Genrepedgogik inom matematiken

Sammanfattning

Hur jag arbetar med genretexter i matematik för att ge elever en möjlighet att utveckla sin förmåga att resonera och argumentera kring sina val av metoder och strategier.

Att nå fram till alla elever och se till att alla ges en möjlighet att utvecklas är eftersträvansvärt och ett av våra mål som lärare. Jag har dock under årens lopp funnit det svårt att få alla elever att vara delaktiga i diskussioner, och där ge dem en chans att utveckla sin förmåga att föra och bemöta påståenden med matematiska resonemang. Likaså kan jag finna att det ordinarie arbetet med färdighetsträning inte riktigt ger den möjligheten att resonera och fundera mer djupgående kring vad som sker och varför inom matematiken.  Tiden för reflektion är svårt för många elever att ge sig själv, samt att det vid gemensamma genomgångar eller vid grupparbete så är det många som förblir tysta eller fåordiga.

Ett sätt att komma åt detta är att vi i vår klass har börjat använda oss av genrepedagogiken i samarbete med övriga ämneslärare. Vi har då valt att dela upp terminen i fyra perioder där vi fokuserar på en texttyp i taget. Vi har valt att starta med argumenterande texter och följer cirkelmodellen, där svenskläraren får som första uppgift att bygga upp en kunskap kring genren. Sedan arbetar vi tillsammans vidare på detta i de övriga ämnena genom att titta på ämnestypiska texter inom genren, för att därefter göra en text gemensamt i klassen. Det slutgiltiga målet är att alla ska kunna producera en egen text.

Det finns säkerligen olika sätt att angripa detta på, men jag har valt att inom matematiken ge eleverna ett problem som går att lösa med hjälp av olika metoder och strategier. De får läsa igenom detta noga för att sen välja metod och strategi. Sedan får de ge minst två argument till varför de valt de strategier/metoder de valt. Slutligen en kort text där de förklarar och förstärker sina val, genom att koppla det till saker de lärt sig i skolan eller i andra sammanhang.

Under arbetets gång har jag märkt att de elever som inte var aktiva under de muntliga delarna  här fåren chans att göra sin röst hörd genom det skrivna ordet. Jag har även märkt att eleverna är mer noggranna när de väljer matematiska begrepp. Jag tänker att när man diskuterar i grupp/klass så är man mer fokuserad på att berätta hur man har gjort och mindre fokuserad på begreppen och sambanden, samt att samtalen inte alltid ger tid för eftertanke och reflektion som det kan göra när man arbetar med en text. I en gruppdiskussion så säger man något och går vidare. När man skriver har man möjlighet att gå tillbaka och läsa vad man skrivit. Man kan ändra och finputsa och även ta sig tid att finna korrekta begrepp för sammanhanget. Eleverna får mer tid till att göra analys av sin egen tankegång och en större möjlighet till att tänka om, och det flera gånger om så behövs.

I början var eleverna korta i sina argument och många tycktes ha svårt att formulera sina resonemang. Efter att ha skrivit ett par olika texter och studerat varandras så ser jag en utveckling av deras resonemang men även att de utvecklar sin förmåga att använda matematikens uttrycksformer på ett mer genomtänkt sätt, med stöd av kontinuerlig återkoppling av mig så att de ges ytterligare tillfällen att förbättra och utveckla sitt resonemang. Vi arbetar även med elevaktiva bedömningar där vi tittar i grupp eller klassvis på varandras texter. Här ges då även utrymme till muntliga diskussioner där vi kan resonera kring våra valda strategier och val av matematiska begrepp och de argument som valts.

Att diskutera

  • Hur arbetar ni med begrepp, samband och resonemang inom matematiken?
  • Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med genremodellen i olika ämnen?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.