Kollegiala reflektioner om språklig sårbarhet

Lärare från Naverlönn och Sätoftaskolan samlades för att lära sig mer om och delge varandra strategier runt språklig sårbarhet.

Inför läsåret  16/17 inledde vi Naverlönnskolans förstelärare ett samarbete med Sätoftaskolan i Höörs kommun. I augusti besökte skolans lärare oss, då delgav vi dem delar av vårt BFL-arbete och de berättade för oss om sitt inkluderingsprojekt. Under uppstartsdagarna nu i januari var det Naverlönnskolans tur att besöka Sätoftaskolan och dagen handlade om språklig sårbarhet i skolan.

Här kommer jag att återge lite kort vad dagen handlade om samt bjuda på en sammanställning av vad vi lärare med olika bakgrund och erfarenhet kom fram till att vi redan har med oss i bagaget i undervisning för våra elever med språklig sårbarhet. Syftet med dagen var att öka medvetenheten hos alla lärare och att ta reda på och dela med oss om vad vi kan och använder i klassrummen idag samt ta reda på vad vi behöver för att bli ännu bättre.

Jag ska inte ta åt mig äran att vara någon expert på ämnet, för det är jag inte. Mycket kunniga om ämnet är däremot Sätoftaskolans lärare Caroline Nicolle och Mia Fredriksson som gav oss en föreläsning om språkstörning, språklig sårbarhet i skolan och varför det är viktigt att man i alla ämnen arbetar språkutvecklande .

Vad är språklig sårbarhet? Mycket kortfattat är det som det låter, att en elev blir sårbar på grund av språkliga svårigheter. Det kan vara på grund av diagnosen språkstörning (en term som ibland är laddad eftersom ordet kan ha en negativ klang hos somliga), på grund av att man hunnit lära sig undervisningsspråket eller att man av olika skäl har ett litet ordförråd.

Oavsett varför en elev är språkligt sårbar i klassrumssituationen så kan vi lärare göra mycket för att förbättra situationen. När vi är i femårsåldern är grunden till vår språkutveckling så gott som klar, men det betyder inte att språkutvecklingen avstannar, den fortsätter men i annan takt.  Oavsett orsak till språksårbarheten är det därför viktigt att vi arbetar med språket i skolan. I sammanhanget är det intressant att beakta att nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. En vuxen person behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att klara sitt dagliga liv, tex hänga med i nyheter. En sjuttonårig som läst eller lyssnat på texter regelbundet har cirka 50 000-70 000 ord  i sitt ordförråd medan en sjuttonåring som inte läst regelbundet har cirka 15 000-17 000 ord i sitt ordförråd enligt Mats Myrberg, professor i spec.ped och Ingvar Lundberg professor i psykologi.

Efter föreläsningen arbetade lärarna från de två skolorna tillsammans fram goda exempel på hur vi arbetar nu och hur man  kan arbeta runt frågan i skolan. Vi arbetade enligt cafémodellen. Nedan följer en lista på konkreta arbetssätt och idéer för klassrumsbruk. Allt funkar inte för alla men som erfarna lärare vet – det som fungerar för elever som behöver extra strukturer är oftast bra för alla elever.

  • struktur på lektionen, inled med start och stopptid på tavlan och gå igenom vad lektionen kommer att handla om.
  • jobba med att skapa ett tillåtande klassrumsklimat, det ska vara ok att fråga och att säga fel
  • mycket bildstöd – bilder, film, visualisering av det vi pratar om
  • samtala mycket om ord och begrepp
  • hjälpa eleverna att göra abstrakt konkret
  • tid och tålamod
  • gemensam högläsning (av läraren) med stopp för förklaringar, paralleller
  • korta instruktioner i punktform så eleven kan kryssa över och gå vidare. Till exempel en hög post-it-lappar med instruktioner som eleven kan riva av efter avklarad uppgift
  • uppgifter med bilder och plats att skriva bredvid
  • att prata mycket om ord och begrepp och sätta dem i sammanhang
  • göra ordlistor
  • låta eleverna repetera instruktioner för en kompis
  • förbereda mycket för förförståelse..
  • ..till exempel genom att använda lässtrategier i alla ämnen
  • genrepedagogik
  • använda mindmaps
  • ha rutiner
  • variera språket, använda ämnesord och synonymer
  • inte alltid förenkla utan ge förförståelse och strukturer att hänga upp nu kunskap på
  • utnyttja interaktivitet
  • använda eleverna som resurser för varandra – återberätta/förklara
  • använda kroppsspråk
  • tolerans
  • använda kompensatoriska hjälpmedel – viktigt att använda dem rätt/individuellt. Inlästa texter hjälper inte om det är förklaringar av ords betydelse man behöver.
  • tid för reflektion elever emellan till exempel “bikupor”
  • hjälpa eleven bli medveten om hur han/hon lär bäst
  • kortare moment och mycket uppföljning
  • repetition och återkoppling från föregående pass
  • identifiera och utnyttja framgångsfaktorer i en grupp eller hos en elev
  • individanpassat material t ex förkortat material
  • vara fler vuxna i klassrummet
  • ämnesövergripande arbetssätt
  • strategier för att tolka instruktioner – hitta nyckelord
  • ha skolövergripande mallar och samsyn
  • variation i undervisningsform och redovisning/examination
  • modellering  – t ex modelltexter så eleven får se hur ett slutrestultat kan se ut

Att diskutera:

  • Vad har du/ni för erfarenhet av elever med språklig sårbarhet?
  • Vilka strategier använde ni för att hjälpa eleverna?
  • Vilka verktyg behöver ni för att ytterligare hjälpa elever med språklig sårbarhet?
  • Hur konkretiserar du (delar av) ovanstående punkter för att de ska passa din undervisning?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *