Jag fattar ju inte! Det står ju inte någonstans!

Denna text kommer att handla om läsförståelse och mina tankar kring faktorer, som eventuellt kan påverka yngre barn i den tidigare språkutvecklingen. Faktorer som i sin tur kan komma att påverka förutsättningarna, för barnets kommande läsförståelse i de tidigare skolåren. Med yngre barn syftar jag på barn, som ännu inte har börjat i grundskolan. Syftet med texten är också att reflektera över, om dessa faktorer även kan komma att fortsätta att påverka elevens läsförståelse, in i nästa stadie och i så fall, hur kan vi möta/förebygga svårigheterna.

Det här blir mitt första blogginlägg som förstelärare i Svedalakommun. Som nybliven förstelärare på Baraskolan känner jag mig ytterst ödmjuk inför uppdraget och som fullständigt ny bloggare, har jag naturligtvis inga intentioner att tro att jag kommer att uppfinna några hjul. För, hur många hjul finns det att uppfinna egentligen?! Min intention och önskan är dock att kunna få dig som läser mina inlägg, att känna inspiration och kanske uppleva igenkänning. Kanske kan mina texter också få dina egna tankar att ta ett steg vidare i reflektion. Välkommen att läsa mina inlägg och upplev vårt fantastiska yrke, genom mina ögon.

Mitt uppdrag som förstelärare på Baraskolan, är att verka i skolans utvecklingsgrupp, där vi arbetar med våra SKA-mål. Under detta läsår är ett av SKA-målen ”Läsförståelse”. Varför just läsförståelse ligger på agendan nu, beror på att våra kollegor på Spångholmsskolan, som tar emot våra elever i årskurs fyra, har uppmärksammat att eleverna läser allt mindre. Baraskolan har alltså ett behov av att kartlägga hur vi arbetar med läsning och läsförståelse. Utifrån resultatet i kartläggningen får vi sedan se över, om vi behöver göra förändringar i detta arbete. Här är vi. Vart ska vi? Hur tar vi oss dit? Hur blev det? Vi står just nu i startgropen.

Är det då bara kollegorna på Spångholmsskolan som upplever samma sak tänker jag? Att våra elever läser allt mindre? Eller finns det andra faktorer som påverkar läsandet och läsförståelsen?

I ett klassrum i årskurs 2:

– Jag fattar ju ingenting!

– Vad menar du, frågar jag.

– Jag fattar ju inte! Det står ju inte någonstans!

En stol åker i golvet och eleven rusar ut ur klassrummet, ledsen, arg och frustrerad. Det är inte första gången detta händer och jag inser att eleven helt krasst, verkligen inte förstår innehållet i texten. Tankarna går runt i huvudet på mig. Vad gör jag nu? Vilken del har jag i detta? Vad gör jag för fel? Vad är det eleven inte förstår? Eller rättare sagt, varför förstår inte eleven texten och vad är det som gör att hen har hamnat i dessa svårigheter? Naturligtvis kan det finnas flera olika faktorer, som kan ställa till det för eleven i arbetet med läsförståelse. Fonologisk medvetenhet, avkodning och ordförråd är några exempel på pusselbitar, som är grundläggande för en reell förståelse.

Under mina år som lärare, har jag upplevt att barn idag rent generellt, har en mer begränsad ord- och språkförståelse när de börjar i grundskolan, än hur det såg ut för kanske tio femton år sedan. I kollegiet har vi haft diskussioner kring just denna tanke och fler med mig har upplevt samma utveckling. Om detta stämmer, vad är då grunden till denna utveckling?

Genom att koppla samman erfarenheter från skolans värld, med erfarenheter som förälder, funderar jag på om en möjlig faktor skulle kunna vara, att sociala medier skapar en sorts ”avskärmning” från verkligheten, där timmar av skärmtid konkurrerar ut vuxenkontakten. Skulle detta i så fall kunna leda till ett snävare ordförråd, då vi inte längre samtalar med våra barn på samma sätt som tidigare. Skulle det även kunna vara så, att barnet som sitter i vagnen på affären, med en mobiltelefon i handen, redan då, berövas på det viktiga samtalet. Samtalet som lägger grunden för vidare språkutveckling? Tiderna förändras och det sker en stor utveckling framför allt inom IT. På gott och ont. Var det bättre förr? Kanske, kanske inte?

Då jag undervisar i årskurs 1-3, där stort fokus ligger på läs- och skrivinlärning, kan jag inte undgå att fundera över, om skärmtid även kan komma att påverka den viktiga högläsningen i hemmet. Högläsningen som berikar ordförrådet och utvecklar språklig medvetenhet. Och vad händer med barnets egen lästräning? Trots att eleverna läser på egen hand varje dag i skolan, fodras även läsning i hemmet. För hur kommer eleverna annars att kunna få ihop de viktiga lästimmarna, som krävs för att kunna bli en god läsare? Konkurreras kvällens lässtund ut av skärmar som lockar med Youtube, TikTok och snabb återkoppling i spel med mera? Om det är så här, tänker jag att detta givetvis  får konsekvenser i klassrummet.

För ett antal år sedan när ”En läsande klass” med läsfixarna gjorde entré i många klassrum, läste jag någonstans att en lärare hade använt en finsk barnbok som hen läste högt ur under ett föräldramöte. Syftet med högläsningen var att få föräldrarna att förstå skillnaden mellan avkodning och läsförståelse. Jag som inte kan ett ord finska, annat än Ei saa peittää (Får ej övertäckas) och yksi, kaksi, kolme (ett, två tre), letade efter finska texter på Google. Jag hittade snabbt några sidor som jag försökte att läsa. Genom avkodning tog jag mig igenom en bit av texten och insåg snabbt, att jag liksom min elev, inte förstod någonting! Tekniken fanns där och kunskapen om att bokstäverna ljudas ihop till ord och ord till meningar. Men förståelsen var minimal. Genom att försätta mig själv i en liknande autentisk situation som min elev, gav det mig en större förståelse för hur viktigt arbetet med den grundläggande språkutvecklingen är och att ge eleverna användbara verktyg i sitt läsande, så som läsfixarna. För, visst skulle du kunna läsa en text på finska, om du fick stöttning?! Och kanske med lite hjälp, skulle du kunna förstå en del? Jag tänker att du nu vet, att tre heter yksi på finska. Med stöttning av bilder som du ser i barnboken, kan du nog lista ut att Kolme pukkia, handlar om ”De tre bockarna Bruse”. Men inte nog med det. Alla upprepningar om vem som trampar på bron och ”Nu kommer jag och tar dig!”, kommer du nog snabbt kunna lista ut på egen hand. Så, för att kunna möta och göra förändringar behöver man själv förstå elevens situation. Inte bara på ytan, utan att själv uppleva. Prova gärna!

Så, tillbaka till frågan varför eleven inte förstår texten. Som sagt, det kan naturligtvis finnas många olika orsaker till detta, men kanske är det så att eleverna inte är lika språkligt rustade när de kommer till grundskolan idag, som tidigare. Om fallet är så, kommer vi då att hinna kompensera och utveckla ordförrådet och den språkliga medvetenheten hos eleverna, innan vi släpper dem vidare till nästa stadie? Tillsammans med erfarna och duktiga kollegor och genom SKA-arbetet på Baraskolan, både hoppas och tror jag att vi kommer att lyckas. Oavsett om mina funderingar stämmer överens, så behöver vi möta eleverna där de är i sin språkutveckling. När min elev säger; ”Jag fattar ingenting”Det står ju ingenstans”, betyder det att hen inte har fått förutsättningarna att förstå. Är det så att min elev har för få lästimmar, eller finns det andra faktorer som ställer till det för eleven?  Något svar på detta har jag inte, men förhoppningsvis kommer vårt SKA-arbete, att visa hur läsning och läsförståelsekonditionen ser ut på Baraskolan.

Att diskutera

  • Vad innebär läsförståelse?
  • Vad krävs för att bli en god läsare?
  • Hur kan kollegiet arbeta förebyggande och långsiktigt med läsförståelse?
Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.