När höstterminen drog i gång efter den rekordvarma sommaren kände jag att det var omöjligt att undervisa NO utan att ordentligt behandla klimatfrågan. Eleverna kände likadant och när vi diskuterade sommarlovet ur ett naturvetenskapligt perspektiv var värmen, torkan och bränderna det som väckte flest frågor. Det hela mynnade ut i ett klimatår där vi jobbat med alla de naturvetenskapliga aspekter som krävs för att till fullo förstå vad som håller på att hända runt omkring oss.Kursplanen för biologi, kemi och fysik säger att eleverna skall kunna granska information, kommunicera och ta ställning i naturvetenskapliga frågor. Formuleringen av den här förmågan är ett resultat av en mångårig diskussion som funnits i hela västvärlden om vad som är målet med undervisningen i naturvetenskap och som sammanfattas med begreppet scientific literacy. Ett argument för att betona en kommunikativt aspekt har varit att skapa en undervisning som vänder sig till alla elever, inte bara de som ämnar att fortsätta att utbilda sig inom naturvetenskap. Detta är viktigt men jag tycker att det finns en risk att eleverna möter naturvetenskapen som en företeelse man diskuterar “om” snarare än “med hjälp av”. Ett flerledsresonemang om exempelvis växthuseffekten är inte svårt att lära in och är användbart på nationella prov men förståelsen bakom resonemanget fattas ofta. Diskussionsuppgifter, granskning av information och egna ställningstaganden blir ytliga om man inte har tillräckliga kunskaper. Om eleverna inte får chansen att fördjupa sig i undervisningen blir dessutom innehållet inte heller relevant. Målet med klimatåret blev därför att gå till botten med hela den naturvetenskapliga kunskap som behövs för att förstå problematiken.
Eftersom jag även detta läsår delat min tjänst med forskarskolan CSiS och utvecklingsuppdrag i Svedala kommun har min lärartjänst endast utgjorts av en NO-grupp, närmare bestämt i årskurs 7. Genom året har vi med klimatfrågan som gemensam nämnare arbetat med begrepp i fysik (meteorologi, värme, krafter, tryck), kemi (kolföreningar, förbränning, fotosyntes, cellandning, fossila bränslen) och biologi (ekosystemtjänster, biologisk mångfald, invasiva arter). Till dessa begrepp knöts givetvis andra begrepp som behövs för att först förstå och sedan kunna använda sina kunskaper.
Stort fokus har legat på att hitta de frågeställningar som är kritiska för att kunna sätta sig in i klimatfrågan och de genomgripande samband (big ideas) inom naturvetenskapen som behövs för att förstå. Exempel på detta är att kunna skilja på väder och klimat, att förstå att energi kan omvandlas till olika former, hur värme sprider sig och att ämnen kan delas itu i atomer som kan sättas ihop till andra ämnen. Det har också varit viktigt att belysa hur ett naturvetenskapligt sätt att angripa problem kan ge kunskaper som behövs för att både förklara och hitta lösningar på problem som vi möter. Därför har laborativt, undersökande arbete varit en stor del av vårt klimatår såväl som diskussioner om hur naturvetenskapen arbetar för att få fram fakta om klimat och klimatförändringar.
Tyvärr rann tiden ut och min plan att dels knyta ihop säcken i en sammanfattande redovisning och dels att undersöka ett framtidsperspektiv i teknikundervisningen hanns inte med under vårterminens slut. Det får bli till hösten. Men det var ingen tvekan om att elevernas förmåga att knyta ihop olika naturvetenskapliga kunskaper för att förstå ett komplext sammanhang hade ökat. Eleverna förde ett betydligt mer avancerat resonemang om klimatförändringar än vad jag är van vid.
Klimatfrågan har med all rätt fått stor uppmärksamhet det senaste året. Greta Thunberg har inneburit att unga känner sig inspirerade och hoppfulla. Med gedigna kunskaper förstår man både vad man själv kan bidra med och vad mänskligheten behöver göra i ett större perspektiv. De unga är en viktig del av framtiden men vi som är vuxna nu kan inte nöja oss med att stå vid sidan och heja på. Alla måste dra sitt strå till stacken och att sprida kunskap är ett sätt.
Att diskutera:
- Hur ser ni på skillnaden att lära elever om naturvetenskap eller att lära dem naturvetenskap?
- Vilka andra naturvetenskapliga aspekter än dem som nämns i texten kunde man lyft i ett “klimatår”?
