Högläsning för läslust och ny kunskap

Detta läsår undervisar jag årskurs 4 i svenska och So. Eftersom jag märkte hur tiden för högläsning minskade successivt förra året när jag hade årskurs 6, och det bekymrade mig, var det viktigt för mig när jag planerade höstterminen att lägga upp undervisningen så att det finns mycket tid för högläsning. Jag vet efter många år som lärare att högläsning är ett mycket uppskattat sätt att få eleverna att njuta av böcker, få egen läslust, få ny kunskap och upptäcka hur man egentligen gör när man läser. Eleverna tycker nästan alltid att jag slutar läsa för tidigt, oavsett hur länge jag har läst, och detta har naturligtvis också med att göra hur jag läser högt. En högläsare behöver bjuda på sig själv och läsa med rätt intonation, olika röster och tonlägen och använda kroppsspråk. Jag tycker också att det är viktigt att använda högläsning på olika sätt. Ibland är den bara till för att vara avkopplande njutning, andra gånger vill jag få eleverna att förstå hur vi gör när vi läser och ibland kan vi använda det vi läser i vårt arbetsområde som vi arbetar med i So.

I denna blogg beskriver jag hur jag bl a använder högläsningen som en av flera källor till kunskap inom vårt arbetsområde. Att undervisa i både svenska och So gör att vi kan arbeta ämnesövergripande, vilket jag tycker ger eleverna större möjligheter att se och förstå sammanhang. Jag har just avslutat arbetsområdet ”Vikingatiden” med mina fyror. Vi har arbetat med Storyline och klassen har varit indelad i familjer. De har sedan fått olika frågeställningar kring hur man levde på vikingatiden och då svarat utifrån hur de skulle gjort i sin familjesituation. Eftersom det blir lite som att befinna sig i en berättelse ville jag fylla på med berättelser. Vi började med att läsa ”Hövdingens bägare” av Martin Widmark när vi startade upp området. Den handlar om Halvdan Viking som bor i Östbyn och där tror människorna på asagudarna. En dag blir de bjudna till Västbyn där de har gått över till Kristendomen och det påverkar stora delar av hur de lever. Boken vänder sig till barn som är 6-9 år och är lättläst. Det valet gjorde jag eftersom eleverna precis har lämnat lågstadiet och jag vill vara säker på att alla elever kan följa med. Vi kunde under tiden vi läste koppla våra frågeställningar inom vårt arbetsområde till hur det är för Halvdan. Vi fick många diskussioner kring asatron och kristendomen, likheter och skillnader, hur kristendomen kom hit och hur den påverkade samhället. Vi kunde också diskutera vilka vardagsprodukter som fanns i byarna på denna tid och vilka vikingarna fick tag i under sina resor.

Högläsningsböcker vikingatid

När vi hade läst ut boken om Halvdan fortsatte vi med ”Drakskeppet” av Maj Bylock. Den är lite svårare men nu hade vi ju värmt upp efter att eventuellt inte läst så mycket under sommaren. Via denna bok kunde vi diskutera hur det var att leva som träl eller fri, var vikingarna reste, vad de gjorde under sina resor men också vad runor är och vad en runristare gör. Hela tiden kopplade vi det vi läste i boken till hur vi levde i olika familjer i vår by. När vi hade läst någon vecka märkte jag tydligt hur eleverna självmant gjorde kopplingar till våra böcker när vi diskuterade olika förhållanden på vikingatiden. ”Det är ju så Petite hade det!” ”Det var därför alla så gärna ville ha glasbägaren”

Högläsning är ett fantastiskt sätt att få eleverna engagerade, om vi som läser är engagerade i vår läsning. Det kräver att vi läser med inlevelse. Båda gångerna när böckerna var slut var det många elever som ville läsa nästa bok i serien på egen hand.

Nu har jag en student som undervisar i klassen och hon arbetar med arbetsområdet ”Identitet”. Hon har då valt att läsa boken ”Sune vs Sune” av Sören Olsson och Anders Jacobsson. Den klassificeras ibland som skämtberättelse vilket gör att man lätt missbedömer den. Det finns mycket att diskutera kring hur Sune känner det och vilka tankar han går omkring med, för Sune tänker mycket. Boken börjar med att han börjar i årskurs 4, precis som mina elever, och ska nu vara stor. Får man fortfarande leka då? Hur stort ansvar måste man ta? Dessutom börjar det en ny kille i klassen som också heter Sune, och det känns ju konstigt eftersom det ju är Sune som är Sune.

Sune vs Sune

Vi använder boken som utgångspunkt för etiska diskussioner och diskussioner kring identitet. Eleverna har bl a arbetat med 4-hörnsövningar. Min student har också en begreppslista som hon fyller på tillsammans med eleverna för att de sedan ska kunna använda denna när de skriver en text om identitet. När det gäller denna lista diskuterar jag med min student kring hur ofta man ska avbryta läsningen för att prata om begrepp. För mig är det viktigt att högläsningen är en upplevelse för eleverna och risken är att den försvinner när man avbryter för ofta. Då blir det mer som att läsa ur en lärobok. Även om eleverna inte känner till alla ord och begrepp så behöver det inte vara ett problem just i läsögonblicket om texten är åldersanpassad, rolig och högläsaren övertygande men det kan bli ett bra tillfälle efteråt att diskutera begrepp och fylla på ordförrådet för eleverna.

Jag känner efter en termin där vi äntligen använt högläsning så mycket som jag vill att det ger så mycket, på olika sätt, till eleverna. De har, som jag skrev i början av min blogg, njutit av böcker, fått egen läslust, fått ny kunskap och upptäckt hur man egentligen gör när man läser. Dessutom får man som lärare ett trevligt sätt att bygga relationer med elever som är nya för en.

Att diskutera:

  1. Hur använder du högläsning i din undervisning?
  2. Hur gör du när du väljer högläsningsbok?
  3. Bör du använda högläsning oftare?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *