Goda förutsättningar för framgångsrik matematikundervisning

Vi har nyligen genomfört de nationella proven i matematik för åk 3. Utfallet och resultatet blev mycket bra. Vårt förhållningssätt kring förberedelserna inför provet har varit att se de nationella proven som en naturlig del i undervisningen, inte som ett enskilt och isolerat mål i sig. Det goda resultaten förvånar inte oss. Vi har lyckats att lyfta våra elever till en högre nivå. Efter utvärdering av förberedelser, genomförande och resultat har vi kommit fram till en antal faktorer som möjliggjort det goda resultaten på proven och den höga kunskapsnivån. De faktorer vi kom fram till presenteras i detta inlägget.

  • Prata matematik
  • Skriftliga räknemetoder
  • Repetition – remsor
  • Dubbel bemanning
  • Problemlösningar

Prata matematik

Mina erfarenheter är att det matematiska samtalet i klassrummet är grundläggande för att undervisningen ska vara effektiv och för att eleverna ska få en matematisk förståelse. I vårt klassrum försöker vi göra så att alla elever får prata matematik. För att hela klassen ska utvecklas måste verkligen alla elever få göra sig hörda inte bara de som gärna räcker upp handen; det är oftast samma personer som också annars alltid hörs. Man måste utmana alla elever, och det löser man inte genom handuppräckning. Inom matematiken är mycket förknippat med ”det rätta svaret” just när eleverna ska räcka upp handen.

För att alla elever ska få utrymme att prata matematik använder  vi ofta öppna uppgifter som har många olika svar. Vi låter eleverna få diskutera sina lösningar ofta två och två. Vi jobbar med EPA-modellen (enskilt, par och alla) på våra lektioner. Det ger ökat utrymme för att prata matematik, något eleverna vant sig vid. Lärandet blir mer aktivt; alla elever får chansen att tänka efter, samtidigt som de får höra hur andra tänker och väljer att lösa olika uppgifter. Till exempel att de får förklara hur de tänker, diskutera tillsammans och också att de kan använda olika begrepp i rätt sammanhang.

Vi brukar tala om för eleverna att vi egentligen inte bryr oss om svaret som de kommer fram till utan hur de har gjort för att komma dit. På så sätt blir det medvetna om att de alltid måste redovisa sina uträkningar och hur de har gjort för att komma fram till rätt svar. Genom att prata och sätta ord på saker, inser man ganska snart vad man kan eller behöver lära sig mer om. Och det är genom aktivitet man lär sig. Man tränar dessutom samarbetsförmåga, tolerans och empati. Detta arbetssätt skiljer sig mycket från den traditionella undervisningen där läraren berättar och visar, och sen jobbar eleverna tyst vidare i sina böcker. Jag förespråkar en inkluderande undervisning där eleverna ges utrymme att prata och tänka matematik på många olika sätt.

 

Skriftliga räknemetoder

På vår skola har vi identifierat skriftliga räknemetoder som en av svårigheterna när eleverna genomför nationella prov. Det finns en del olika skriftliga räknemetoder, exempelvis talsorterna för sig, räkna bakifrån med plus, lite mer än, lite mindre än. Jag har upplevt att eleverna krånglar till det när vi lär ut alla metoder under en kortare tid. Den metod jag förespråkar mest är algoritmer. Vi valde därför att fokusera på algoritmer som skriftlig räknemetod. Det är en gångbar metod och fungerar för alla fyra räknesätt. När eleven har lärt sig att behärska grunderna kan man öka svårighetsgraden relativt snabbt. Vi har varierat vår undervisning med färdighetsträning både på lösblad och på chromebooken, skapa egna filmer med iPads, arbetat med konkret material etc. Detta arbetssätt gör elevernas lärande synligt för mig, jag får många olika moment att basera min bedömning av elevernas förmågor och jag får en bild av hur min undervisning har fungerat.

 

Remsorna – hela tiden repetera

Precis som Andreas skriver om i  hans senaste blogg om multiplikation, använder vi oss av remsor. Vi startar våra lektioner med att eleverna får göra en remsa. På remsan finns det ett par uppgifter som anknyter till arbetsområden som vi har haft eller håller på att arbeta med. Uppgifterna ska var enkla att lösa och sätta igång tänket hos eleverna. När eleverna blivit klara med remsan, fortsätter de med nästa moment på lektionsplanen. Alla arbetar i egen takt och inga onödiga pauser uppstår då alla vet vad de ska göra. På så sätt får vi en smidig övergång till nästa arbetsuppgift. Remsorna är ett effektivt sätt att få eleverna att hela tiden repetera ett avsnitt i matematiken. Alla elever behöver inte få likadana remsor utan vi brukar individanpassa dem utifrån vad de behöver träna på.

Jag upplever att repetition är avgörande för att uppnå beständig kunskap och remsan är en enkel metod för att repetera och bibehålla kunskapen. Genom kontinuerlig repetition undviker man också att hamna i fällan när man enbart kortsiktigt lär sig något ex inför ett prov.

 

Dubbel bemanning på lektionerna

Vi på Marbäcksskolan arbetar just nu i arbetslag med tre paralleller i varje årskurs. Jag har alltså all matematik i år 3. Det blir många liknande lektioner som jag ofta ändrar på eller gör om delar av. När vi varit två lärare inne på samma lektion håller en lärare i lektionen och den andra är en resurs. Vi båda vet vilka elever vi behöver stötta och vilka som behöver en extra genomgång eller bara vår närvaro för att komma igång. När vi är två lärare på samma lektion blir det också lättare för oss att engagera oss i varje elev, vilket underlättar för att se varje enskild elevs behov. Efter varje avslutad lektion analyserar och utvärderar vi lektionen ofta tillsammans med eleverna så att vi kan göra den bättre till nästa gång. Kan arbetsgången utvecklas och bli mer pedagogisk? Hur är min insats i förhållande till elevernas resultat? Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Hur kan jag göra för att bli bättre nästa gång? Jag anser att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen och eleverna är att lärare tillsammans analyserar, utvärderar och kritiskt granskar sin undervisning.

 

Problemlösningar

Det finns ett antal olika metoder eleverna använder sig av för att lösa matematiska problem. Till exempel rita, tabell, räkna bakifrån och gissa. Vi har valt att strukturera arbetet kring de olika metoderna genom att fokusera på en metod i taget med eleverna. Olika metoder lämpar sig för olika sorters problem och vi upplever att det blivit väldigt tydligt när vi har delat upp de olika metoderna. Vi har inspirerats oss av Skolverkets problemlösningsavsnitt i matematiklyftet för att hitta olika problem.

Problemlösning gör att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter i matematik. De flesta elever lär sig bäst genom arbete med utmaningar och problem, genom att de får prata med varandra och läraren om vad de gör och  genom att förklara hur de tänker. Om jag ställer frågor som öppnar för variation och alternativ blir jag ofta uppmärksam på om det finns missuppfattningar kring elevens kunskaper.

Genom att jämföra olika elevlösningar kan man synliggöra skillnader och variationer i hur eleverna löste problemet. Arbetet med problemlösningar har även gjort mig bättre på att identifiera olika nivåer av kunskap hos eleverna. Elever gör oanade matematiska upptäckter som man sen kan utveckla vidare i sin undervisning.

Att diskutera

  1. Vilka framgångsfaktorer kan du identifiera i din undervisning?
  2. Hur gör du för att få eleverna att prata matematik?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *