Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang

Skriven text är troligen den mest vanliga textformen i skolan i det egna skapandet. Många av de texter eleverna skriver skrivs föra att visa kunskap och förmågor kring ett ämnesstoff eller för att visa på ett kunnande i just skrivandet. Texterna skrivs för läraren men brister i mottagaranpassning och fokus hamnar på bedömning istället för funktion. Genom att låta eleverna skriva en text för en tydlig mottagare hamnar fokus mer på funktionen och blir då inte bara en produkt vilket också gynnar engagemanget för uppgiften. Jag och många med mig har skrivit om just detta tidigare och få behöver nog övertygas om vikten av och mervärdet med att låta eleverna producera för en mottagare. I detta inlägg tänker jag därför berätta om ett nyligen genomfört projekt där jag och min kollega samarbetat med Baraskolans lärare och elever i åk 2 i skapandet av en julkalender. Ett arbete med tydliga mottagare för elevernas texter.

Jag har tidigare haft en del samarbete med lärare och deras elever på Baraskolan där vi skapat undervisning som baseras på de yngre eleverna som mottagare T ex har våra elever i åk 7 (nuvarande åk 9) hållit i en presentation av skolan och guidning på skolan för blivande åk 4. I år byggde vi vidare på detta samarbete med andra årskurser.  Beståndsdelarna var bild, skriven text och ljud och ledde till en julkalender där både eleverna i åk 2 och åk 7 var medproducenter. 

Det började med att eleverna  i åk 2 ritade vars en teckning kring ett eget valt ämne. Denna teckning blev sedan underlag för den text, en novell,  som våra elever i åk 7 skulle skriva. Eleverna förväntas kunna skriva olika texttyper när de lämnar grundskolan, berättande text är en av dessa vilken vi ofta låter våra elever på högstadiet skriva i form av en novell. 

Bild ritad av elev i åk 2.
Novellen som skrevs fick titeln Skeppet.

Nästa steg var att vi presenterade en novell som jag hade skrivit till en av åk 2 elevernas bilder vilket blev en presentation  av arbetsområdet och textformen. Vi dissekerade min novell för att få syn på den dramatiska modellen och dramaturgiska grepp samt språk kopplat till den tänkta mottagaren, elever i åk 2. Denna analys resulterade i en form av recept på vad en novell  innehåller ocht vad syftet med textformen är. 

 

 

Sedan  var det dags för eleverna att påbörja planeringen av sin egen novell utifrån den bild de fått sig tilldelad. Planeringen utgick från den dramatiska modellen. Utmaningen för flera elever blev att skapa just en novell eftersom många av bilderna var sagobetonade, och en saga skulle vi inte skriva. Detta gav oss en naturlig  utgångspunkt att prata ytterligare om novellens form och innehåll i jämförelse med sagans.

Bild ritad av elev i åk 2. Novellen fick titeln Matchen.

Under skrivandets gång fick eleverna ge varandra respons på texterna. Vi valde att låta dem fokusera sin respons på den dramatiska modellen och dramaturgiska grepp.  Den sista bearbetningsfasen utgick från att eleverna skulle läsa berättelsen med inlevelse för sin kamrat, ett viktigt moment eftersom texten slutligen skulle läsas in och senare spelas upp för eleverna i åk 2. 

Så var det dags för inspelning av den skrivna texten.  Resultatet blev en julkalender där varje lucka representeras av en bild och inläst text . Vi la in bilden i en presentation och spelade in ljudet med Open Audio studio audio editor. I veckan som kommer är det dags för eleverna i åk 2 att öppna sin julkalender och det ska bli spännande att få höra deras reaktioner.

Bild ritad av elev i åk 2. Novellen fick titeln Drömmen.

Arbetet med att skapa julkalendern engagerade eleverna fullt ut i de olika faserna. Deras medvetenhet om texterna slutliga mottagare gjorde dem aktiva och mer målmedvetna i att  skriva en begriplig och tydlig text samt att kunna läsa den med engagemang. Denna vilja gjorde att bearbetningsfasen fick en helt annan betydelse för dem och de tog den på större allvar än vad jag upplever att de tidigare gjort.

Att skriva egna texter omfattar flera steg och kräver uthållighet och intellektuell ansträngning. För att eleven ska vilja ta sig an det arbete som skrivandet innebär måste arbetsinsatsen kännas motiverad. Att skriva för en verklig mottagare gör helt enkelt att det känns lönt att anstränga sig. Arbetet med att skapa julkalendern blev för mig ytterligare ett bevis på detta.

Att fundera över:

  1. Vilka typer av skrivna texter i ditt ämne passar sig för en mottagare? 
  2. Vem/vilka skulle mottagarna  kunna vara till dessa texter?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *