Glöm inte bort de visuella inslagen!

Läromedelstexter innehåller ofta stora utmaningar för våra elever inte minst våra sva-elever, men det finns också resurser som de som läsare kan ta till och som vi som lärare måste lära dem att använda. Betydelsen i en läromedelstext  skapas på olika plan både genom den skrivna texten och visuella representationer i form av valet av bilder och layout. Är läromedlet dessutom digitalt tillkommer ytterligare möjligheter vad gäller interaktivitet och hypertextualitet, dvs läsarens möjlighet att på olika sätt kommunicera sin reaktion och att förflytta sig mellan olika texter genom klickbara länkar och symboler. Att använda en texts multimodalitet, dvs de bilder, diagram, kartor och symbolspråk som finns där, är ytterst centralt i meningsskapandet. Ofta finns det dock en uppfattning bland såväl lärare som elever att det verbala språket är det viktiga och därav utnyttjas inte heller en texts multimodalitet som det stöd den borde vara. Forskning visar dessutom att elever i flertalet länder ofta ignorerar visualiseringar. De ser dem som dekorativa inslag i texterna och inte som meningsskapande delar av helheten. I Hong Kong däremot är eleverna betydligt mer medvetna och kan också tolka visualiseringarna i högre utsträckning, vilket är ett resultat av att visualiseringarna uppmärksammas och används mer systematiskt, såväl av lärare som elever. Eleverna har helt enkelt gjorts medvetna om de visuella uttryckens betydelse och hur de ska använda dem i sin läsning.

Precis som vi i våra klassrum arbetar med att stötta de textuella eller verbala delarna i en text, måste vi också stötta eleverna och ge dem strategier och kunskap om hur de ska använda en texts multimodalitet. Mina åttor fick i uppdrag att utifrån de bilder som finns på ett uppslag om minoritetsspråk i läroboken Samhälle i dag 8 (Natur & Kultur 2013) tillsammans fundera kring vad bilderna berättar och om de enbart utifrån bilder, illustrationer och rubriker kunde komma fram till vad texten skulle handla om.  Själva brödtexten var således borttagen. Två och två diskuterade eleverna vad de kunde se i bilderna och hur bilderna kunde kopplas till rubrikerna. Därefter följde en gemensam diskussion i klassen där vi kunde konstatera att några av bilderna skapade en bro in i texten medan andra enbart kunde ses som dekoration och i sämsta fall också skapa förvirring kring vad texten egentligen handlade om. Några av bilderna krävde dessutom en kulturell medvetenhet eller kunskap för att kopplingar skulle kunna göras mellan text och bild. Elevernas medvetenhet om bildernas betydelse ökade avsevärt och framför allt så använde alla dem i läsningen. Något som flera av dem själva konstaterade att de inte annars gjorde. En snabb handuppräckning visade att det främst var elever med dyslexi eller mer lässvaga elever som tog vägen via bilderna in i texten. Det var också de som generellt sett var duktigast på att analysera och diskutera bilderna och deras koppling till texten. Andra elever menade att de tog del av bilder och illustrationer samtidigt som de tog sig an den verbala texten medan andra inte la någon fokus alls på textens multimodala inslag utan enbart såg texten.

För mig blev denna enkla övning, där text och visuella inslag skilts åt,  en tydlig påminnelse om hur viktigt det är att vi som lärare, oavsett ämne, även uppmärksammar de visuella inslagen i de texter som våra elever möter. Eleverna behöver lära sig att faktiskt se och också dra nytta av de visuella inslagen under läsprocessen, då läsning inte enbart handlar om att tolka den verbala texten utan är så mycket mer.  

Att diskutera:

  • Hur läser du själv, med eller utan visuella inslag?
  • Hur uppmärksammar du texters visuella inslag i ditt klassrum
  • Hur arbetar du för att lära eleverna att använda textens multimodalitet som en del av läsprocessen?

Läs vidare:
Björkman, Karin Så läser du budskapet under ytan

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *