Konsten att studera detaljer

Att få sina elever att studera, rita eller beskriva olika saker de upplever så detaljerat som möjligt kan ibland vara svårt. Elever tycker oftast om att arbeta med experiment men de har ofta svårt att förmedla vad de studerat och använda rätt begrepp när de ska dokumentera sina upplevelser.  Jag försöker få eleverna att utveckla och förbättra sina arbeten en extra gång och uppmuntrar dem att ta tid på sig för att bli nöjda. För en stor del av mina elever i årskurs tre är det inte lätt, det är bara att bli klar fort som möjligt, som gäller för många elever. Jag har under hösten arbetat med ett djur- och naturtema och verkligen försökt utmana eleverna att vara noggranna. En av arbetsuppgifterna som förvånade eleverna och fick dem att förstå att det inte var att bli klar först som var viktigt utan resultatet av deras arbete var viktigare, kommer jag att beskriva i det här inlägget.

Hur ofta har jag inte hört Jag kan inte rita, från eleverna, sett dem arga gå iväg med sitt papper, kanske slänga det i pappersinsamling, sudda tills det nästan går sönder eller be en kompis rita till dem. Hur kan jag bryta det mönstret?

Vi har under vårt tema uppmärksammat många olika insekter och diskuterat hur de lever och varför. Vi har sett på filmer, läst fakta och varit ute och samlat och studerat  olika insekter under flera veckor när jag en dag ber mina elever att utifrån sitt minne rita en myra. De får ett papper som de på ena halvan ritar sin myra och försöker skriva några kroppsdelar vi pratat om. Eleverna sätter igång men jag hör ganska snart. Vad det är svårt. De har sex ben men var sitter de fast? De har alltså precis som jag befarat sett på den där myran i luppen utan att egentligen studera den. Bara konstaterat att det är en myra.

I läroplanen står det att eleverna ska genomföra undersökningar i de naturorienterande ämnena samt kunna använda begrepp och modeller för att beskriva och förklara naturen runt omkring oss. Jag funderar om de verkligen gör det trots att vi arbetar aktivt med att studera, beskriva och förklara. Deras teckningar visar att de oftast inte ser de små detaljerna som kan vara avgörande för varför omvärlden ser ut som den gör.   

Jag tar fram en bild av en myra och alla tittar på sina teckningar. De är av olika kvalitet men ingen är särskilt nöjd med det de har ritat. Det liknar ingen myra konstaterar flera elever. Får vi kasta och göra om undrar någon annan. Deras nya uppdrag är att utifrån bilden jag tagit fram rita en myra på andra halvan av sitt papper. Där ska de studera, vara så noggranna som möjligt och rita detaljerat. De tittar på bilden och startar sitt ritande. Ganska snart kommer nya frågor från eleverna. Hur ser ögonen ut? Är antennerna verkligen böjda så? Hur sitter benen fast på myran? Vi får leta efter fler och bättre bilder.  Plötsligt fylls rummet av elever som studerar och undersöker. Ställer nya frågor och försöker få svar på sina undringar. Samtidigt växer nya bilder fram på deras papper.  De ger varandra respons under arbetet och studerar sin egen och kompisens bild för att förbättra resultatet. Efterhand som de är klara skriver de vad de olika delarna heter och lektionen avslutas med att alla samlas i ring och beskriver sitt arbete och visar sin bild av myran. Det kommer uppmuntrande kommentarer från kompisarna och jag upplever att alla i gruppen känner att de utvecklats väldigt mycket genom att studera en eller flera bilder noggrant och få stöd av varandra under tiden de arbetar.

Alla elever har en utgångsbild som de sedan kan jämföra sin slutprodukt med och det är konkret för alla, de ser att de och kompisarna utvecklas otroligt mycket under lektionen. Alla startar från sin egen nivå och utvecklas i sin takt, de är med på sina egna villkor och får nästan omedelbar feedback på sitt arbete både från sig själv och andra. Jag som lärare behöver nästan inte kommentera eller stötta någon, alla utvecklar sina förmågor och kunskaper i sin egen takt och de ser det konkret genom bildernas framväxt. De är stolta när de visar sina arbeten för kompisarna och de får positiva kommentarer som gör att de växer ännu mer.

Någon vecka senare följer jag upp arbetet med myran. Jag frågar vad de lärde sig av den lektionen. Eleverna berättar att de lärde sig att man kan hjälpa varandra genom att berätta och förklara för varandra under tiden de jobbar. De ritade inte till varandra men de kunde stötta sin kompis genom att säga Se här, ser du hur det är, ändra lite där så blir det bättre. De berättar också att de lärt sig att studera detaljerna mer när de ska titta på något. Det har jag upplevt ute på skolgården under terminen då de ibland kommer med små spännande fynd som de hittar bland buskarna. De kan beskriva sitt fynd mer och de försöker använda de begrepp som de har lärt sig på lektionerna. De tar även upp att det inte är nödvändigt att vara först färdig med sina uppgifter utan att det ibland får ta sin tid och att de ska göra sitt bästa när de arbetar. Det är fortfarande svårt för några elever men att de har tänkt tanken, kan vara starten till ett bättre arbetssätt där de fördjupar sina kunskaper istället för att stressa igenom arbetsuppgifter på löpande band. 

Att diskutera

  • Hur arbetar ni för att stärka eleverna i att vara noggranna istället för att stressa igenom arbetsuppgifter?
  • Hur arbetar ni för att få eleverna att hjälpa och stötta varandra på ett så bra sätt som möjligt?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *