Hur kan vi få fler pojkar att lyckas i skolan?

Pojkar presterar generellt sämre i skolan än flickor och har gjort det under en längre tid. År 2018 hade flickor i genomsnitt 27,9 meritpoäng mer än pojkar när de gick ut grundskolan. Detta är ett av skolans mest framträdande likvärdighetsproblem.

Texten är hämtad ur boken  “Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan” av Fredrik Zimmerman. Stämmer ovanstående siffror med våra resultat i Svedala kommun? Ja, när jag tittar på en sammanställning från juni 2021 ser jag att flickorna i årskurs 9 hade cirka 25 meritpoäng högre än pojkarna. 

Titeln på boken gjorde mig nyfiken och jag bestämde mig för att ta reda på om det är något som jag kan göra redan i årskurs 1 för att få fler pojkar att lyckas i skolan. Det är ju inget nytt problem som plötsligt dyker upp i årkurs 9, utan något jag har sett i mina klasser under åren. I vårt utvecklingsarbete arbetar vi med att “det som är bra för en är oftast bra för alla”. Skulle det stämma även i det här fallet? Om man kan hitta nycklarna till en förbättring för pojkarna, skulle då även flickornas skolsituation förbättras?

Fredrik Zimmerman är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som lektor på förskollärar- och lärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han har studerat varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan och hur en pluggkultur formas på en skola. Med pluggkultur menar han en skola där både flickor och pojkar öppet och utan en social kostnad (bli retad, tappa status och/eller utestängas från gemenskapen) kan visa att de har en vilja att studera. Zimmerman har studerat hur personalens agerande kan både stå i vägen och främja skapandet av en pluggkultur.

Hur normer kan hindra pojkars utveckling och studerande

I inledningen av boken listar författaren en rad normer som kan hindra pojkars utveckling och studerande. Jag kommer här att benämna några av dem som jag fann speciellt intressanta:

  • Pojkar har inte utvecklat förmågan att bemöta svårigheter som t ex att be om hjälp och ta emot hjälp. Risken är då att pojkar ägnar sig åt självsaboterande handlingar, som att störa lektionerna, för att dölja att de faktiskt inte kan. 
  • Tre biologiska fenomen som påverkar pojkars prestationer i skolan: pojkar är mer aggressiva, de mognar senare och de har som grupp en mindre utvecklad språklig förmåga än flickor. Den språkliga förmågan är viktig för de flesta ämnen i skolan. Forskning visar att aktiviteter som främjar språket i hemmet t ex högläsning, biblioteksbesök, sång och lekar med siffror är aktiviteter som i större utsträckning görs tillsammans med flickor än med pojkar.
  • I pojkarnas relationsbyggande förekommer “skojretande”, I detta skojande nedvärderar pojkarna varandra genom skämt. Utsatta pojkar väljer att inte visa känslor för att undvika att anses känsliga och då kanske bli uteslutna ur gruppen. Ett sätt att istället visa att man är tuff och stark är att ta avstånd från pluggkulturen. 

Om du är nyfiken på att läsa mer kan du läsa boken eller denna artikel från Kunskapsskolan.

https://www.kunskapsskolan.se/download/18.11ed9dea171ac3dd151124b9/1588684735004/Jubileumsrapport1%20(2).pdf

Vilka faktorer är istället främjande för pojkarnas utveckling och utbildning?

Be om hjälp

En förutsättning för en pluggkultur är att det känns bra att be om hjälp. Författaren skriver att det är viktigt att det finns system som fångar upp elever som inte ber om hjälp. Informella samtal med eleverna, gärna medan man gör något tillsammans (som t ex plockar undan något) kan vara tillfällen som gör att eleverna vågar öppna upp och berätta. Jag har märkt att digitala frågor också fungerar bra. Några av mina frågor brukar vara: -Behöver du hjälp med något? -Är det något du vill att jag ska känna till? När jag gjorde detta senast berättade en elev att han tycker att engelska är svårt, något som jag inte alls märkt varken på resultat eller på lektionerna. Jag tror det är lättare att göra detta skriftligt än muntligt. I boken så nämner författaren att några elever i studien uttryckte att det kändes bättre att sitta i ett angränsande rum och där inte behöva be om hjälp inför hela klassen. Jag tror även att arbetet med studiekompisar i klassrummet, där eleven får lov att be sin kompis om hjälp innan de frågar läraren kan vara ett sätt som även det underlättar för att be om hjälp. 

Uthållighet

Zimmerman menar att det är viktigt att vi i skolan pratar om att man BLIR bra på något, det är inget man är. Vi pedagoger kan poängtera att man blir bra av ansträngningen och att man får försöka tills man lärt sig. Misslyckanden är en del av inlärningen. Med detta tänk blir feedback då en möjlighet till förändring istället för ett bevis på att man inte kan. När jag läser detta tänker jag på James Nottinghams lilla ord “yet”. Det är skillnad att säga: Du kan inte läsa denna boken – mot att säga – Du kan inte läsa denna boken ÄN. För att visa att lärandet är en process kan man också använda Nottinghams “learning pit”. Den förklarar och visar på att ansträning ger resultat, men också att man kan behöva hjälp på vägen.  

Struktur

I boken står det att pojkar mognar senare och att de behöver hjälp för att kunna ta ett större ansvar. Ett tydligt system för vilka uppgifter eleverna ska göra och i vilken ordning kan hjälpa dem med detta. Zimmerman menar att pojkar gynnas speciellt av att kunna se sin egen utveckling t ex genom ett rutsystem. Möjligheten finns då att kunna jämföra sig med sig själv och tänka:  jag är bättre nu än jag var tidigare. Om nästa steg i inlärningen är för långt borta är risken att pojkarna ger upp istället för att våga försöka. När jag läser behovet av struktur så tänker jag att genrepedagogiken och cirkelmodellen med med sin tydliga struktur och färdiga “mallar” är något som borde vara gynnsamt i detta sammanhang. 

Språk

Den språkliga förmågan är viktig för de flesta ämnen i skola. Pojkar har inte en nedsatt förmåga att lära sig, utan att de behöver mer hjälp och tydligare uppgifter skriver Zimmerman. Jag tror att det kan vara viktigt att prata med föräldrar redan på BVC/förskolan för att fortsätta upp i skolan om att pojkar också gynnas av språkstimulerande aktiviteter som t ex läsning och sång. Kanske är det så att föräldrar behöver utmanas i tänket kring vad pojkar och flickor tycker om. 

Aggressivitet

När det gäller aggressivitet skriver författaren att det gynnar pojkarna att få hjälp att hitta andra sätt att hantera den. Det tror jag vi kan göra genom drama och samtal. Serien “Vara vänner” från UR, tycker jag ger mycket bra underlag för samtal kring känslor. Man kan även arbeta med dramaövningar och forumspel för att se hur ett händelseförlopp kan förändras utifrån mitt och andras agerande. Att tillsammans i klassen göra en lista på “tips när man blir arg” är också bra. Den kan sitta i kapprummet och eleverna kan använda den vid behov. 

Skojretande

Författaren skriver att lösningen på problemet med skojretande är hög vuxennärvaro. Eleverna i studien beskrev att mobbningen hade minskat eftersom de vuxna var i närheten och snabbt kunde ingripa när något hände. Zimmerman skriver att det som lärare är viktigt att tänka på att inte falla in i elevernas jargong. Eleverna behöver förstå konsekvenserna av “skojretande” och skolan bör ha nolltolerans mot det. 

Avslutning

Ja, jag tror faktiskt att dessa åtgärder även skulle kunna gagna flickornas skolsituation. Speciellt tankeväckande tycker jag det var att läsa om svårigheten att be om hjälp. Som en uppladdning inför höstterminens skolstart lyssnade jag på Sara Bruun i “Sommar i P1”. Jag tycker hon bekräftar det som boken i stora drag handlar om.

Utdrag ur hennes sommarprat:

När en klass inte fungerar är det första jag måste ta reda på om eleverna kan läsa och skriva. Nästan alltid är det så att eleverna faktiskt inte kan det, och de döljer det genom att stöka och vägra arbeta.

Det andra jag tar reda på är vilken kultur det är i gruppen. Vem är ledaren? Vilka är påhängare? Att vända kulturen i gruppen är det viktigaste. Om det inte är ordning och studiero kan jag inte lära dom något alls.

Att fundera vidare på:

  • Hur får du reda på att en elev behöver hjälp?
  • Hur kan du hjälpa dina elever med att förstå att man blir bra på något – det är inget man är?
  • Går det att skapa ännu bättre pluggkultur på din skola?

 

Share Button
Om författaren

Beskrivning

En reaktion på ”Hur kan vi få fler pojkar att lyckas i skolan?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *