Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Mitt förra blogginlägg  “Nya kursplaner – Jolly good”  handlade om svårigheterna att göra bedömningar i engelska för årskurs 1-3. I texten beskrev jag hur vi på skolan studerat kursplaner och kommentarmaterial, samt varit i kontakt med Skolverket utan att bli klokare. Jag skrev då att en väg framåt skulle kunna vara att be en lärare från Malmö universitet om hjälp. 

I mejlet till MAU ställde jag frågan huruvida vi tolkat vilka kunskapskrav (åk6) som gäller för årskurs 3 i engelska utifrån kommentarmaterialet rätt. Här nedan har vi fetmarkerat de kunskapskrav som vi tycker stämmer med kommentarmaterialet. 

  • Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. 
  • Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. 
  • Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
  • I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. 
  • I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. 
  • I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. 
  • Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. 
  • Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Hur har det då gått? – Tyvärr fick vi inte svar från Malmö universitet. Jag vände mig därför till andra universitet och fick då två svar. Tusen tack Ylva Sandberg, Stockholms universitet, och Marie Nordlund, Luleå tekniska universitet, för att ni tog er tid och besvarade mina frågor och tipsade på material som kan vara användbart. 

Här är svaret jag fick från Ylva:

Hej Ulrika!

Då det inte finns några kunskapskrav i Lgr11, och då det inte kommer att finnas några betygskriterier för Engelska årskurs 3 i Lgr22 uppfattar jag, som ni på skolan gör, att situationen är status quo avseende tydlighet i bedömningsfrågan.

Er tolkning och anpassade användning av kunskapskrav för årskurs 6 i årskurs 3 ser mycket rimlig ut, tycker jag. De delar som ni har fetstilat verkar stämma bra överens med det som kan förväntas av eleverna årskurs 3 engelska, givet det centrala innehållet för Engelska årskurs 1-3.

Det är bekymmersamt att det inte finns tydligt och fördjupat material för lärare i engelska i förskoleklass och skolår 1-3 att tillgå för planering, undervisning och bedömning. Jag håller verkligen med er om det!

Mitt förslag och uppmuntran till er på skolan och till förstelärare i Sverige är att höra av er till Skolverket om detta. Varför ska ett viktigt ämne som engelska i yngre åldrar förfördelas på ett sådant sätt att det inte finns myndighetstext att tillgå och använda i professionen?

Tack för att du har tagit kontakt med mig och påtalat denna fråga! Jag ska också se vad jag kan göra från mitt håll tillsammans med kollegor.

Lycka till med planering, undervisning och bedömningsarbete i engelska F-3! Hör gärna av dig fler gånger om det uppstår frågor eller synpunkter från de lärare du har kontakt med!

Vänliga hälsningar

Ylva

Att Ylva bekräftar svårigheterna med bedömning känns väldigt skönt – det är inte vi på Roslättsskolan som är dåligt pålästa. Det hon skriver är intressant: Skulle vi 1-3 lärare i Sverige kunna höja våra röster för att få till en förändring och därmed ett bättre bedömningsunderlag? Kan vi få hjälp med att påtala dessa brister med hjälp av Ylva och andra lärare från universiteten?

När jag därefter fick ytterligare ett svar i min inkorg blev jag väldigt glad. Marie Nordlund från Luleå tekniska universitet skrev i sitt svar:

Hej!

Bedömning är besvärligt och extra besvärligt blir det när det inte finns klara kunskapskrav. 

Ni kanske redan diskuterar med 4-6-lärarna? Om inte, så skulle jag personligen börja där. Jag träffar en hel del lärare på olika nivåer i skolsystemet och i varje övergång är man kritisk till föregående nivå: ”eleverna får inte lära sig något och vi måste börja från början” – en generalisering, visst, men det är en relativt utbredd uppfattning. En diskussion med de mottagande lärarna om vad de förväntar sig och vad ni ser är realistiskt – med tanke på det fåtal timmar för engelska som finns för F-3 – tycker jag skulle vara en mycket bra utgångspunkt för vad ni ska bedöma i år 3.

Sedan skulle jag också titta i det europeiska ramverket (GERS) eftersom de svenska språkkursplanerna sedan 2011 är uttryckligt baserade på det kunskapssystemet. Efter år 3 ska elever vara ungefär på A1-nivå. ELP – European Language Portfolio (finns tillgänglig från Skolverkets hemsida) – är också en bra utgångspunkt i ert arbete med matriserna. Även Early language learning and teaching: Pre-A1-A2 av Keaveney & Lundberg, Studentlitteratur, 2:a utg 2019, kan vara en inspirationskälla.

Lycka till!

Marie

Jag tycker precis som Marie att det vore önskvärt med ett samarbete med mottagande lärare, att vi kunde sätta oss ner och formulera gemensamma mål. Här i Svedala har vi lärare i åk 3 endast kontakt med mottagande lärare vid kommunens två 4-9 skolor vid klassöverlämningar. I detta forum ges det inte riktigt möjlighet att diskutera enskilda undervisningsämnen. Dock: Även om ett utbyte hade varit önskvärt/värdefullt, tänker jag att det inte kan vara upp till varje skola/kommun att göra tolkningar av styrdokumenten – det måste göras nationellt. Detta både ur en likvärdighetsaspekt och som tidsbesparing. Varför ska alla lärare lägga ner nästan all konferenstid på att reda ut otydliga bedömningskriterier för att sedan ändå inte vara säkra?

Marie tipsar i sitt mejl om den europeiska språkportfolion där elevernas språkkunskaper  i engelska, modersmål och moderna språk kan kartläggas. Europeiska språkportfolion.

För mig är detta ett nytt material och när jag dyker ner i det ser jag att det är omfattande. I lärarinformationen läser jag att det består av tre delar:

  • Språkpass – Där eleven kan berätta om vilka språk och vilka kontakter de har med andra länder och kulturer. 
  • Språkbiografi – Där eleven kan se hur de blir bättre och bättre på att lära sig språk. 
  • Dossiern – I dossiern sparar eleven sina arbeten i språk t ex något se skrivit, läst eller spelat in. 

Tanken är att eleverna efter årskurs 3, precis som Marie skrev,  ska vara ungefär på en A1-nivå. Bokstaven A betyder “användare på nybörjarnivå” och  finns i nivåerna A1 och A2. När jag läser vidare i materialet så hittar jag en sida för elevernas självbedömning. Under rubrikerna förståelse, tala och skriva står listat vad som är önskvärt för en A1- nivå. 

Längre fram i materialet hittar jag checklistor för eleverna utifrån dessa rubriker. Detta material är ju mycket tydligt. Min fråga blir så klart: Varför kan inte detta skrivas in som kunskapskrav för årskurs 3?  Då blir det tydligt för alla undervisande lärare i åk 1-3 i hela landet. Vi pedagoger vill göra rätt, och vi vill veta vad det är vi ska bedöma. 

 

Ett annat väldigt bra material som Ylva tipsar om är: Tell it again! The storytelling handbook for primary english language teachers

I materialet finns det tips på hur man som pedagog kan arbeta tematiskt med skönlitterära böcker i engelskundervisningen. Den inledande delen av dokumentet handlar om undervisningsmetodik, den andra om de skönlitterära berättelserna och i den tredje delen finns det användbara kopieringsunderlag.

Jo, förresten jag skickade ju även ett mejl till vår skolminister Anna Ekström där jag beskrev svårigheterna med bedömning årskurs 1-3 när det saknas kunskapskrav i ämnen som musik, bild, engelska och teknik. Jag bad henne läsa mitt inlägg och frågade om otydligheterna gällande kunskapskraven i de tidiga årskurserna är något som skulle kunna förbättras. I veckan fick jag svar:

Hej Ulrika!

Tack för ditt brev till utbildningsminister Anna Ekström om kunskapskrav i årskurs 3. Jag har blivit ombedd att besvara brevet. Inledningsvis vill jag be om ursäkt för att svaret har dröjt.

Det inte har ansetts nödvändigt att slå fast kunskapskrav i alla ämnen redan i årskurs 3. Därav har vi i dagsläget bara kunskapskrav i svenska, svenska som andraspråk, matematik, so-ämnena och no-ämnena. I nuläget finns inga planer att ändra på detta.

För min del väcker raderna fler frågor än de ger svar. “Inte ansetts nödvändigt”? Nå, vi lärare kan inte resonera likadant. Så hos oss går arbetet vidare…

Att fundera vidare på:

  • Hur går era tankar kring bedömning av elevernas kunskaper i engelska år 1-3?
  • Hur kan vi lärare påvisa svårigheter i vårt uppdrag och få till förbättringar t. ex inom bedömning? 
Share Button
Om författaren

Beskrivning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.