Jag måste räcka upp handen mer

Både min mamma och pappa lyssnar uppmärksamt när min chef berättar om vad jag behöver utveckla i min yrkesprofession. De nickar båda samstämmigt och mamma tillägger stundtals spontana “Ja, det är vår Magnus det!”. Jag sitter mest och lyssnar. Väntar på att de pratat färdigt om mig så jag kan säga mina inövade repliker som gör att de är nöjda och vi kan lämna denna märkliga situation. När vi lämnat mötet vänder sig pappa om och tar bryskt till orda: “ Vi får väl se om det blir någon löneförhöjning för dig i år min son.”

Eleven Bertil känner till flera olika områden som han skulle kunna eller till viss del kanske till och med borde bli bättre i. En del saker tar han tag i självmant men en del brister accepterar han för de är ju inte så viktiga att ändra på just nu. Om någon säger till honom att han måste bli bättre på si och så och Bertil personligen inte känner ett behov av det väljer han att inte göra något åt det. Vid närmare eftertanke är det inte lite så vi alla fungerar?

Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtal råder oss lärare att regelbundet analysera elevens kunskapsutveckling under hela skoltiden för att på bästa sätt stödja eleven. De menar vidare att det är värdefullt både för återkoppling till eleven och för lärarens eget arbete att bedömningen och analysen av elevens prestationer sakligt och tydligt dokumenteras. Det är betydelsefullt att eleven förstår vad som förväntas av honom eller henne för att kunna ta nästa steg i utvecklingen. Genom att även vårdnadshavaren är med och diskuterar insatserna får vårdnadshavaren genom sin kännedom om eleven också möjlighet att bidra till elevens lärande. Denna sista mening finns det anledning att återkomma till.

Så när jag som lärare har analyserat, dokumenterat, återkopplat, verkligen sett till så att eleven förstår och gett vårdnadshavarna stöttning i hur de kan hjälpa sitt barn hemma… Sen då? Om eleven fortfarande efter flera utvecklingssamtal säger att denne ska räcka upp handen oftare eller faktiskt ger konkreta exempel på vad som skulle kunna utvecklas men inte gör något åt det. Vad händer då? Ok… Vi kan ju inte inte ha utvecklingssamtal men vilka effekter har samtalet egentligen?

Jag är långt ifrån kritisk till möten som handlar om informationsdelning och strävan efter samförstånd som kan bidra till positiv förändring. Utvecklingssamtalet kan, i bästa fall, ge denna möjlighet men i värsta fall blir mötet ett i mängden av upprepningar och konstateranden som inte leder någonstans. På vår skola har vi aktualiserat diskussioner om utvecklingssamtalet och försökt hitta och förfina de delar som vi upplever fungerar mindre effektfulla. I skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet står det att det är viktigt att avsätta tid för diskussioner och samtal bland lärarna om hur utvecklingssamtalet kan genomföras och utvärderas för att utvecklas. Ju mer jag läser, diskuterar och förstår kring utvecklingssamtalets komplexitet desto mer uppgiven och frustrerad blir jag. Samtidigt är det kanske logiskt att ställa sig frågan: Hur mäter jag effekten av mina utvecklingssamtal och hur kan jag vara säker på att en förändring i elevens beteende och självinsikt inte bara kommer från mognad utan även från innehållet i utvecklingssamtalen? 

I våra diskussioner kring utvecklingssamtalen på Klågerupskolan fastnade vi i flera olika områden vi inte var nöjda med. Förväntningar på våra olika roller under mötet och tätare uppföljning var några av sakerna som togs upp. Inför varje möte, oavsett vad det handlar om behöver det finnas ett samförstånd kring mötets syfte och innehåll som samtliga deltagare är införstådda med. Har vi olika agendor tenderar mötet att bli kontraproduktivt och eftersom tiden för mötet ofta är förutbestämt är frågan om vi har råd ta sidospår under mötet om vi ska hinna bocka av alla delar. Spelreglerna som gäller för oss på Klågerupskolan är att eleverna i förväg dokumenterar i samråd undervisande lärare hur det gått och vad eleven behöver utveckla i respektive ämne. Föräldrarna förbereder sig genom att läsa sina ungdomars dokument och skriver däri vad dessa särskilt vill lyfta under mötet. Vi genomför mötet och ses igen nästa termin för utvärdering och nya friska tag. 

Genom att även vårdnadshavaren är med och diskuterar insatserna får vårdnadshavaren genom sin kännedom om eleven också möjlighet att bidra till elevens lärande.

Kan detta vara en nyckel för att hjälpa eleverna bättre? Hur kan jag som lärare skapa en tydligare samsyn mellan lärare, elev och föräldrar. En som faktiskt leder till förändring hos eleven? I min nästa blogg kommer jag att skriva om ett arbete som kanske för dessa tre parter lite närmre varandra. Stay tuned!

Att diskutera:

  • Vad tror du eleven vill få ut av sitt utvecklingssamtal?
  • Vad tror du föräldrarna vill få ut av utvecklingssamtalet?
  • Vad vill du få ut av utvecklingssamtalet?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *