Konferens – vänligt intresse och knivskarp kritik

When scientists read, they do inquiry (Philips, Norris 2009)

En viktig del av forskningsarbetet är att åka på konferens. I veckan var det dags, på hemmaplan i Lund, när forskarskolorna i Sverige samlades under rubriken ”Konferens inom naturvetenskapens och teknikens didaktik”. En konferens ger en chansen att få del av det senaste  samtidigt som man kan knyta värdefulla kontakter och vidga sitt nätverk.  Det här blogginlägget är tänkt att ge en liten bild av aktuell forskning inom området, filtrerad genom mina högst personliga intryck.En konferens innehåller ofta  olika delar, dels inbjudna föreläsare (keynote speakers) och dels forskare som presenterar sitt arbete. Dessutom tillkommer luncher och middagar med intensiva diskussioner. I Lund var det två keynote-föreläsningar av två helt skilda slag. Först ut var Marianne Ødegaard från Oslo Universitet som pratade om projektet ”Forskeføtter och leserøtter” Den andra keynote-föreläsaren var Veli-Matti Vesterinen (Åbo Universitet) och hans presentation handlade om ”Educational design research”.

Keynote-föreläsningar

I projektet ”Forskeføtter och leserøtter” har man tittat på hur ett undersökande arbetssätt kan leda till en ökad förmåga hos eleven att använda sina kunskaper i  NO. Det kan handla om att förstå sin omvärld, att kunna följa med och delta i naturvetenskapliga resonemang och att kunna undersöka sin omgivning. Med hjälp av allt detta skall eleverna kunna fatta välgrundade beslut i små och stora frågor med naturvetenskaplig anknytning. Det jag tyckte var intressant var att Marianne Ødegaard lyfte fram att alla klassrumsaktiviteter kan ses som undersökande arbete, till exempel att läsa en text kan likställas med forskarens datainsamling. Undersökande arbete handlar om att ha en hypotes eller komma med ett påstående för att sedan konstruera en metod för att ta reda på hur det förhåller sig.  Vanligtvis tänker vi på laborationer men man kan ha samma förhållningssätt när man läser, skriver eller diskuterar texter. Det flyttar fokus, från själva läsandet till undersökande. Marianne Ødegaard tog också upp hur de arbetat med naturvetenskapliga begrepp och hur de delat upp begreppen i två grupper, dels de man brukar prata om, ämnesbegreppen, men även de begrepp som är kopplade till det undersökande arbetssättet, (hon kallade dem för forskarbegrepp) som exempelvis observera, slutsats, felkälla med flera. Det var en intressant vinkel, att jobba mer med de begrepp som är en förutsättning för lärandet i sig. En spännande aspekt av forskningen var att de hade utrustat eleverna med kamera på huvudet (en GoPro actionkamera) så att man kunde alla interaktioner ur elevens eget perspektiv.

Educational design handlar om hur lärare kan förbättra förmågan att konstruera undervisningsaktiviteter men också hur beslutsfattare kan förbättra förmågan att konstruera läroplaner och styrdokument. Veli-Matti Vesterinen menade att de flesta lärare är inte utförare av andras planeringar (t ex lärobokens) utan är själva konstruktörer, designers av undervisningsaktiviteter och det måste vara så eftersom lärarens förutsättningar ständigt förändras.  Även om en lärare är flexibel i mötet med eleverna sker ändå de flesta undervisningsbeslut i planeringsstadiet och därför är det viktigt att lära sig mer om hur planering går till. Samtidigt är det svårt att forska på lärares planering eftersom den ständigt pågår i lärarens huvud sittandes vid skrivbordet, i löparspåret, i duschen. Det är mycket lättare att undersöka slutprodukten, dvs. lektionen. Det finns ändå en poäng menar Veli-Matti Vesterinen att stärka lärares kunskaper när det gäller designprocessen och gav exempel på finska satsningar inom området, t ex Educata (på educata.fi finns material på svenska, exempelvis hur man kan organisera fortbildning inom området planera undervisning). Ett intressant resultat av Veli-Matti Vesterinens forskning var hur lärare gärna närmade sig eleverna när de planerade undervisning men gick inte så långt att man såg eleverna som en resurs eller att låta eleverna delta i eller ta ansvar för en del av planeringen. Här finns möjlighet för förändring men som Veli-Matti Vesterinen påpekar så kan förändringar bara få genomslag om något annat tas bort och han menar att det är där  utvecklingsarbete alltid måste starta. På lunchen fick jag tillfälle att prata lite mer med Veli-Matti Vesterinen och då berättade han om ett nytt projekt där de bland annat hade sett att när studenter jobbade i grupp var skratt en framgångsfaktor. De hade dokumenterat och kategoriserat olika situationer där studenterna skrattat och sett att där man skrattade mycket var chansen till framgång i arbetet större. Att våga skratta åt sig själv tillsammans med andra och att använda skratt som ett verktyg när man står inför svårigheter kan vara ett sätt att komma vidare med lärandet. Han uttryckte det som att skrattet var klistret som förde oss samman.

Forskarskolorna presenterar

Utöver keynoteföreläsarna presenterades en rad intressanta projekt inom olika områden som gav nya kunskaper och födde nya tankar och det var deltagare från forskarskolorna runt om  landet som stod för presentationerna.

Joakim Swärd från Linköpings Universitet visade ett projekt som handlade om teknikdidaktik och som byggde på ”authentic learning” (mer om det här, vill man gå direkt på kärnan kan man börja läsa på sidan 27 i hans presentation). Authentic learning handlar om att använda kunskaper till att lösa verkliga problem i verkliga miljöer. Här kan man använda rollspel, fallstudier och eleverna kan delta i olika virtuella communities. I authentic learning utgår man från verkliga problem men man kan naturligtvis ha andra närbesläktade infallsvinklar t ex  undersökande arbetssätt (inquiry based learning, SSI frågor (verkliga problem men i skolmiljö), wicked problems (kankse de mest verkliga, de som egentligen är omöjliga att lösa därför att problemet är så komplext, motsägelsefullt, innehåller faktorer man har svårt att påverka och vars lösningar är svåra att förutsäga konsekvenserna av), hour of genius (ger mig känslan av ”fritt valt arbete” men det är nog  orättvist www.geniushour.com/). Authentic learning bli också intressant när man tittar på hur uppgiften, tillgängliga resurser och lärarens support hänger ihop. Det ger en bra bild av hur elevens kunskap formas i klassrumssituationen. Jag tänker också att modellen kan användas som stöd i planering http://daviesnr.wixsite.com/udli/authentic-learning.

Jörgen Stenlund, Linköpings universitet pratade om tröskelbegrepp (threshold concepts) som kan vara avgörande för lärandet. Ett tröskelbegrepp är något som när man förstår det förändrar innebörden av innehållet. Till exempel kan förståelse för begreppet ironi innebära en ganska avgörande skillnad för hur man uppfattar saker man hör eller läser. I hans studie har han tittat på begreppet tid och dess betydelse för att vi skall förstå andra begrepp som evolution men han påpekade att förståelse för begreppet tid är väsentligt inom många områden, inte bara naturvetenskap. Tid är viktigt som ramverk så att vi kan skapa relationer mellan händelser. Samtidigt har vi svår med vissa aspekter av tid som till exempel oöverskådligt långa tidsrymder eller olika tidsskalor. Tid är ibland viktigt som ett begrepp  som kan göra det obegripliga begripligt. Sannolikheten för evolution genom mutationer kan tyckas vara liten men inte i skenet av under hur lång tid det har pågått. Jörgen Stenlund lyfte några aspekter av tid som var viktiga att förstå: att kunna namnge tidsperioder, att kunna relatera till tid och relatera tidsperioder till varandra och göra jämförelser, att kunna se tider som intervaller samt kunna visualisera tid och göra representationer
Det var också intressant att höra Yohanes Wolde-Senbet prata om laborativ fysik på ett universitet i Etiopien där 90% av studenterna var kvinnor som inte själva valt att läsa fysik och hur deras förutsättningar såg ut. Dana Seifeddine Edhwall hade en spännande presentation om naturvetenskap och andraspråkselever och hur ämnesdidaktisk arbete och ämnesspecifikt språk kunde användas för att snabba på elevernas språkutveckling.

Mina kollegor och jag i forskarskolan presenterade också våra projekt och det är roligt att se hur vi alla har utvecklats under den här tiden. Vi hjälper och stärker varandra och ser till att ge feedback på ett positivt sätt som gör att man går vidare. Jag var väldigt nöjd med min presentation men man får alltid räkna med att få många kritiska frågor och då är återkoppling från kollegorna viktig.

Att diskutera:

  1. Hur betonar ni den undersökande aspekten av NO-undervisning?
  2. Hur ser ni på er själva som designers och konstruktörer av undervisning?
  3. Hur arbetar ni verklighetsbaserat i klassrummet?
  4. Vilka tröskelbegrepp kan ni se i er egen undervisning?
Share Button

En reaktion på “Konferens – vänligt intresse och knivskarp kritik”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *