Hur får man elever att bli engagerade och nyfikna på historia samtidigt som de får använda sin fantasi och skriftliga förmåga? Jo, genom att låta dem uppleva Franska Revolutionen genom sina egna ögon.
Jag har som svensklärare den fantastiska ynnesten att kunna samarbeta ämnesövergripande med en SO-lärare. Förutom att det är kollegialt utvecklande att kunna samplanera, bidrar också den slutliga sambedömningen av elevernas alster till större samsyn. Ytterligare en vinst är att eleverna får möjlighet att arbeta med helheten dvs SO-innehåll och svenska att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer (Lgr22).
Uppgiften som presenterades för eleverna i en klass 8 var att de skulle ta an sig rollen som en fiktiv person och utifrån denna skulle de uppleva och förhålla sig till olika händelser under 1877 – 1815 i Frankrike. Sina upplevelser skulle de berätta om genom dagboksanteckningar. Eleverna fick använda samtliga svensk- och SO-lektioner under fyra veckor.
Eleverna i klassen har skrivit mycket för mig och de flesta känner sig ganska förtrogna med olika textgenre, men inte dagboksformen. För att inspirera dem diskuterade vi tillsammans vad det är för sorts text, när skriver man dagbok, skriver de själva dagbok och om de känner till någon som skrivit dagbok. Vi pratade om Anne Frank och läste utdrag ur hennes dagbok. Vad skrev hon om och hur viktig är hennes text i ett historiskt sammanhang? Kan man använda hennes och andras historiska dagböcker som källa? Vad kan man lära sig av dem? Jag använde mig av Clio som läromedel.
Därefter för att få i gång deras egna tankegångar fick de skriva dagbok om sina egna typiska dagar som tonåringar år 2022. Hur ser er vardag ut? Vad tänker ni på? De skulle använda alla sina sinnen; syn, hörsel, smak, känsel och lukt, för att levandegöra sina dagboksinlägg. Efter genomgång av dagbokens texttypiska former satte de i gång att skriva. Den efterföljande presentationen skedde i smågrupper under mycket skratt och igenkänning.
Nu var de redo för den stora uppgiften. De visste nu hur de skulle skriva och de hade fått historiefakta från SO-läraren vad de skulle skriva om. Nu fick de en Powerpointpresentation med detaljerna:
Det finns fem uppdrag du ska genomföra. Du har friheten att själv skapa historier inom ramen av de fakta du känner till eller tar reda på. Läs dina kamraters berättelser och låt figurerna träffa varandra i texterna. Du ska även ställa en fråga i kommentarsfältet på varje uppdrag till de två personer som står under dig i listan. Personen ska svara på frågan. Detta är ett exempel på levande historia.
Personbeskrivning : Året är 1788 och du befinner dig i Frankrike! Fundera ut en person som du vill vara och ta ett franskt namn. Personen ska tillhöra något av de fyra olika stånden; adel/präst/borgare/bonde. Du kanske t o m är kunglig. Din första skrivuppgift är nu att beskriva dig själv. Ju mer du funderar över vem personen är och vad hen vill, desto enklare kommer det gå för dig att sedan leva dig in i händelserna som personen ska uppleva.
Uppdrag 1 1789, Uppdrag 2 1793, Uppdrag 3 1799-1815 Waterloo och Uppdrag 4 1815 Efter Waterloo. Under varje uppdrag fanns mer hjälpande information.
Eleverna arbetade engagerat med uppgiften och många av dem lät sina imaginära personer träffa varandra under historiens gång. Det uppstod härliga diskussioner kring passande språkbruk och händelser. Deras frågor och kommentarer till varandras texter var ärliga, nyfikna och utvecklande. Hur blev resultatet då, undrar ni säkert? Très bien!
Att diskutera:
- Hur arbetar ni ämnesövergripande på er skola? Vilka ämnen?
- Hur entusiasmerar och engagerar ni era elever vid nytt arbetsområde?
