grupp barn om en av de böcker de läst hemma. Det innebär att varje grupp bok-tipsar var sjätte vecka. De skriver anteckningar på ett papper, där det finns stöd för vad som kan vara bra att ha med vid presentationen. Gruppen som ska redovisa står framför resten av klassen, som är publik och är samlade på golvet. Boktipsaren visar sin bok, berättar om titel, författare, handling, genre, nivå mm. När presentationen är färdig ställer publiken frågor om boken. Det kommer många olika frågor från publiken där några barn härmar och lånar frågor av andra medan andra barn tänker ut och formulerar egna frågor, men alla barn vill delta i frågestunden. Vissa frågor handlar om hur många sidor eller kapitel det finns i boken, hur texten och bilderna ser ut och vilken hylla man kan hitta den på i biblioteket. Andra frågor riktar sig mer mot handlingen i boken, om läsaren tyckte det var en bra bok, eller vilken bok de tycker är bäst om det är en bokserie. För några är frågorna ett sätt att få svar på om de orkar läsa den bok som visats, andra får tips om nya böcker i en bokserie eller tips om böcker de blir intresserade av att läsa. Ibland berättar något barn i publiken att de också läst boken eller en annan bok ur bokserien och samtal om vad de tycker om böckerna uppstår. Responsen från barnen, om boktipslektionerna har varit väldigt positiv och de tycker det är ”jätteroligt”, ”pirrigt men kul”, ”spännande” och ”speciellt” att stå framför publik och berätta om sin bok. Publiken tycker det är bra för man ”får många boktips”, ”tips om vilka böcker som passar en”, ”man lär sig av varandra”, ”man lär sig saker om varandra, t ex vilka böcker någon gillar” mm.

Lärares högläsning

Eftersom vi har olika läsaktiviteter där barnen tränar sin läsning ”med pennan i hand” (Skolverket, ”Nya språket lyfter”, s 60), så är min högläsning just nu, mest en lyssnade aktivitet för barnen. Under min högläsning sitter barnen oftast i samling på golvet och lyssnar. Innan läsningen förutspår vi och berättar vad vi tror att boken kommer handla om. Under läsningen stannar vi upp och reflekterar över texten och kollar så att alla känner att de hänger med i handlingen och ibland sitter några barn vid borden och ritar en bild om något som händer i boken. Även om barnen som nu går i åk 3, blivit säkrare självständiga läsare, har de fortfarande behov av att få böcker lästa för sig.

Att diskutera:

  • Vilka är era tankar om självständig läsning i den tidiga läsutvecklingen?
  • Hur skapar ni läsaktiviteter med ”pennan i hand”?
  • På vilka sätt skapar ni varierande aktiviteter för lästräning?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *