Vårt utvecklingsarbete på Marbäcksskolan handlar om hur vi som pedagoger kan stärka och stötta våra elever i det sociala och emotionella lärandet. Detta arbete har pågått under flera års tid där vi på olika sätt har kartlagt våra elevers behov genom:
- Ringat in behov utifrån reflektioner och litteratur
- Observerat eleverna
- Analyserat observationen för att hitta mönster
- Utformat aktiviteter kopplat till behov och mönster
- Analyserat resultatet av aktiviteten
- Om resultatet av aktiviteten gett önskvärd effekt har vi börjat om på punkt 1 med ett nytt behov annars har vi gjort en ny aktivitet kopplat till samma behov och gjort om processen.
Under läsåret har vi fördjupat oss i hur vi på olika sätt kan stötta elever som möter motstånd i sitt lärande, både socialt och kunskapsmässigt. I våra observationer kunde vi se 3 tydliga mönster som våra elever använde sig av då de mötte motstånd eller utmaningar:
- Flyr motståndet antingen genom att fly fysiskt eller att bli tyst och ”osynlig”
- Uttrycka att man är dålig, inte kan och ger upp
- Stör i klassrummet eller i leken
Vi upplevde att många elever uttryckte att de är rädda för att misslyckas och behöver förståelse för att det är en viktig och naturlig del av lärandet att inte kunna allt direkt, att utmaningar på rätt nivå kommer att ta dig längre i ditt lärande. Utifrån detta bestämde vi oss för att utgå från Carol Dwecks beskrivning kring Mindset samt James Nottighamns tankar om resilience och bilden av en lärandegrop.
Kort beskrivet fungerar gropen som så att när man står inför något nytt man ska lära sig kan det kännas motiverande, nytt och spännande men efter ett litet tag kan man möta en utmaning. Detta kan gälla både kunskapsmässigt men också socialt. När man möter motståndet börjar man röra sig neråt i gropen och det börjar kännas jobbigt. När man är i gropen kan det kännas som man vill ge upp, att man är dålig och aldrig kommer att klara det. Men med hjälp av olika strategier tex få hjälp, prova igen, testa ett annat sätt, ta en paus kan man sakta men säkert ta sig upp ur gropen igen och när man väl är uppe äger man sin nya kunskap.
Efter att vi lärare tittat på gropen, diskuterat den i våra lärargrupper och kopplat den till oss själva fick varje lärarteam i uppgift att planera och genomföra en aktivitet med sina klasser där gropen blev presenterad för eleverna. Vid kommande lärarträff presenterade och analyserade vi sedan hur aktiviteterna i klassrummen gått, hur eleverna tog sig an gropen och om vi kan se att gropen är ett stöd för våra elever.
Vår analys visade flera positiva effekter hos våra elever och i vår verksamhet. De här 3 såg vi som mest framgångsrika:
- Det blev lättare för eleverna att förstå sina egna känslor och kunde med hjälp av den visuella gropen beskriva var de befann sig tex vara nere i gropen. Detta som en metafor för att de just nu tyckte att det var svårt och utmanande. De kunde då oftast känna att det var okej och de kunde prova olika strategier nu för att få det att kännas bättre. De 3 mönster som eleverna visat inledningsvis minskade.
- En ökad förståelse för sina egna känslor gav eleverna motivation att fortsätta försöka fast att det är svårt.
- Alla vuxna och barn kan använda ett gemensamt språk utifrån gropen med alla elever på skolan i alla ämnen, i alla situationer och i alla verksamheter. Detta upplever vi skapar en trygghet för alla.
Vår analys visade också att det fanns risker och utvecklingsmöjligheter. De här 3 såg vi som de största:
- Hur pedagogerna kan säkerställa att gropen som en strategi för att stötta elevernas sociala och emotionella lärande blir en kontinuerlig och långsiktig del av skolans verksamhet.
- Hur vi kan involvera vårdnadshavare i ”gropentänket”.
- Vi behöver se på gropen som en del i ett större tänk kring motivation. Vi behöver kritiskt granska vår undervisning ur andra perspektiv och hitta fler ingångar till hur vi kan ge våra elever verktyg i sitt lärande, gropen ska inte ses som en universallösning utan som en liten del i ett större sammanhang.
Att diskutera:
- Vilka fördelar och utmaningar ser du med användningen av gropen som en strategi för att stötta elevernas social och emotionella lärande?
