Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Vid två tillfällen per år bjuder skolan in föräldrar till trepartssamtal/ utvecklingssamtal, där elevernas individuella utveckling diskuteras. Samtalet ska informera om elevens nuläge, vart hen ska och hur vi ska göra för att nå nästa mål. Detta upprättas i en IUP (individuell utvecklingsplan). Vi känner att elevernas IUP riskerar bli ett dokument som plockas fram två gånger per år och vi har på vår skola, vid några tillfällen diskuterat hur vi kan göra för att hålla IUPn levande och använda den i ett formativt syfte under terminen. Försök med målböcker har gjorts varav några känner att det fungerat/fungerar bra, medan andra, inklusive mig själv, inte känt att det fungerat så som önskat. Vi har organiserat gemensamma utvecklingssamtalsperioder om ca 4-5 veckor där vi plockat bort mycket av det kollegiala arbetet vi gör under eftermiddagar, för att frigöra tid för utvecklingssamtal. Dessa veckor upplever en del i personalen på skolan som en lång period då det blir svårt att få tid till det kollegiala arbetet. Detta medför att det blir avbrott i våra gemensamma lektionsplaneringar och utvärderingar av lektioner, vilket påverkar undervisningen då mycket av vårt arbete på skolan bygger på detta arbetssätt. Det händer också att dessa perioder förlängs p g a sjukfrånvaro eller att tider behöver bokas om av andra anledningar.

Vi vill att samtalen ska hålla hög kvalitet samtidigt som vi känner att dessa långa samtalsperioder påverkar kvaliteten på vår undervisning. Vi upplever också att utvecklingssamtalen inte alltid har önskvärd effekt ur ett elevperspektiv och som forskning pekar på är det lärare och föräldrar som talar större delen av dessa samtal och att elevens tankar och synpunkter ofta inte får utrymme.

Även om jag vid andra utvecklingssamtalstillfällen försökt få barnen mer engagerade i sina utvecklingssamtal har jag inte lyckats få det att fungera så som jag önskat. Då har jag till stor del varit bärare och förmedlare av barnens kunskapsutveckling. Om jag är bärare av elevens kunskapsutveckling och även om jag och eleven diskuterat olika utvecklingsområde före utvecklingssamtalet så har ju barnet aldrig kunnat vara helt säker på vad jag kommer att säga under samtalet. Det kan komma ”obehagliga överraskningar” som jag som lärare överlämnar. Jag tror att formen för de elevledda utvecklingssamtalen gör att den information som ska delges kan kännas mindre obehaglig för barnen då de själv är bärare av informationen till föräldrarna.

För oss som arbetar med de yngre barnen i skolan handlar det också om att få barnen att förstå vad syftet med ett utvecklingssamtal är. Att det handlar om barnets individuella utveckling och hur vi tillsammans ska arbeta för att detta ska lyckas. Barn från ca 7-9 år är en hel dag i skolan, men innan dess tillbringar de flesta tid på fritids från ibland, tidigt på morgonen samt några timmar på eftermiddagen. För vissa barn kan det vara så att de redan befunnit sig på skolan i 8-10 timmar när det är dags för deras utvecklingssamtal och är då kanske inte mottagliga för det som diskuteras där. Om det då dessutom är så att barnet mer eller mindre exkluderas från samtalet och de vuxna pratar över barnets huvud, kan det bli svårt för barnet att hålla fokus och ta in det som diskuteras. Vid vissa samtal hamnar fokus på föräldrars oro över andra elevers uppförande eller synpunkter på skolorganisation och kan uppta en stor del av samtalstiden. Då hamnar den enskilde elevens kunskapsutveckling i skymundan.

Syftet med arbetslagets arbete att omorganisera formen för utvecklingssamtalen, är dels ett försök att skapa tid att fortsätta det kollegiala arbetet under eftermiddagarna samt, då det finns forskning som visar att elevledda utvecklingssamtal ger ökade kunskapsresultat, skapa en form för elevledda utvecklingssamtal där eleverna känner att de har makt och inflytande, och blir bärare av sin egen utveckling.

Med detta som bakgrund har jag tillsammans med kollegor, Maria, Sofie och Caroline i arbetslaget, fått möjlighet att planera, förbereda och genomföra elevledda samtal som genomförs under skoltid. Maria har ettor och mina elever är tvåor. Sofie och Caroline jobbar i förskoleklassen och har utgått från annat bedömningsmaterial men där formen för samtalet och målet att ha elevledda utvecklingssamtal, varit detsamma som för oss i åk 1 och 2. Syftet med de elevledda samtalen är att eleverna ska få möjlighet till ökat inflytande över innehållet i utvecklingssamtalen, bli medvetna om sina styrkor och utvecklingsområden samt att de ska utveckla förståelse och ansvar för sin egen kunskapsutveckling.

Skolverkets bedömningsstöd åk 1-3

Med skolverkets bedömningsstöd i matematik och svenska har vi nu arbetat fram ett material där vi känner att vi på ett mer naturligt sätt kan arbeta med målboken och hålla den mer levande i undervisningssammanhang och som barnen använt under förberedelserna inför utvecklingssamtalen med en gemensam röd tråd från åk 1-3.

 

Av materialet har barnen tillverkat egna målböcker som kommer att fyllas i efter att vi arbetat med olika kunskapskrav. Maria har genomfört bedömningsstödets uppgifter för åk 1 i sin klass och jag har genomfört uppgifterna för åk 2 i min klass. Därefter har barnen arbetat med liknande uppgifter och tillsammans med matte- och läs- och skrivkompisar gett varandra respons på, och utvärderat sina arbeten. Därefter har Maria och jag i respektive klass, diskuterat med varje elev och skapat en gemensam bild av vad de kan och vad de behöver utveckla. Detta har skrivits in i målböckerna i ett IUP-liknande formulär:

 

Barnen har valt några arbeten – faktatext, berättande text och matteuppgift – där de visar att de klarat något från bedömningsstödet, som de är stolta över och som de vill visa för sina föräldrar på samtalet. De ska visa och berätta om NO-arbetet, som i skrivande stund är ”Solens, månens och jordens rörelser i förhållande till varandra”, och som är utställt utanför klassrummet. De ska också fundera över och berätta om hur de tycker de bidrar till arbetsro i klassrummet och hur de bidrar till att de själv och andra har det bra i skolan samt som sista punkt fråga sina föräldrar om de undrar något annat. Dagen innan utvecklingssamtalet får barnen, tillsammans med en klasskompis, tid att träna på sitt utvecklingssamtal. För att veta hur de ska lägga upp sitt samtal och få med det som är skrivet i målboken, har de följt en checklista när de tränat.

 

Utvecklingssamtalsdagar

Istället för att ha utvecklingssamtal ca 20 eftermiddagar under 4-5 veckor blir de nu utspridda under tre veckor, men samlade till en dag per vecka då de pågår under den tid då barnen är i skolan. För att organisationen av samtalen inte ska bli sårbart om någon pedagog blir sjuk eller att  samma aktiviteter och lektioner i klasserna ska påverkas varje vecka, har vi organiserat det så att om jag har samtal en tisdag i första veckan, har jag samtal en onsdag andra veckan och en torsdag tredje veckan. Detsamma gäller för Marias klass samt förskoleklassen, men som då börjar med sina samtal en onsdag, som blir en torsdag andra veckan och en tisdag tredje veckan, osv.

Klassen är i klassrummet tillsammans med de pedagoger som leder undervisningen efter min planering under samtalsdagarna. Samtalen är i ett grupprum i närheten av klassrummet. När föräldrarna kommer till skolan och hämtar barnen från klassrummet ska barnen ta med sin målbok och de arbeten som de förberett och vill visa under samtalet. Eftersom formen för samtalen är ny inleder jag kort med att förklara syftet med de elevledda samtalen och användandet av skolverkets bedömningsstöd. Jag förklarar också att jag kommer att skriva i barnens IUP på datorn, under samtalet och att den kommer att finnas tillgänglig i kommunens plattform för föräldrarna. Därefter lämnar jag över till det barn som ska hålla i samtalet och som börjar med att hälsa sina föräldrar välkomna tillsamtalet. Detta sker vid alla samtal under lite fniss från barnen och bemöts med lite fniss tillbaka från sina föräldrar. Det lättar upp barnens lite spända stämning och de fortsätter med att öppna sin målbok och läsa och berätta om sina kunskaper och utvecklingsområde. De berättar om hur de bidrar till arbetsro i klassrummet och hur de bidrar till att alla ska ha det bra i skolan och föräldrarna tittar och lyssnar på sina barn. Jag ser att både barn och föräldrar är stolta över det ansvar barnen tar för sitt utvecklingssamtal och när barnen frågar sina föräldrar om de undrar något annat känner många föräldrar sig nöjda med den information de fått. Om någon undrar något annat pratar vi om det och sedan tackar barnen sina föräldrar för samtalet. Barnen tar med sina föräldrar till ”Rymdutställningen” utanför klassrummet och berättar om den. Därefter går de tillbaka till klassrummet och fortsätter med arbetet där. Vi har avsatt 25 minuter för varje samtal och om vi känner att det finns annat att diskutera bokar vi nytt möte vid annat tillfälle.

 

Utvärdering

Pedagogerna i arbetslaget kommer att göra en gemensam utvärdering av hela upplägget för att se vad som kan förbättras rent organisatoriskt eller om det finns otydligheter i barnens underlag och organisation för självvärdering. I ettans matriser har vi t ex lagt till vilken uppgift i bedömningsstödet matrisen är kopplad till.

I skrivande stund är ettor och förskolebarn inte färdiga med sina utvecklingssamtal och har inte hunnit göra utvärderingar med sina klasser ännu. Dock har Maria delat med sig av en del reflektioner av det hon har sett i sin klass som följd av de elevledda utvecklingssamtalen:

”Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklingsområde. Jag upplever att samtliga elever blivit mer motiverade att lära och kämpa mot sitt mål. Med skolverkets bedömningsstöd i målböckerna får jag en bättre överblick av elevernas kunskaper och kan på så sätt göra bättre individanpassningar. Eleverna pratar öppet med varandra om sina mål och hjälper varandra att nå dem (utan inblandning av vuxen) T ex hade en elev i min klass svårt för subtraktion. Hen har fått anpassad uppgift att träna och då har en annan elev hjälpt hen vid ett flertal tillfällen. Eleverna var stolta efter sina samtal. De äger sitt eget lärande på ett sätt jag inte upplevt tidigare.”

Jag tycker att jag kan se samma saker som Maria gjort i sina tankar om de elevledda utvecklingssamtalen. Jag ser stolta barn som jag upplever mer medvetna och motiverade att arbeta med de saker de skrivit i sina målböcker. Bokvalen i skolbiblioteket är mer medvetna och när de har tid över efter olika aktiviteter vill de arbeta med det de skrivit i sina målböcker. Jag hör också diskussioner om vad som ska utvecklas och att barn ber klasskompisar om respons på sina texter.

Att samtalen hålls under vår viktiga lektionstid tror jag får barnen att känna att det finns en tydlig koppling till kunskapskraven, att det finns positiva förväntningar på dem, samt att det skapar mer lika förutsättningar att tillgodogöra sig utvecklingssamtalet, då barnen är mer mottagliga och motiverade vid denna tid på dagen.

Det kollegiala arbetet runt bedömningsstödet i svenska och matematik och formen för utvecklingssamtalen, känner jag, har skapat samsyn mellan oss kolleger som leder till mer likvärdiga bedömningar av barnens kunskaper och jag känner att detta är något jag vill fortsätta att arbeta med och utveckla.

 

Elevernas utvärdering

Nedan följer några svar från formuläret där barnen utvärderat formen och sina insatser för de elevledda utvecklingssamtalen:

  1. Berätta vad du tyckte var bra med att du fick ta ansvar för ditt utvecklingssamtal.

”det var bra att jag kunde brätta vad jag tyckte utan att någån störde”

”jag tycker att jag jorde så att jag Fik upp märksamHet”

”Jag lärde mig att bli betr på att Prata för andra när ulrika var tyst”

”Jag tyckte att det var bra att man fick ta ansvar själv. för då lär jag mig också”

 

  1. Vad lärde du dig?

”Jag lärde mig att ta mer ansvar!! för jag beretade själv”

”att sega välkommen”

”att det var bra att ha UTVECKLINGSAMTAL så vet man mer om vad man ska lära sig”

”Jag har lärt mig att läsa mina texter”

 

  1. Berätta vad du tyckte var svårt med att du fick ta ansvar för ditt utvecklingssamtal.

”Jag tyckte att Det var Pinsamt att Prata.”

”Att ibland viste Jag inte vad jag skulle Säga.”

”DE VA LITE PINSAMT ATT PRATTA I FAL MAN SKOLE SEJA NÅGOT FEL!”

 

  1. Berätta om något du tycker kan förbättras till nästa utvecklingssamtal.

”Jag kan förbetra att inte vara tyst”

”att Prata tydligare”

”Att inte vara så osäker”

”Vi kunde fylla i Smilisarna”

 

Citaten ovan är en liten del av utvärderingen av de elevledda utvecklingssamtalen, och responsen från barnen har överlag varit väldigt positiv. Utvärderingen av fråga 4 och som jag tolkar den, var att  barnen var lite spända inför samtalen, men känner att det inte var så svårt som de trodde. Nu när de vet hur det går till är de redo att utveckla sin muntliga förmåga till nästa tillfälle. Det sista citatet är riktat till mig då en elev saknade en uppgift med smilisar, som vi använt som underlag vid utvecklingssamtal vid tidigare tillfälle och som jag får fundera över till nästa gång.

Ger elevledda utvecklingssamtal ökad måluppfyllelse? Det kan vara för tidigt för oss att svar på ännu, men om forskning visar på detta och om barnen blir mer engagerade i sitt samtal och sin utveckling är det ett steg i rätt riktning.

 

Att diskutera:

  • Hur organiserar ni för utvecklingssamtalen på er skola?
  • Hur diskuterar ni om samsyn och likvärdighet i utvecklingssamtalen på er skola?
  • Vad är era tankar och erfarenheter om elevledda utvecklingssamtal?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *