Lågaffektivt bemötande – Vilse i klassrummet

Vid arbete med barn är det lätt att köra i diket, lätt att göra fel och det är alldeles för lätt att känna sig misslyckad. Misslyckad över en arbetssituation, ett undervisningsmoment, ett bemötande, en klass/elev, ett kollegium, alla goda intentioner om att lyckas till trots.  Men min känsla av misslyckande är troligtvis inte i närheten av hur en elev kan känna sig. I synnerhet inte i jämförelse med de elever som ofrivilligt utmanar skolan med krävande och problemskapande beteende. De som aldrig känner att de lyckas, de som föräldrar kan arbeta för att få bort, de som ingen vill leka med.  I vardagen som lärare att det lätt att hamna vilse, vilse i arbetet.  För att hamna på rätt väg har Ross W. Greene och Bo Heljskov Elvén blivit mina vägvisare. Deras arbete och böcker vägleder mig i en vardag där mycket kan gå och går fel, såväl för mig, mina kollegor och våra elever. Utifrån deras forskning och böcker försöker jag skapa en plats där jag och mina elever faktiskt kan lyckas, utifrån ett kognitivt, humanistiskt förhållningssätt.

Elever med problematiska beteenden är ingen nyhet eller hemlighet, inte heller olika former av utmanande beteende. För de uppstår, dagligen kanske, när kraven på eleven överstiger dess förmåga att reagera adekvat.  Då reagerar förvisso de allra flesta av oss. Utmaningen, enligt Greene, med barn med sociala, känslomässiga och beteendemässiga svårigheter är att de reagerar betydligt mer dysfunktionellt än övriga, då de också saknar vissa viktiga tankefärdigheter. Min uppgift är således glasklar. Att ta reda på vilka färdigheter eleven saknar för att sedan kunna lära ut de färdigheterna till eleven. Med denna kunskap om eleven ges jag även större möjlighet att kunna förutsäga situationer där ett störande beteende sannolikt kommer att inträffa och därtill skapa förutsättningar så att vi inte ens hamnar där, i synnerhet inte igen.

I boken Vilse i skolan listar Ross W. Greene vanliga färdigheter som ofta saknas hos krävande barn. För hela listan, se hänvisning i slutet av texten. Jag har valt ut några av dem som jag har mött och har erfarenhet av från mina 11 år som lärare i olika klassrum.

  • Svårigheter att hantera övergångar, växla mentalt från en föreställning eller uppgift till en annan.
  • Svårigheter att uppbåda energi för att genomföra en svår, ansträngande eller tålamodsprövande uppgift.
  • Svårigheter att förutse de troliga resultaten eller konsekvenserna av det egna handlandet.
  • Svårigheter att uttrycka bekymmer, behov eller tankar i ord.
  • Svårigheter att avvika från regler, rutiner och ursprungliga planer
  • Svårigheter att hantera oförutsägbarhet, tvetydigheter, ovisshet och nya rutiner.
  • Svårigheter att inleda en konversation, gå in i en grupp, skapa kontakt med andra människor/saknar andra grundläggande sociala färdigheter.
(www.classroomscreen.com)

Enligt Greene är det ingen slump att många barn med försenad språkutveckling har svårigheter att hantera de sociala, känslomässiga och beteendemässiga krav som ställs på dem.

Det är bristen på ord som ofta bäddar för ett störande beteende.

Det mesta av vårt tänkande och vår kommunikation kräver ett språk. I mitt klassrum arbetar vi målinriktat med visuella stöd för att öka möjligheten att förstå samt för att tydliggöra syften, begrepp och känslor. Även “start och stopp”, aktiviteter samt HUR vi kommer att arbeta. Sociala berättelser och seriesamtal används med fördel för elever som har svårigheter att  förstå verbal kommunikation. Ett stöd för att förtydliga och konkretisera t.ex. sociala företeelser, regler eller bara för att komma ihåg. Personals tilltro och hängivenhet till varje enskild elev, förtroendefulla relationer och kännedom om eleverna, att tidigt se tecken på oro och affektshöjningar. Små hemliga tecken och överenskommelser. Ett ständigt pågående värdegrundsarbete, att se och förstå varandras styrkor och svagheter. Tydliggöra ord och uttryck med hjälp av kroppsspråk samt synliga värdefulla ord. Men framförallt ett positivt bemötande och uppmuntran i form av beröm vid alla elevens lyckade insatser och försök.

Att diskutera

  1. Hur ser er profesionaliseringsprocess ut, hur arbetar ni för att förhindra att problemskapande situationer sker igen?
  2. Hur arbetar ni för att stötta elever med svårigheter att uttrycka bekymmer, behov eller tankar i ord?
  3. Hur ser ert arbete ut kring att utreda vilka färdigheter som ofta saknas hos krävande elever.

Referenser:

Greene, R. W. (2008) Vilse i skolan – Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Stockholm: Cura bokförlag AB.

https://livesinthebalance.org/

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *