Jävlar anamma! Det som får oss att röra oss framåt

Under våren har jag haft förmånen att delta i UR Lärlabbet tillsammans med mina kollegor Linda Sonesson och Fredrik Berggren. Temat var motivation och UR hade snokat runt bland inläggen på Förstelärare bloggar och hittat några av mina inlägg som visade sig passa in i deras programidé. Sedan ringde de. Det handlade om motivation, mindset och grit – jävlar anamma.

Några telefonsamtal senare var det överenskommet att ett filmteam skulle komma till Spångholmsskolan för att intervjua mig och filma en lektion i klassen. Man ville också att jag tillsammans med två kollegor efter några veckor skulle flygas till tv-huset i Stockholm för en studio-intervju.


Varför gör vi det vi gör?

På jobbet har jag fullt upp och lite mer än det. För att inte tala om vardagen utanför jobbet med all logistik som den innebär. Behövde jag detta tillskott av uppgifter och extrajobb för att fylla ut ett ekande tomrum i min vardag? Knappast. Böjde jag mig för min önskan att äntligen få bli filmad för TV? Nej, det verkar ju mest lite jobbigt och lite nervöst. Var det ett välavlönat uppdrag? Nej. Jag kostade gratis.

Varför tackade jag ja då? Jag vet fortfarande inte riktigt, men jag tror att det kan ha att göra med att livet har lärt mig att det är viktigt att prova nya saker för att utvecklas som människa. Nya erfarenheter bär alltid med sig utveckling.

Inre motivation

Inre motivation betyder att vi gör något för den egna viljans skull. Det var det det handlade om när det gällde mitt fall:

Nyfikenhet – en stark drivkraft att upptäcka och utvecklas.

Kompetens – det är roligt att få chansen att visa vad jag kan och lärt. Jag är stolt över det.

Ömsesidighet – Att kunna bidra med något till andra är en drivkraft , men också sporren i att jag visste att Fredrik, Linda och jag tillsammans skulle kunna göra något bra av det här.


Det är ju där vi vill ha våra elever i undervisningen. Där de känner nyfikenhet, kompetens och ömsesidighet som gör att de vill gå vidare och utvecklas, bara för att de själva vill.

Mindset

Min erfarenhet säger mig att jag har chansen att utvecklas om jag vill och därför tar jag gärna chansen när den kommer. Alla gör inte det. Forskningen säger att många elever har ett sk “fixed mindset” en uppfattning av att man är skapt med vissa förmågor som inte är utvecklingsbara i någon större utsträckning. “Jag har ingen mattehjärna”.

Själv har åren utvecklat mitt mindset till ett mer flexibelt och det är säkert en av anledningarna till varför jag hoppade på detta projekt. I skolan har vi möjlighet att upplysa eleverna om och utveckla deras mindset i rätt riktning.

Grit – Jävlar anamma

Det finns forskning som visar att det finns faktorer förutom motivation och mindset som spelar in då det gäller elevernas utvecklingspotential. Grit, eller “jävlar anamma” är ett exempel. Det kan också beskrivas som förmågan att hålla fast vid långsiktiga mål trots eventuella motgångar på vägen.

Själv visste jag när jag gick i fyran att jag ville bli lärare. På vägen har jag inte haft lätt i alla ämnen. Jag kom inte in på lärarutbildningen första gången jag sökte men trots detta undervisar jag idag. Grit?

Det handlar om att kämpa sig förbi motgångar, att anstränga sig i det man tar sig för och att fullfölja det man påbörjar. Det handlar om att vara flitig, ihärdig och att inte ge upp.

Hur får vi våra elever att bli såhär då? Finns det träning?


När jag läser i Torkel Klingbergs bok Hjärna, gener och jävlar anamma” menar man att grit är ett personlighetsdrag som är relativt stabilt över tid till skillnad från motivation som mer avser speciella situationer. Angela Duckworth menar i samma bok att det finns några faktorer som spelar väl ihop tillsammans med grit:

Intresse / passion + grit
Enbart intresse kommer man inte långt med – tänk fotboll

Träning med kvalitet + grit
Tydliga mål, koncentration, feedback, repetition

Syfte och mål + grit
Man måste känna att man får något ut av sin ansträngning och ha en tydlig målsättning

Flexibelt mindset + grit
Det blir betydligt lättare om man litar på att man är utvecklingsbar


Hur kan vi hjälpa eleverna framåt?

Hur kan vi hjälpa eleverna att ta sig framåt?Under dagen jag och mina kollegor spenderade tillsammans i Stockholm hann vi utveckla våra tankar och ta dessa steget längre än vad vi hinner göra till vardags.

Första steget är att vi som lärare blir medvetna om faktorerna jag tagit upp.

Vi kan sedan som lärare vara förebilder, inspirera, engagera, ha tydliga och konkreta mål, variera våra arbetssätt, ha intresseväckande uppgifter, vara tydliga med att visa på elevernas framsteg och utveckling, bedöma formativt och ge vettig feedback på rätt sätt och inte minst – odla relationerna med våra elever.

Det finns inget som är lätt.
Det är jag som kämpat och blivit bättre!

En av de sista sakerna vi pratade om i studion då kamerorna stängts av var att det kan vara vettigt att tala om motivation, mindset och grit med våra elever. Kanske är det bra att eleverna också får ta del av forskningen på sin nivå. Om eleverna får kunskap om hur vi människor faktiskt fungerar kanske det kan påverka dem en liten bit extra i positiv riktning. Det är viktigt att förstå att alla har en mattehjärna. Vi behöver bara lite olika grad av tid och ansträngning för att nå våra mål.

Det finns inget som är lätt…

Häromdagen utbrast en av mina elever att hon lärt sig något nytt. Jag kände mig nöjd eftersom hon just hade knäckt koden i ett moment i matte som tidigare varit svårt för henne. Men visade sig inte handla direkt om matematiken. Så här sa hon:

Det finns inget som är lätt. Det är jag som kämpat och blivit bättre!

Jag blev ännu mer nöjd! Visserligen är det något jag tjatat om men det är viktigt att våra elever har övertygelsen av att resultat och utveckling kommer genom träning, kämpande och jävlar anamma.


Avslutning

Jag kastade mig in i detta projekt utan att egentligen ha någon tid. Mer ett intresse och min övertygelse om att nya erfarenheter brukar vara utvecklande. Med facit i hand så blev det ju så också. Det gav mig nya erfarenheter, upplevelser och tankar som jag kommer att ha nytta av.

Under några veckor funderade jag extra mycket över min roll och kring ämnet för programmet. Jag hittade spännande artiklar och köpte mig en ny bok. Nya tankar planterades i skallen. Jag träffade mina arbetskamrater för att diskutera och fundera vilket gav nya insikter och synvinklar. Ett tillfälle träffades vi en fredagseftermiddag efter att vi slutat jobba för veckan. Inte för att vi var tvungna utan för att vi var motiverade och ville komma någonstans. Vi hade ju ett tydligt mål. Sen blev det ju kul också. Riktigt kul!

Avslutningsvis en viktig tanke:
Elevernas grit i all ära, men utan en lärare med grit sker inga underverk.
Vi får aldrig ge upp kampen för att våra elever ska lyckas!


Avsnittet av ”Lärlabbet” som vi var med och spelade in sändes 3/5 på SVT och kan hittas här.


Att diskutera

  • Hur kan vi i skolan avgöra om elever har ”grit” eller inte?
  • Hur kan du som lärare göra för att utveckla elevernas ”grit”?
  • Finns det något i vår undervisning som skulle kunna undergräva elevernas ”grit”

 

Share Button

En reaktion på “Jävlar anamma! Det som får oss att röra oss framåt”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *