Mål: utveckling mot kunskapskrav E
Naverlönnskolan har som mål läsåret 2017/18 att utveckla den tillgängliga lärmiljön på skolan utifrån det pedagogiska perspektivet. Samtidigt har kommunens förstelärare i uppgift att synliggöra och medvetandegöra undervisnings koppling till forskning #mindthegap. Med utgångspunkt i forskning och och skolans utvecklingsmål har jag granskat min egen undervisning särskilt med tanke på elever som inte uppnår kunskapskrav. Mina kollegor i mitt arbetslag har också utgått från elever som inte uppfyller kunskapskrav när vi haft kollegiala diskussioner kring hur vi kan utveckla och förändra den pedagogiska lärmiljön.
Hatties forskning visar att kollegiala reflektioner kring den egna praktiken påverkar elevers lärande positivt. Jag och mina kollegor har sett både små steg och stora kliv. Så här reflekterade en kollega till mig i svenska utifrån förändring i lärmiljön och resultat: “Kortare muntliga och skriftliga instruktioner, mycket beröm, muntliga prov, arbetat utifrån elevens intresse som resulterade i att eleven för första gången skrev riktigt mycket.”
Den största och mest positiva förändringen jag sett i mina klasser gällde en elev som inte ville skriva eller prata. Någon gång efter höstlovet så satte jag mig ned med eleven och samtalade och vi kom tillsammans fram till att försöka med ett nytt upplägg med start på elevens val: titta på en tv-serie och därefter sammanfatta innehållet i skrift och därefter återberätta. Vårt samtal återges av bilden nedan: 
Vi började med tv-serien för några månader sedan och senaste lektionen ville hen inte sluta arbeta. Serien sågs på rasten och skillnaden i aktivitet och utveckling mot kunskapskrav är stor.
Jag har fortsättningsvis stora utmaningar i min pedagogiska lärmiljö i en av mina grupper som jag arbetar vidare med. Hur jag analyserat och reflekterat kring min undervisning i den gruppen kan du om läsa i bloggen: Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt
#mindthegap
I workshops med #mindthegap har jag påmints om hur viktigt det är att undervisning och skolans verksamhet granskas kritiskt och utifrån relevant forskning. Jag påminns också om hur förhållningssätt och ord och begrepp plötsligt börjar användas slentrianmässigt trots att det inte finns stöd för det i svensk skolas styrdokument t.ex. “minimiplaner” och “E-prov”. En elev måste möta allt centralt innehåll, man kan alltså inte ta bort centralt innehåll, däremot får det lov att variera hur fördjupning av centralt innehåll sker och mot vilka kunskapskrav det vinklas. Det är kvaliteten på svaret som avgör vilken nivå på kunskapskravet eleven uppfyllt, inte frågan och hur den är ställd. Uppgifter på E-nivå får vi inte använda. Eleven har alltid rätt till hela betygsskalan. Troligtvis menar man som lärare att man förtydligar frågan och anpassar uppgiften i mindre bitar.
Som lärare är det såklart lockande att tänka att svaret för att öka på stegen mot uppfyllda kunskapskrav är enskild undervisning. De diskussionerna har vi också haft i vårt lärarkollegium. Min erfarenhet är dock att eleven förlorar mycket när den lämnar klassrummet helt t.ex. diskussioner, genomgångar etc så istället för att öka på stegen mot uppfyllda kunskapskrav saktas de ned. Frågor man som lärare bör fundera över är: Kan det vara så att eleven behöver en mer engagerande uppgift? Behöver hen förstå syftet med arbetet? Behöver hen mer tid och möjlighet till träning? Behövs de mer återkoppling? Behöver hen en arbetsplan som delar upp arbetet i mindre delar? Skrivmallar? När det gäller återkoppling/feedback är de digitala verktygen mycket värdefulla, samt kollektiv återkoppling och även återkoppling elev-elev t.ex. kamratrespons.
Specialpedagog Helena Wallberg och undervisningsråd på Skolverket i prov och bedömning skriver att enskild undervisning inte ger goda resultat på kunskapsutveckling. Helena Wallberg Och tänker vi efter, så är det väldigt logiskt, ändrar vi inget i lärmiljön utan fortsätter på samma sätt som innan så ges eleven inget tillfälle att träna på det som är svårt. Hjärnprofessor Torkel Klingberg skriver att färdigheter är resultat av träning och saker måste få lov att vara svårt. Torkel Klingberg träna dina elever till bättre resultat Detta är något skolan måste bli bättre på att synliggöra och förklara samt att elever lär sig olika snabbt menar Klingberg. Elever pratar ofta om sig själva i termer av bra eller dålig i ett ämne och lärare halkar emellanåt in att beskriva elever som starka och svaga. Det gör att kopplingen mellan träning och resultat suddas ut. Carol Dwecks forskning visar att individer med flexible mindset som tror att dess förmågor är resultat av träning, är mer benägna att ta sig an utmaningar och att kämpa. 
Vetenskapsrådet studerade vilka metoder som ger god effekt på kunskapsutveckling när det gäller elever i behov av särskilt stöd och fann att följande gav bäst påverkan: formativ bedömning, kamratrespons och metakognitiva strategier – elever får lära sig att formulera hur de tänker kring sitt arbete och sitt lärande i syfte att hitta goda strategier. När det gällde formativ bedömning var tydliggörande av mål och förväntningar och återkoppling och självskattning viktiga inslag. Även Hatties forskning visar att metakognitiva strategier 0,69 och återkoppling 0,8 gynnar alla elevers kunskaputveckling mycket. Hattie ranking visible learning
I miniformat skulle ovanstående inslag kunna se ut så här i mitt klassrum:
Kunskapskrav geografi: Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
- Berätta vilka val du gjort kring transport och energi som bidragit till hållbar utveckling på din ö?
a)ekologiskt perspektiv?
b)ekonomiskt perspektiv?
c)socialt perspektiv?
d)Motivera varför du gjorde just dessa val med hänsyn till natur,
människa och samhälle?
2. Låt en kompis ge respons/feedback på svaret.
3. Låt därefter eleven läsa exempel, se olika sätt att lösa uppgiften och bedöma sig själv.
Avslutningsvis, många gånger är de lösningar som förs fram i skolan och som vi använder oss av 
kanske inte så effektiva som vi tror t.ex. uppsamling och arbete med restuppgifter och lovskola. Tittar man på Hatties ranking så hamnar sommarskola på 0,2, mycket långt ner på listan av gynnsamma effekter. Min erfarenhet är också att formativt arbete i klassrummet; täta uppföljningar under arbetet med anpassningar i tid (intresse, form – digitalt tex,
tempo, omfång, metod/arbetssätt) och dialog med eleven om hur ofärdiga uppgifter och andra uppgifter kan göras på olika sätt leder till utveckling mot kunskapskrav och mycket goda resultat. En erfarenhet som har stort stöd i skolforskning.
Längst ned i bloggen Studiero – ett förebyggande och hälsofrämjande arbete fann jag ett mycket intressant formulär över vilka delar av skolans arbete som kan innebära risker för elevers möjligheter att nå målen och vilka främjande faktorer som stöttar elevernas väg mot målen utifrån forskning och beprövad erfarenhet. studiero_-riskfaktorer-och-friskfaktorer Det vill jag diskutera med mina kollegor nästa gång vi ses.
Och du glöm inte som Hattie påpekar:
Our (teachers’) job is to make kids exceed what they believe they can do!
Att diskutera:
- Hur kan du utveckla ditt sätt att återkoppla till elever?
- Hur kan du ge elever möjlighet att skatta/bedöma sig själva?
- Hur kan du arrangera din lärmiljö så att eleverna utvecklar sina metakognitiva strategier i större utsträckning?
- Vad ser du för riskfaktorer i din egen undervisning, skolans organisation? studiero_-riskfaktorer-och-friskfaktorer
- Vad ser du för friskfaktorer i din egen undervisning, skolans organisation studiero_-riskfaktorer-och-friskfaktorer
Veta mer?
- Specialpedagogen mod och metod
- Framgång i undervisning en sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan SKOLINSPEKTIONEN
- Ordlista Hatties ranking
- Filmklipp self-reported grades /student expectations Hattie
