Jag bryr mig inte!

Sammanfattning

”Jag bryr mig inte, jag tänker inte göra det”, säger eleven som sitter på sin plats utan att öppna boken. Kommentaren är vanligt förekommande hos en klick elever och det tar oftast en god stund innan en elev som uttrycker detta börjar jobba. När de väl arbetar är det sällan problem men startsträckan är lång.
Första delen om arbetet att förstå och finna lösningar på bristande motivation.

Motivation och ansträngning del 1

”Jag bryr mig inte, jag tänker inte göra det”, säger eleven som sitter på sin plats utan att öppna boken. Kommentaren är vanligt förekommande och det tar oftast en god stund innan eleverna som uttrycker detta börjar jobba. När de väl arbetar är det sällan problem, men startsträckan är lång.

Under sista delen av vårterminen och starten på höstterminen har vi upplevt att en klick elever saknar motivation till skolarbetet. När vi först uppmärksammade det så var det bara emellanåt och det kunde skilja mellan de olika ämnena. När vi tittar på det nu märker vi att det har brett ut sig till att omfatta de flesta lektionerna oavsett ämne. Vidare upplever vi att attityden har spritt sig, framförallt bland kompisar till de först uppmärksammade eleverna. Bland eleverna som uppvisar denna attityd är pojkar klart överrepresenterade.

Efter diskussioner kring hur vi ska bemöta, fånga upp samt förebygga att fler elever hamnar i denna onda spiral, letade min kollega upp två artiklar som behandlar ämnet[i] [ii]. I artiklarna lyfts några tänkbara anledningar till den bristande motivationen fram varav två är särskilt intressanta:

  1. Eleven förstår inte uppgiften
  2. Eleven ber inte om hjälp eftersom det kan ses som ett tecken på svaghet

I artikeln Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång lyfts det fram att motivationen att delta i lärandeprocessen ökar då eleven upplever att arbetsprocessen leder till att hen bekräftar sin egen förmåga och sig själv eller blir bekräftad av andra.

Förutom att diskutera vår undervisning och söka svar i artiklarna valde vi att lyfta vårt bekymmer vidare till skolans utvecklingsgrupp, för att få stöttning i arbetet och för att vi vet att liknande bekymmer förekommer även i andra klasser.

Marbäcksskolans utvecklingsarbete utgår från det vi har sett att våra elever behöver utveckla. För att nå dit har vi satt målet Eleverna har strategier för att klara/lyckas i det sociala samspelet hela dagen. Det sociala samspelet pågår under hela skoldagen från det att eleven kommer till skolan på morgonen till dess att den går hem på eftermiddagen. När samspelet inte fungerar påverkas både arbetet inne i klassrummet och aktiviteterna ute på rasten.

Vi lärare läser och arbetar med boken Löwenborg, Lars och Palm, Tina (2019), Socialt och emotionellt lärande för få fördjupad kunskap kring utvecklingsmålet. Vi har även tagit fram kriterier för att kunna mäta förflyttning och se om det arbete vi lägger ner ger effekt. Ett av de kriterier vi satt som vi ser att vi behöver arbeta vidare med, är Elever som möter motstånd i skolarbetet. Detta kriterium handlar på flera sätt om samma sak som vi upplever hos våra elever.

Under det senaste mötet i våra utvecklingsgrupper lyftes fyra frågor till diskussion.

  • När tror vi att våra elever möter motstånd i skolarbetet?
  • Hur tror vi att vi ser det?
  • Vad är det som gör att vi tror att de möter motstånd just då?
  • Tror vi att det är skillnad på när pojkar och flickor möter motstånd i skolarbetet?

Det blev intressanta diskussioner kring frågorna, men bara hypotetiska svar. För att få ett bättre underlag att utgå ifrån i det fortsatta arbetet har vi bestämt oss för att genomföra observationer i våra klasser utifrån ett observationsprotokoll. Vi kommer även läsa ett kapitel om motivation och ansträngning från Löwenborg, Palm 2019 varifrån vi därefter väljer en eller ett par strategier att arbeta med i våra klasser. Även artikeln Så kan fler pojkar lyckas i skolan (hämtat 2022-09-17) ingår i läsningen till nästa tillfälle.

För att eleverna ska lyckas är samarbetet mellan hem och skola viktig. Därför lyfte vi fram vår oro på föräldramötet och ställde frågan: ”Hur kan ni i hemmet hjälpa ert barn med motivation?” Föräldrarna delades in i grupper och diskuterade frågan. Engagemanget var stort och de framförde flera kloka synpunkter på hur de kan bidra.

I nästa blogginlägg skriver jag om utfallet av våra observationer, föräldrarnas kommentarer på frågan vi ställde och hur arbetet i klassrummet fortskrider.

Att diskutera

  • Hur gör ni för att motivera till synes omotiverade elever?
  • Hur gör ni föräldrarna delaktiga i utvecklingsarbetet?

[i] https://www.kunskapsskolan.se/download/18.11ed9dea171ac3dd151124b9/1588684735004/Jubileumsrapport1 (2).pdf

[ii]     https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.