Vad är det som gör att elever blir engagerade på en lektion och innebär det automatiskt att de lär sig något? Jag tror alla lärare har några favorituppgifter som man tycker är extra bra och som man gärna gör från år till år. Jag har det i alla fall. Uppgifter där man känner hur eleverna blir engagerade och nyfikna. Där alla deltar aktivt och efterfrågar mer. Det är roligt med sådana lektioner, men innebär det automatiskt att eleverna har lärt sig något? Kanske inte, men kanske har de där lektionerna ett syfte i alla fall, för att väcka lust för ett ämne. Räcker det för att jag ska fortsätta att göra den?
Som jag har tidigare skrivit i min blogg fruktsallad som undervisningsmetod hittar jag gärna inspiration i Hans Perssons böcker och blogg. Där har jag hittat en av mina favoritlektionsaktiviteter, hinken. För ett par veckor sedan var det dags igen, men när jag stod där och tillverkade min hink, började jag fundera på om den här aktiviteten egentligen bara är en rolig aktivitet. Hur vet jag att den tjänar sitt syfte?
Innan eleverna kommer in i salen har jag riggat “hinken”, som består av en 5 liters hink med lock, ett par centimeter ifrån botten har jag tagit hål i hinken och fäst en bit slang genom hålet. Under slangen ställer jag en bägare. Genom locket har jag gjort ett större hål och fäst en tratt. Jag har också förbrett en röd lösning i en bägare. Jag har även en grön lösning i en annan bägare, men den får eleverna inte se än. Eleverna får sedan observera hur jag häller den röda lösningen genom tratten ner i hinken och ut genom slangen kommer en klar vätska. Elevernas uppgift blir nu att enskilt fundera på hur hinken kan se ut inuti och varför vätskan som kommer ur slangen är färglös.
När de har funderat och ritat ett tag får de sätta sig två och två eller i små grupper och diskutera sina teorier. Jag går runt och lyssnar och försöker hitta så många troliga teorier som möjligt. Det brukar sprudla av idéer och ju mer de diskuterar med varandra desto fler teorier brukar födas. Jag brukar sedan markera på elevernas ritningar vilken jag vill att de delger klassen. Mest för att alla varianter ska komma fram, men också utifrån hur deras ritning och beskrivning ser ut. Grupperna redovisar de utvalda ritningarna och vi har en diskussion om vilka som är rimliga och utvecklar tillsammans teorierna. “Ni tror att någon tvättar av färgen när jag häller i den, hur tänker ni att det skulle gå till?” “Vem skulle någon vara?” Andra grupper som också tänkt sig att färgen “tvättas” bort fyller på och utvecklar tanken med att det kanske inte är någon utan kanske ett filter som renar lösningen från färgen osv.
När vi diskuterat klart brukar vi rangordna förslagen utifrån vilka som är mest troliga. Det finns flera möjliga förklaringar till “hinken”, men i just det här fallet är det bara ett som är rätt. Det går förstås inte att göra den här lektionen utan att avsluta med att lyfta locket. Det är en rolig lektion som ger hög aktivitet bland eleverna, men lär de sig något? Jag tror att det är viktigt att tänka noga igenom en sådan här aktivitet så att man är helt klar över vad man vill att eleverna ska lära sig. Jag tycker att det är en aktivitet med hög potential för lärande, men den kan lika gärna bli en “jippolektion”. Beroende på vad du lyfter fram för exempel, hur du ställer frågor när du går runt och när de redovisar. Jag vill att eleverna får en nyfikenhet för naturvetenskap, men jag vill också att de ska knyta sina teorier till de kunskaper de har och ställer därför frågor till dem för att få dem att tänka efter om de i andra sammanhang har erfarenhet av något sådant fenomen som de lägger fram som teori. Men eftersom jag också vill leda dem in på hur de skulle kunna planera en egen undersökning för att kontrollera om deras teori stämmer, så får de innan jag öppnar hinken komma med förslag på vad jag ska göra för att bevisa deras teori. Då brukar förslaget komma att jag kunde testa hälla i en lösning med annan färg, därav den gröna lösningen, eller att jag ska hälla i den färglösa vätskan. Vi provar med dem en i taget. När vi ser resultatet kan vi stryka några av teorierna. Jag tycker att denna favoritlektion håller måttet och att det inte bara är en rolig aktivitet. Eleverna utvecklar tillsammans sitt naturvetenskapliga språk och använder sig av begrepp, modeller och teorier när de ska beskriva och förklara i sin no-logg vid nästa lektionstillfälle. Jag kan se att de tagit till sig begrepp och teorier från sina klasskamrater och har “uppgraderat” sina förklaringar. Jag brukar återknyta till “hinken” när vi läser om syror och baser, densitet, lösningar, blandningar och separationsmetoder mm. Då kan jag också se hur deras teorier nu får bättre förankring i naturvetenskapliga begrepp och modeller.
Att diskutera:
- Vad har du för favoriter i din undervisningsrepetoar?
- Hur vet du att en lektion inte bara är en rolig aktivitet?
- Hur ser du på att ha aktiviteter/lektioner utan ett syfte kopplat till ett specifikt lärande?
En reaktion på ”Hinken”