Könsskillnader i skolresultat

Under höstens sista KU-dag jobbade vi på Naverlönnskolan med könsskillnader i skolresultat. Inför dagen hade vi som uppgift att läsa ett par kapitel i en studie från Sveriges kommuner och landsting “Se, förstå och förändra Att motverka könsskillnader i skolresultat”  för att få de bästa förutsättningarna att nå bra diskussioner. Studien utgår ifrån riket men även vi på Naverlönn har den här problematiken – att pojkar har sämre betyg än flickor, därav  fokus på ämnet denna dag.

 Även om det finns en svag trend till förbättring när det kommer till skillnader mellan flickor och pojkars betyg kvarstår det faktum att flickor har bättre resultat än pojkar. Varför är det så? Det finns olika orsaker till detta. Samhällets normer kring vad som är  feminint och maskulint, att flickor och pojkar ges olika förutsättningar och har olika förväntningar på sig redan i tidig ålder, att flickors språkutveckling tränas tidigare än pojkars, föräldrars utbildningsnivå samt vilken kultur som råder/tar över på skolan är några att nämna. Det är väldigt intressant att i kollegiet diskutera denna fråga och se vad vi alla har för uppfattningar om varför och hur vi hanterar det och hur vi kan jobba för att nå en förändring. Vilken kultur råder på vår skola, är det antiplugg, ingen ansträngningskultur eller är det en pluggkultur? Ser det likadant ut överallt på skolan? Kan det till och med skilja sig åt i en klass? 

Vad behöver vi bli bättre på för att skillnaderna ska minska och på sikt upphöra? Vi vill ju såklart att både flickor och pojkar ska lyckas bra i skolan. Vad kan vi göra för att stötta och hjälpa pojkarna att lyckas bättre i skolan? Är det så att samhällets normer faktiskt får oss i skolan att bemöta flickor och pojkar på olika vis – även om det givetvis inte är önskvärt eller medvetet? Vad kan jag göra för att nå en förändring och vad behöver jag stöttning i? Vad behöver vi som lärargrupp hjälp och stöttning med? Under KU-dagen satt vi i grupper om ca 8 personer blandade över alla årskurser. Mycket bra, vi är en 4 – 9 skola och alla elever är våra elever och ju tidigare vi kan hjälpas åt desto bättre. Skillnaderna uppstår som sagt tidigt. Efter gruppdiskussionerna hade vi storsamling där vi delade med oss av vad som sagts och kommit fram och vilka tankar som finns kring förändringar och framförallt om vad vi redan gör och vad vi behöver för att komma vidare. 

En av uppstartsdagarna i januari kom till viss del att handla om samma frågor med start att fokusera och analysera resultat i våra egna klasser/grupper utifrån kön för att sedan diskutera i våra ämneslag. Vid analys utgick vi från SKA-arbetsgång för analys.  Höstbetyget visade tydliga skillnader mellan könen, flickornas betyg är högre än pojkarnas i de flesta ämnena. Det finns dock ett par ämne som sticker ut där pojkar presterar lika bra som flickor eller till och med bättre; ett av de ämnena är engelska. En anledning till detta kan vara att pojkar spelar mer datorspel än flickor. Detta leder till att pojkar troligtvis möter engelska i större utsträckning på sin fritid vilket kan vara en av orsakerna till att de har bättre resultat i ämnet.

Jag har läst Fredrik Zimmermans bok Vad LÄRARE och andra vuxna behöver veta för att FLER POJKAR ska Lyckas I SKOLAN (Liber 2019). Boken tar upp flera faktorer som grund till varför det ser ut som det gör när det kommer till betyg.  Mycket av studien Se förstå och förändra använder sig av Zimmermans studie. Zimmerman trycker mycket på att alla pojkar vill bli omtyckta och att den sociala kontexten är av största vikt för pojkar. Beroende på vilken skolkultur som råder på skolan ter pojkarnas beteende och resultat sig olika. Boken utgår från studier på en skola där det råder en pluggkultur och en av framgångsfaktorerna för pojkarnas resultat som Zimmerman lyfter är att ständigt jobba med studieteknik. Att försäkra sig om att alla vet vad de ska göra och hur uppgifterna ska utföras. Fortlöpande samtal kring elevernas arbetsprocess och att checka av efter lektionerna samt att i slutet av veckan säkerställa att alla elever verkligen är med på tåget. Att ständigt återknyta till studieteknikens verktyg och prata om att man inte är bra utan man blir bra när man anstränger sig är något som Zimmerman betonar. Alla elever oavsett kön gynnas av en pluggkultur och givetvis bördet  vara vårt mål.

Detta är en process som tar tid och som behöver vara levande i vårt fortsatta utvecklingsarbete. I detta arbete måste vi på Naverlönnskolan fortsätta fördjupa vår förståelse och aktivt arbeta för hur vi kan höja skolresultaten för både pojkar och flickor.

Att diskutera:

  • Finns det skillnader i skolresultaten mellan flickor och pojkar på er skola?
  • Hur jobbar ni för att höja resultaten för såväl flickor som pojkar på er skola?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *