Handbok för superhjältar och struktur i textsamtalet

Jag läser just nu första delen i Handbok för superhjältar på textsamtalen med mina elever i årskurs 1. Vi arbetar utifrån en återkommande struktur under lektionerna som eleverna känner igen från vecka till vecka. Innehållet och samtalen varieras men igenkänningsfaktorn är hög och mina elever vet vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet.

Återblick

Vi inleder alltid lektionen med att tillsammans återberätta det som vi läste förra veckan. På handbokforsuperhjaltar.se finns bilderna från böckerna illustrerade och under vår gemensamma återblick är bilderna ett bra stöd för minnet. Ofta återkommer diskussioner och resonemang från veckan innan men det bjuds på nya infallsvinklar och resonemangen blir längre. 

Under en sådan stund resonerade en av mina klasser kring hur det fungerade med handboken egentligen? Hur hade den hittat Lisa? Den lyste där på hyllan i biblioteket och kanske var det en annan superhjälte som såg att Lisa behövde den. Eller var boken magisk och kunde höra hur ledsen Lisa var? Lite konstigt var det att Caroline som arbetar på biblioteket inte var mer nyfiken på boken utan lämnade ut den fast den inte fanns i registret, hon borde väl varit lite mer nyfiken… Caroline är syster till Lisas mormor och i kapitlet som vi sedan läste fick Lisa en perfekt superhjältedräkt. Hypotesen att boken kanske kommit till Lisa genom mormor eller Caroline stärktes och diskussionen tog ny fart. 

Ord och uttryck

När vi är klara med vår gemensamma återblick så går vi vidare till ord och uttryck. Hur känns det när ilskan växer inom en eller när man känner sig tom inuti. Det är ibland svårt att förklara vad ord och uttryck betyder och vi brukar hjälpas åt. Oftast är det något barn som börjar och har en aning och tillsammans utreder vi vad det kan betyda och i vilka olika sammanhang det kan användas. Vad betyder otåligt? Har du varit otålig någon gång? Jag brukar vara otålig på julafton…

Högläsning och samtal

När vi förklarat och samtalat kring orden läser vi det nya kapitlet och även då visar jag bilderna från handbokforsuperhjaltar.se. Ibland testar vi att sitta eller stå som Lisa gör på bilderna för att bättre förstå hennes känslor. Under högläsningen stannar vi upp ibland, det kan vara mitt initiativ eller barnens, men eftersom ett kapitel är ganska kort så sker samtalet oftast efter läsningen. I kapitel 2 fick vi veta att Lisa verkligen avskydde sin nya skola och var ledsen och kände sig ensam. Barnen hade olika ideér om vad Lisa skulle kunna göra. Hon ville inte besvära sin mormor som just förlorat sin man och redan hade nog med bekymmer. 

Skriv och rita

Efter läsningen av bokens olika kapitel får barnen skrivuppgifter som de också oftast illustrerar. En del barn vill rita först och andra vill skriva. Jag brukar påminna om tiden så att de hinner med båda delar. När Lisa var ledsen och kände sig ensam fick barnen skriva ett brev till henne. Det var rörande brev där de uppmanade Lisa att inte ge upp och någon föreslog att hon kanske kunde börja i vår klass istället. Barnen gav Lisa handfasta råd som att prata med en lärare eller kanske mormors syster Caroline på biblioteket. 

När Lisa valde ut tre superkrafter som hon skulle träna fick barnen också välja ut tre superkrafter. Någon ville kunna resa i tiden, någon ville kunna göra läxorna på sex sekunder och någon önskade att de kunde locka till sig fiskar när de var på fisketur. En flicka sa att hon hade “pauskraften” och pausade hela klassen som blev blickstilla och tyst. Den har jag fått låna ibland, vilket jag tycker är mycket omtänksamt. Det var väldigt roligt och spännande att lyssna på vilka superkrafter alla önskade sig. Jag låter ofta barnen tänka tillsammans men just den här gången var vi lite hemliga och kanske var det det som skapade nyfikenheten som fanns när barnen tålmodigt lyssnade på vilka superkrafter kompisarna kommit på.

Veckan efter  läste vi om hur Lisa tränar på sina superkrafter. Men hur gör man egentligen när man vill lära sig något? Barnen fick skriva och rita om något de lärt sig och hur de lärde sig det. Det resulterade i spännande samtal om hur man lär sig att rida, simma eller att pumpa fotbollar. Många saker hade barnen lärt sig av någon som var äldre som föräldrar eller syskon. Någon lyfte tålamod och att öva och öva och öva. Någon hade lärt sig hur man kommer ut ur skogen när man gått vilse genom att faktiskt testa på det och någon såg på Youtube hur man spelar olika spel eller bakar cupcakes. 

Samtal om lärande och hur det går till är viktiga och att kämpa på även när det är svårt var barnens råd till Lisa, vår blivande superhjälte.

Avslutning

Jag tycker det är viktigt att ha en tydlig avslutning och på olika sätt sammanfatta det vi gjort under lektionen. När barnen har skrivit egna texter är en naturlig avslutning att de får läsa upp sin text. Ibland läser alla, ibland läser de som vill och ibland läser jag upp någons text. 

En vecka avslutade vi med att leka “Rädda en kompis” som finns i bokens lärarhandledning. Alla elever hade en ärtpåse på huvudet och skulle röra sig runt i klassrummet. Om någon tappade sin ärtpåse fick kompisarna försiktigt rädda sin vän. Efter leken samtalade vi om hur det kändes att rädda en kompis och även hur det kändes att bli räddad. Innan vi började läsa boken pratade vi om vad en superhjälte är och vad den gör. Det givna svaret var att “En superhjälte räddar den som behöver hjälp!” Nu hade vi testat på det. 

Avslutande ord

Att skapa ett intresse för att läsa och skriva är ett av de viktigaste uppdragen för mig som svensklärare i de tidiga skolåren. Det är härligt att se vilket läsintresse som Handbok för superhjältar inspirerar till! Varje dag är det rusning till skolbiblioteket för att spana efter böckerna i serien. Att läsa första delen i en serie är att underlätta för barnen att på egen hand ta sig an övriga delar eftersom både personer och miljöer är bekanta. Till hösten läser vi nog del två också och kanske skriver vi egna berättelse om superhjältar. 

Handbok för superhjältar är skriven av Elias och Agnes Våhlund

 

Att diskutera

Vilka böcker har skapat ett stort engagemang bland dina elever?

Hur arbetar du med textsamtal? 

Hur väljer du litteratur till högläsning?

 

 

Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *