Internet en parallellvärld i vuxnas värld

– om betydelsen av att lyssna och utvecklas med eleverna

Vad innebär det egentligen att de unga jag möter i klassrummet  alltsedan spädbarnsåldern vuxit upp med Youtube, Google, sociala medier och ständiga uppdateringar? Skiljer sig mitt sätt att se på världen med deras? Jag ler åt mig själv, att jag som anser mig vara en lärare som är väl insatt i ungas nätvardag, förväntat mig ett annat svar, än vad det stora flertalet  gav när jag bad dem resonera och argumentera kring trovärdigheten och relevansen i en samhällsbok från 2015.

Jag satt och rättade den här frågan som var en del i ett moment i källkritik dagen efter att jag tillsammans med kommunens områdespolis föreläst om ungas vardag på nätet och dess konsekvenser för skolans verksamhet för skolpersonal. Det blev under föreläsningen ganska tydligt att många vuxna ser världen på nätet som en parallelvärld till den ”fysiska verkligheten”. Jag hade egentligen under föreläsningen velat uppehålla mig mer vid det fenomenet och diskutera ur flera perspektiv vad det kan innebära om vi vuxna anser att vi lever i två världar och de unga i en. Vi uppehöll oss mest vid digitala kränkningar och då var det angeläget att poängtera att kränkningar på nätet inte är en sak för sig, ett eget spår, utan att skolans ansvar sträcker sig till att sätta stopp för kränkande behandling som sker i samband med verksamheten (Skollagen § 10 kapitel 6). Skolans fysiska värld är alltså inte en värld och nätvärlden en.

Efter att ha läst igenom provsvaren inser jag att jag inte heller alltid förstår vidden av att ha vuxit upp med smarta telefoner. I min värld var svaret solklart, en samhällsbok från 2015 om finanskrisen i USA 2008 är trovärdig och relevant.

”Samhällsbok från 2015 kan man inte lita på till hundra med tanke på att man kan ha hittat ny fakta som inte finns med där. Den är inte relevant för den uppdateras inte dagligen som många bra online sidor.” – elev åk 9

”Informationen som står i boken är förmodligen granskad så att den är lämplig och lärorik för oss elever. Om den sedan är relevant kan diskuteras. Då boken är från 2015 och det har snart gått 3 år sen boken gavs ut. Mycket kan ha hänt emellertid, ny information upptäcks, man kanske hittar fel i boken m.m. Men eftersom att den fortfarande är ganska “ny”, kan den vara bättre att använda i skolarbeten än en bok från 2008 tex. Så det är lite både och om boken är relevant för just detta ämne. Hellre denna bok som är relativt ny än en bok från 2008. Men som sagt nya upptäckter görs, ny information hittas, felaktig information hittas m.m. ” – elev åk 9

”Jag tycker inte denna är relevant för att det är en gammal bok och gammal fakta som uppdateras hela tiden utan att det är en gammal bok. Denna källa var användbart 2015 inte 2017.”  – elev åk 9

Det är lätt att glömma att man som lärare inte har alla svaren. Världen förändras och vi måste förändras med den.  Att lyssna och lära av eleverna är en viktig egenskap. Det blev också tydligt under ett föräldramöte där eleverna skulle utbilda föräldrar i hur de blir superföräldrar på nätet. Den bästa informationen om ungas nätanvändning får vi från de unga själva.

Svedala har startat ett kommunövergripande hälsoprojekt med inriktning mot nätet där medverkar: rektor Camilla Brante, förstelärare Sandra Pilemalm, kurator Ulrika Delbrant och polis Snezana Ermin Projektets första del inriktar sig mot elever i åk 7 och bygger på att eleverna arbetar med temat hälsa på nätet på skoltid. På ett föräldramöte ska sedan eleverna presentera kloka råd om hur man är en Superförälder på nätet samt hålla i en diskussion.  Kvällen avslutas med att polis Snezana Ermin och förstelärare Sandra Pilemalm föreläser om hur man som vårdnadshavare kan stödja sitt barn om det blivit kränkt på nätet eller via mobilen.

Unga vet att vi inte är experter på den digitala världen och de kräver inte att vi vet allt om de senaste apparna, spelen, sociala medierna de använder sig av. Det blev också tydligt på ett föräldramöte när eleverna i 72C på Spångholmsskolan delgav sina tankar kring vad de ville ha hjälp med av sina föräldrar:  ”När vi är ute på nätet vill vi kanske inte alltid prata med er. Det är viktigt att inte tvinga oss att prata. Men försök prata med oss på ett bra sätt. När vi pratar med er vill vi ha förståelse och att ni lyssnar. Det är viktigt att ha för ett barn som berättar personliga eller hemliga saker. Om du vill kunna prata med ditt barn om svåra saker eller problem i deras liv är ett tips att du ska vara uppmärksam. Då kan du upptäcka problem eller om något är fel.” 

En del av tjusningen med lärarjobbet är att man aldrig blir färdig, det finns alltid något man kan utveckla och förbättra. Lyssnar vi på eleverna och utvecklas med dem riskerar vi inte att leva i två världar utan en. Och ska vi upplevas som relevanta i elevernas värld måste vi vara uppdaterade. Om vi inte är det, måste vi vara medvetna om det och lyssna till vad de har att berätta.

Att diskutera

  1. Hur gör du för att lyssna in dina elever och hur de uppfattar den värld de lever i?
  2. Anser du att den digitala världen och den fysiska verkligheten är två skilda världar?
  3. Vilken var den senaste pedagogiska insikten du fick från någon av dina elever?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *