När jag ställde frågan “Hur söker man information om något?” till mina elever i årskurs 5, var det självklara svaret “på internet”. De var överens om att använda böcker eller andra icke digitala källor bara är krångligt. Men det är ju inte alltid så enkelt på internet heller. Var och hur ska man söka för att få den information som man är ute efter? Vi testade genom att använda en och samma sökmotor där en tredjedel av klassen sökte på “katt”, den andra tredjedel sökte på “katter” och sista tredjedelen sökte på “gulliga katter”. Såklart fick de helt olika sökresultat vilket ledde till en bra och intressant diskussion.
De elever som sökte på “katt” hamnade direkt på Wikipedia medan de som sökte på “katter” fick jordbruksverket.se som första träff. Redan där hade vi en bra grund till diskussion. När sedan de som sökte på “gulliga katter” presenterade sina sökresultat blev det tydligt för eleverna att det spelar väldigt stor roll vad man skriver i sökfältet. Sökningen “gulliga katter” gav resultatet bilder och videos på katter samt kommentarer från sociala medier. Med andra ord en väsentlig skillnad.
Betygskriterier
Det är tydligt att eleverna behöver handledning om hur och var de ska söka information på internet. På skolverkets lärportal finns det en modul som heter “Kritisk användning av nätet” där första delen handlar om informationssökning på internet. Där finns även exempel på hur du kan arbeta med eleverna för att träna dem i informationssökning. Det som däremot inte nämns där är att det kommer ske en ändring i kunskapskraven för NO ämnena i lgr 22 jämfört med lgr 11. I betygskriterierna för årskurs 6 finns det inte längre något krav på att eleverna ska kunna söka information på egen hand och utvärdera källornas trovärdighet. När man jämför betygskriterierna så ser det ut så här:
“lgr 11
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.”
“lgr 22
Eleven använder information som rör kemi för att med viss naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.”
Jag tolkar det som att vi i större utsträckning ska ge eleverna, upp till och med årskurs 6, information som de ska hantera istället för att de själv ska söka upp det. Det utesluter såklart inte att eleverna ska tränas i att söka information och reflektera över olika källors användbarhet, snarare tvärtom. Informationen på internet blir ju bara mer omfattande hela tiden och det blir därför ännu viktigare att ha en tydlig struktur för att hitta det man är ute efter och kunna avgöra om källan är trovärdig. Men det är inte längre ett betygskriterie för årskurs 6 utan kommer först i betygskriterierna för årskurs 9.
Tre böcker blir tre sidor
Förr i tiden när elever skulle skriva faktatext om tex ett land skulle de använda sig av tre olika böcker för att hitta information. När vi idag ger samma uppgift ska de i många fall använda tre olika källor på internet. Om vi släpper dem helt fria till att hitta dessa källor på egen hand är det stor risk att de hamnar på sidor som är allt för svåra för eleven att förstå och ofta använder de information som inte är faktagranskad. Men om man istället ger dem sidor som vi lärare plockat ut får de bättre förutsättningar att skriva en bra faktatext och fler kommer att lyckas. Det fria sökandet är bättre att göra tillsammans i klassen med handledning från oss lärare. På skolverkets lärportal i modulen “Kritisk användning av nätet” kan man läsa följande:
“Handledningen som eleverna får bör anpassas efter uppgiftens storlek och elevernas ålder. Oavsett målet med informationssökningen så har eleverna användning av att kunna
- hantera söktjänsten de använder
- använda både enkel och avancerad sökning
- prova olika synonymer till sökordet de först valde
- förstå när en sökning behöver breddas eller avgränsas
- känna till om det finns alternativ till söktjänsten som också ger bra information”
Detta ska man såklart börja med så tidigt som möjligt. Man behöver inte arbeta med alla punkterna på en gång utan successivt träna eleverna till att bli bättre på att söka och inte minst granska information. Många elever överskattar sin förmåga att göra detta. I en studie från år 2019, publicerad i den vetenskapliga tidskriften “Nordicom Review” , har forskare undersökt svenska tonåringars förmåga att avgöra trovärdigheten i nyheter på nätet. Den visar att svenska ungdomar har svårt att identifiera falska eller partiska nyheter. De ungdomar som själva ansåg sig vara duktiga på att hitta information online var de som presterade sämst i undersökningen. Vi möts dagligen av elever som undrar om saker de sett eller hört på internet som inte alls stämmer överens med verkligheten, så ja vi måste arbeta med detta mycket och ofta!
Att diskutera vidare
- Hur hjälper vi våra elever att navigera på nätet?
- Finns det liknande förändringar i läroplanen för andra ämnen?
- Överskattar eleverna sin förmåga att söka information?
