Knyt ihop lektionen och börja reflektera!

Under detta läsår har vi på Aggarpsskolan haft differentierad undervisning som utvecklingsarbete. Vi har då, som jag skrivit i tidigare bloggar, läst och arbetat med boken ”Lektionsdesign – en handbok” av Helena Wallberg. Nu har vi kommit till de sista kapitlen som handlar om att avsluta en lektion och att bedöma en lektion formativt. Redan när man läser rubriken känner man att detta är kapitel vi behöver arbeta med. Vi är många lärare som har dåligt samvete för att lektionen ganska ofta blir hastigt avslutad för att tiden gick så fort.

Det finns flera anledningar till att planera avslutningen av lektionen lika noggrant som resten av lektionen. Dels handlar det om att ha rutiner för hur vi avslutar våra lektioner så det inte blir kaos och dels handlar det om att ta reda på vad lektionen gav och hur den kan fortsätta på bästa sätt nästa lektion. Som Helena Wallberg skriver ”Det ska vara klart hur lektionen avslutas så att inte eleverna själva tar beslut om att packa ihop eller resa sig för att gå, något som kan riskera både studieron och det sociala klimatet. En genomtänkt avslutning underlättar en effektiv uppföljning av nästa lektion.”

En rutin som jag tycker fungerar bra är att förbereda eleverna på hur lång tid de har kvar att arbeta på lektionen. Oftast säger jag först till när det är 5 minuter kvar och sedan meddelar jag när det 1-2 minuter kvar att de ska skriva färdigt meningen de håller på med eller avsluta stycket om de är mitt i en tanke. Det blir ett lugn av att eleverna är förberedda och hinner avsluta på ett lämpligt ställe. När eleverna sedan plockar undan efter lektionen brukar jag räkna ner från 10 och när jag har räknat färdigt sitter de på sin plats vid ett undanplockat bord och är redo att lyssna på mig igen. Det viktiga med denna rutin är att den betyder samma sak varje gång. Jag försöker också använda förstärkande återkoppling vilket innebär att jag lyfter positivt beteende som jag har sett under lektionen. Det kan t ex vara att elever har stöttat varandra, att det har varit fokus på arbetsuppgiften eller att de använt de begrepp som vi just nu tränar på. Detta bygger relationer, gynnar det sociala klimatet och bidrar till att eleverna förstår vad som förväntas av dem. Till sist talar jag alltid om vad som ska hända nästa gång, för att skapa en röd tråd. Genom att använda tydliga förberedelsemarkeringar och nerräkning skapas tydlighet så att eleverna oavsett förutsättningar får en chans att avsluta.

Nedräkning
Förbered eleverna på att avsluta.

Att bedöma undervisningen formativt är lika viktigt som rutinerna. Vi lärare ska inte bara stödja elevernas lärande utan också ta reda på hur undervisningen stödjer lärandet. Pernilla Lundgren, som har utvecklat två webbutbildningar om bedömning och betyg på uppdrag av Skolverket, förklarar att formativ bedömning står på två ben.

1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback.

2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar.
(Ur Lärande bedömning, en blogg på Pedagog Stockholm 2014)

Genom att reflektera över vad som fungerade bra, vad som behöver förändras och vad som behöver följas upp kan jag utveckla min undervisning. Många av oss reflekterar säkert men sedan måste vi också förändra våra lektioner efter det vi ser.  I ”Lektionsdesign” kan man läsa att Tina Kindeberg (2011) beskriver lärarens undervisningsansvar i fyra delar:

Ämnesansvaret – att presentera ämnet på ett intressant sätt
Aktivitetsansvaret – att välja aktiviteter som gynnar allas lärande
Relationsansvaret – att främja tillit, till exempel genom att skapa goda rutiner i aktiviteterna
Resultatansvaret – att utvärdera hur ämne, aktiviteter och relationer har samspelat i undervisningen och vilken effekt det har haft på elevernas lärande.

Genom att använda dessa fyra delar när jag reflekterar över mina lektioner får jag syn på mycket. Denna reflektion behöver inte ta lång tid eller kräva några speciella dokument. Jag har alltid min veckoplanering framme på datorn under lektionen och kan redan under lektionen skriva ner på planeringen vad jag ska tänka på till nästa gång.

Jag arbetar mycket med lärarstudenter och de är ofta duktiga på att reflektera över sin undervisning efteråt men fokuserar mycket på sina metoder och det sociala och glömmer väldigt ofta att reflektera över hur mycket kunskap eleverna fick med sig, alltså resultatansvaret. Gäller detta också lärare med erfarenhet? Jag tycker att detta är ett område som vi lärare behöver bli mer medvetna om och arbeta mer med, både själva och kollegialt. Det skulle gynna elevernas lärande.

 

Frågor att fundera på:

  1. Hur avslutar du dina lektioner för att behålla studieron och få alla elever att lyckas med ett bra avslut?
  2. Hur ofta bedömer du din undervisning formativt?
  3. På vilket sätt gör du detta?

Referenser:
Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign – en handbok. Gothia fortbildning

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.