Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i  Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero? 

Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?

I mitt förra blogginlägg – “Hörni – vad är egentligen studiero?” beskrev jag hur vi på Roslättsskolan arbetat med att hitta en samsyn kring begreppet studiero. Vi upptäckte nämligen att vi – elever och pedagoger – inte var riktigt överens. Elevernas definition av studiero var att det ska vara knäpptyst i klassrummet, pedagogerna däremot vill ha en samtalston under lektionerna efter uppgiftens karaktär. Det innebär t ex att alla eleverna i klassen pratar när de är delaktiga i gruppdiskussioner, att eleverna plockar fram sina “stora röster” när de redovisar, att man ibland får viska till sin studiekamrat, och att det ska vara helt tyst under enskild reflektionstid. Vi kände att det var viktigt för oss på skolan att först hitta ett gemensamt språk innan vi på riktigt kunde analysera om våra insatser för att förbättra studieron fungerar. 

Vårt SKA-mål blev därför: Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever.

Under läsåret har vi pedagoger  tillsammans med eleverna diskuterat studiero och hittat ett sätt att visualisera denna genom bildstöd. Som jag skrev i mitt förra blogginlägg skulle detta utvärderas i en elevhearing i slutet av läsåret.


Hur har det då gått?

Jo, inför mötet fick klasserna, F-3, i uppgift att diskutera följande frågor tillsammans:

  • Vad är studiero?
  • Hur känner man att det är studiero?
  • Hur vet ni vad som förväntas gällande studiero?

Svaren framfördes av två klassrepresentanter på elevhearing som hölls av skolans rektor och kurator. Efteråt sammanställde dessa det som hade diskuterats på mötet. Så här blev rektors och kurators analys:

De lägre årskurserna var mer medvetna om skyltarna gällande studiero. De hade större insikt om vad de olika skyltarna betydde. Eleverna var eniga om att skyltarna hade stor betydelse för studieron i klassrummet. Årskurs 2-3 var mer av åsikten att studiero betyder att det ska vara tyst. Alla i åk 2-3 hade full koll på skyltarna och att de användes i klassrummet. 

Vi tror att orsaken till att eleverna har olika uppfattning om begreppet studiero är att de yngre eleverna har haft skyltarna sedan skolstart och även pratat om begreppet studiero. I de äldre klasserna har begreppet studiero och studieroskyltarna implementerats senare i deras skolgång. Det har dessutom varit lärarbyte i två av klasserna vilket kan vara en av anledningarna.

Det är positivt att skyltarna används i klassrummet och att eleverna uppskattar tydligheten de ger. Något som vi behöver tänka på i det fortsatta arbetet är att:

  • Det är viktigt att nya begrepp och arbetssätt implementeras tidigt i elevernas skolgång, redan i förskoleklassen och i årskurs 1. 
  • Lärarbyten påverkar hur förändringsarbetet fungerar. Om ny personal inte ges tid att sätta sig in i skolans utvecklingsarbete finns en risk att det inte når fram på samma sätt som i andra grupper.

Hur går vi vidare?

Vårt mål var att skapa en samsyn kring begreppet studiero. På elevhearing fick vi reda på elevernas synpunkter och vid andra forum har även personalen uttryckt sig positiva arbetssättet. Under arbetets gång kom det upp fyra punkter som vi vill utveckla:

Samma begrepp

I Skolinspektionens undersökning, som jag refererade till inledningsvis, reagerade jag på formuleringen av frågorna. När frågorna ställs till pedagoger används begreppet studiero emedan begreppet arbetsro används i frågor till elever och föräldrar. För mig har dessa två ord likvärdig betydelse. Jag undrar varför olika begrepp används och funderar på om det inte vore bättre och tydligare att använda samma terminologi. Under arbetet upptäckte vi att även vi, precis som Skolinspektionen,  blandar begreppen arbetsro/studiero. I våra “hjärteregler”, som konkretiserar de sociala målen och kompletterar våra ordningsregler, användes ordet arbetsro istället för studiero. Vi korrigerade detta och gjorde en ny formulering på skylten. Våra hjärteregler ser nu ut så här. 

Även i vår skolsång “Roslättssången” finns en strof som lyder “Vi ska vara snälla visa hänsyn och respekt. Vi följer skolans regler, arbetsron ska bli perfekt”. Även här kommer texten att korrigeras. 

Ny personal

Att vara bättre på att introducera nyanställda i vårt SKA-arbete är något som vi kan utveckla. Att det finns med i planen för mottagande av nyanställd är viktigt och även att kollegor i samma arbetslag tänker på att verka som ett stöd i detta. I utvecklingsgruppen på skolan har vi också lyft tanken att inte “rusa” framåt för snabbt i utvecklingsarbetet utan att det är viktigt att  se till att alla i skolans personal är med i processen. 

Föräldrar

Vi bestämde även att vi ska lyfta vårt arbete med studiero på våra föräldramöten. Nu i början på terminen har alla klasser på vår skola föräldramöte. Vi ska då visa studieroskyltarna och berätta om hur vi arbetar med dem. Det är viktigt att även vårdnadshavare förstår våra pedagogiska tankar kring studiero och får reda på att det inte alltid är optimalt med ett knäpptyst klassrum.

Hålla fast – hålla vid

Hur ska vi nu arbeta vidare? I vårt nya SKA-arbete finns nya mål som vi har valt att utveckla. Hur hittar vi ett sätt att hålla fokus på studiero samtidigt som vi tar oss an de nya utmaningarna som väntar? Självklart fortsätter vi med arbetet i klassrummet, men vi vet av erfarenhet att det är lätt att saker “faller bort” av olika anledningar. På Roslättsskolan har vi märkt att en framgångsfaktor är olika “avstämningspunkter”. I årshjulet/kalendariet bokar vi in en tidpunkt under terminen då vi  t ex lyfter ordningsreglerna, tränar på utrymning eller arbetar med våra hjärteregler. Det är viktigt att vi i uppstarten introducerar våra viktiga “Roslättsbegrepp” även för våra nya elever i förskoleklassen och nyanställd personal. 

Min förhoppning är att vi även kan lägga in begreppet studiero i årshjulet. Vi kan då vid dessa tillfällen arbeta med begreppet och de verktyg vi har utvecklat. Jag tycker själv som pedagog att det är skönt när jag inte behöver hålla koll på att få med allting.  En påminnelse om avstämningspunkten brukar ges på våra pedagogiska utvecklingsmöten (lärare, fritids eller f-klass) eller via rektors veckobrev. 


I slutet av terminen så frågade jag eleverna i min klass återigen “Vad är studiero?” Denna gång fick jag detta svar:

Ibland behöver det vara helt tyst när vi ska jobba och ibland behöver vi prata med varandra. 

Jag känner mig ganska nöjd med det svaret. Det känns som om vi faktiskt har en samsyn kring begreppet och nu kan vi verkligen arbeta med att utveckla vår studiero – och vara nästan säkra på att vi pratar om samma sak. 


Fundera vidare på:

  • Har ni på er skola en samsyn kring begreppen studiero och arbetsro? Är det viktigt att vi använder samma ord?
  • Vilka andra begrepp skulle vi i skolan behöva uppmärksamma på liknande sätt?
  • Hur håller ni ert utvecklingsarbete “vid liv”?
Share Button
Om författaren

Beskrivning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *