Upptäcka hedersförtryck

Sammanfattning

I min första blogg skrev jag om hedersförtryck och hedersvåld, hur det ter sig och vad det kan innebära såväl som vem om kan vara utsatt. I denna tänker jag gå in på hur vi kan upptäcka denna företeelse, samt vad vi kan göra för att stötta och hjälpa de elever som utsätts.

Det första vi kan göra är att ta upp det i vår undervisning så ofta vi kan och integrera det i våra ämnen. Det faller sig förmodligen mest naturligt när vi undervisar i ämnen inom SO-blocket, men jag har lyckats få in det i min NO-undervisning, bland annat på biologin när vi arbetar med kroppen och hur vi fortplantar oss. Var inte rädda för att diskutera oskuldsnormer och den påstådda mödomshinnan och hur den inte existerar. Bara där kan vi väcka tankar och även slå hål på en myt som faktisk kan kosta flickor deras liv. Detta då en stor del av hedersförtryck vilar just mot flickors oskuld och hur deras sexualitet kontrolleras. Vårt starkaste verktyg i kampen mot detta förtryck är information. Använd gärna er mentorstid till att ta upp detta och gör det kontinuerligt. Vi må inte ha en direkt möjlighet att förändra det som sker i deras hem, men vi kan hjälpa och stötta dem i att själv våga bryta detta och på så sätt inte föra det vidare till nästa generation.

När det kommer till dessa elevers hemförhållanden så är en orosanmälan vårt kraftfullaste verktyg. Min personliga erfarenhet säger mig att vi som lärare bör undvika att blanda in föräldrar, då det är svårt att veta hur de kommer att agera och till vilken nivå förtrycket kan komma till uttryck utanför skolans område. Här bör vi vara mycket försiktiga och vid minsta tveksamhet förlita oss på socialförvaltningen som utväg istället. Vi bör inse att blanda in föräldrarna kan bli ödesdigert för eleven.

Hur kan vi då upptäcka hedersförtyck och vilka är de vanligaste signalerna? Min personliga erfarenhet då jag vid flertalet tillfällen stött på dessa elever är att deras  föräldrar motsätter sig simundervisningen och/eller sexualkunskapen.  Jag har även upptäckt att syskon ofta bevakar varandra och gärna befinner sig i närheten för att påminna varandra om hur kläder sitter eller att de inte får prata med någon av det motsatta könet. Det sistnämnda har jag sett flera gånger riktat speciellt mot flickor. En annan varningssignal är att flickor inte berättar om sin tid utanför skolan. De tycks inte ha några fritidsaktiviteter eller något socialt umgänge utanför släkten och familjen. Och om den finns så är det minimal och kontrollerad.

Rädda barnen har sammanställt en lista med varningssignaler:

  • Oror, värk, svårt att sova
  • Begränsade livsval
  • Får ej delta i all undervisning
  • Stort ansvar för hemarbete
  • Pratar om äktenskap/förlovning
  • Bevakas av släkt/bekanta
  • Utsätts för våld och hot.

En likande sammanställning finner man i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor (Skr.2016/17:10)

De tillägg de gjort utöver Rädda barnens lista är följande:

  • Får ej välja kläder
  • Kontroll på sociala medier
  • Får ej välja vänner/partner
  • Gömmer sexuell läggning
  • Ej ha sex före äktenskap
  • Får ej välja livsåskådning/religion

Men vi får inte missa att även pojkar är utsatta. Detta i sin roll som övervakare där de får som uppgift att se till att deras systrar beter sig enligt deras rådande normer gällande bland annat kläder och umgänge, men även om de har en sexuell läggning som ligger utanför den heterosexuella, samt att det förekommer tvångsäktenskap där de kan bli bortlovade i relativt ung ålder.

Så ett visst ansvar ligger på oss som möter dessa barn att vara observanta och att visa dom att det finns möjlighet till hjälp.

Att diskutera

  • Har du stött på dessa elever och vad gjordes?
  • Vilka var signalerna du regerade på?
  • Vad borde finnas i en handlingsplan som hanterar hedersförtryck och hedersvåld?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.