I vårt utvecklingsarbete på NFU, har vi de senaste åren arbetat med temat elevers kognitiva motivation. Vi har tagit oss an ämnet från flera olika håll, bland annat via lektionsdesign men även via vikten av repetition. Nu har vi närmat oss temat ur relationell synvinkel. Att relationen mellan lärare och elev är av väldigt stor vikt, har jag skrivit om tidigare men det är en aspekt av pedagogik som förtjänar att lyftas igen.
Åsa Hirsch, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs Universitet, har skrivit en del om ämnet Relationellt klassrumsledarskap och hon menar att relationen mellan lärare och elev lägger grunden för det klimat man som lärare lyckas bygga upp i klassrummet. Klassrumsklimatet kommer i hög grad att färga det pedagogiska arbetet.
För mig, som lärare, har relationen till eleverna alltid varit högsta prioritet. De gånger jag känner att jag inte lyckas i mitt uppdrag, är de gånger jag inte lyckats bygga en god relation till eleverna. Relationen är nyckeln. Den ger mig förutsättningarna för hur jag ska nå eleverna i olika sammanhang. Framför allt gäller det att snabbt försöka utröna vilken eller vilka elever som är tongivande i klassen. De informella ledarna. Det är dessa elever som i huvudsak färgar klassrumskulturen. Lyckas jag snabbt få en god relation till dessa elever, så blir det enklare att också få det till de övriga.
När en god relation är etablerad, är det mycket enklare att känna av situationer som uppstår i klassrummet och kunna agera utifrån dessa på ett bra sätt. Då går det mycket fortare att veta vad som ska göras och hur det ska göras för varje enskild elev. På så vis kan en god relation mellan lärare och elever förkorta arbetsgången avsevärt i undervisningen.
Med relationen följer ett förtroende. Förtroendet ger också mandat. När jag behöver vara auktoritär i klassrummet, så vet jag att jag får gehör. Eleverna kommer att reagera. Det gör de för att jag fått mandatet att styra. Det mandatet har jag fått för att jag bemöter dem med respekt och lyssnar på vad de har att säga. Om eleverna anförtror sig åt mig, så måste jag ta det de säger på allvar och bemöta dem och deras åsikter med respekt. Det mandatet tror jag inte att man kan få om man inte upprättat en god relation. Den makten kommer jag bara att ha så länge eleverna låter mig ha den. Den följer inte med automatik med mig i min lärarroll. Den måste jag bygga upp i förtroende tillsammans med eleverna om den ska fungera.
Med relationen som grund kan jag också vara tydlig med vilka förväntningar jag har på eleverna. De känner att jag tror på dem och de vet att jag kommer att hjälpa dem att bli bättre om de låter mig göra det. Men att be om hjälp är att blotta sina svagheter. Det krävs styrka för att våga detta. Det gör man bara om man känner sig trygg i sin omgivning. Bara då kan jag lotsa dem i rätt riktning. Har eleverna inte förtroende för mig, så kommer de heller inte att låta mig hjälpa dem i särskilt stor utsträckning. Detta blir tydligast i arbetet med de svaga eleverna. När vi lyckats etablera en relation som är tillräckligt god för att de ska våga visa sina svagheter, kan vi åstadkomma förändring. Genom relationen får jag förtroendet att hjälpa dem att bygga upp sitt självförtroende. När de visat sina svagheter kan jag hjälpa dem att bli bättre. Små steg i taget. Vi måste ofta backa långt för att utröna var problematiken börjar. Sen kan jag hjälpa dem att lyckas, bit för bit. På så vis kan jag hjälpa eleverna att få ett bättre självförtroende, vilket i sin tur behövs för att de ska våga gå vidare och höja sin nivå. När självförtroendet är tillräckligt starkt för att eleverna ska våga delta i klassrumsdiskussioner kan lärandet ta fart på riktigt. Om de känner sig tillräckligt trygga för att våga använda varandras kunskap och omforma denna till eget tänkande, sker det utveckling. Kunskap kräver tänkande och relationen eleverna emellan och relationen mellan eleverna och läraren utgör ofta ramverket för hur kunskapsbejakande klassrumskulturen blir.
Att diskutera:
- Vilka specifika steg kan man som lärare ta för att skapa en positiv relation med eleverna?
- Hur kan eleverna bidra till att bygga och upprätthålla en hälsosam relation med sina lärare?
Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.