Från klasslärare till ämneslärare – en reflektion

Jag har arbetat som lärare i nu ganska exakt 8 år varav jag varit klasslärare i årkurserna 1-3 i 7 ½ år. I augusti 2021 bytte jag arbete till en skola där man arbetar med ämneslärarsystem från årskurs 1. Det var en svår omställning för mig. I denna bloggen kommer jag dela med mig av vad jag tyckte var svårt och utmanande men också de för och nackdelar jag kan se med de olika systemen nu när jag arbetat en termin som ämneslärare.

Som klasslärare har jag alltid kunnat följa klassens form för dagen. Jag har snabbt kunnat ändra om i planeringen om jag märkt att klassen hade en sämre eller en fantastisk dag. Jag har kunnat fortsätta arbetet vi kom så bra in i efter rasten trots att vi då egentligen skulle haft tex matematik. Jag har lärt känna mina 27 elever näst intill lika väl som jag känner mina egna barn. Jag vet hur de reagerar och agerar, jag kan läsa deras kroppsspråk och förutse deras handlingar (oftast). Före rast kunde jag förbereda klassen och direkt efter kunde jag följa upp. Jag hade en nära och ärlig dialog med vårdnadshavare där jag kunde prata om deras barn både som individ men också som en del av den stora gruppen. Skoldagen var tydlig och strukturerad med samma rutiner, från litet till smått från kl 08.20 tills att klassen slutade för dagen. Tillsammans med en fritidspedagog kopplat till klassen har vi tillsammans kunnat följa våra elever under hela dagen. Vi har kunnat ha samma regler och rutiner samt pratat samma språk. Allt detta gav oss förutsättningar för att jobba med gruppen både ur ett helhets och värdegrundsperspektiv. Att väva samman ämnen, få in en känsla av sammanhang och en röd tråd i alla ämnen hela dagen blev naturligt därför att det var jag som hade möjligheten att styra och förändra både undervisningens innehåll men också struktur. Utifrån ett elevperspektiv känns det som att det i ett klasslärarskap finns väldigt goda förutsättningar för lärande och trygghet. Eller handlar det mer om mitt behov av kontroll?

När jag så bytte jobb och började arbeta på en skola där ämneslärarsystem tillämpas från årkurs 1 kändes det till en början som en omöjlig uppgift för mig. Detta eftersom jag kände att jag var ansvarig för allt ovanstående som jag kunnat göra som klasslärare fast nu istället med 4 klasser dvs 100 elever hela dagen i alla ämnen. Jag kände att jag inte hade någon kontroll på någonting, inga ”riktiga” relationer med eleverna och deras vårdnadshavare, jag hade förlorat all flexibilitet och jag upplevde att eleverna hade svårt att växla mellan så många olika vuxna.

När jag började inse att jag inte längre kunde ha samma kontroll på alla elever hela dagen utan istället fick lita på att mina kollegor faktiskt kan göra samma jobb som jag, så började jag se fördelar. En fördel med ämneslärarsystemet är att jag kan fördjupa mig och utveckla min undervisning inom mina ämnen, vilket förhoppningsvis leder till en bättre undervisning för eleverna. Min planeringstid som tidigare åts upp av att planera allt i alla ämnen blev nu mer koncentrerad och specifik. Jag hade tid att läsa in mig på forskning inom mitt ämne inom ramen för min arbetstid vilket jag skulle våga påstå att jag aldrig tidigare kunnat. Relationerna till eleverna är fortfarande inte lika starka som när jag var klasslärare men istället är vi fler vuxna som ser eleverna. Fungerar inte en relation med en vuxen finns det för eleven oftast en annan vuxen som det fungerar bra med. Ur ett elevperspektiv kanske detta är tryggt?  Ämneslärarsystemet ställer höga krav på samarbetsförmågan hos de vuxna med en genomtänkt planering som på något sätt kan ge eleverna ett sammanhang och en röd tråd genom ämnena. Systemet ställer också höga krav på likvärdighet i regler och rutiner i klasserna för att skapa trygghet och arbetsro. I ämneslärarsystemets struktur finns flera andra utbildade lärare att prata med när jag känner mig osäker kring en elev, det är ju även deras elev. Kanske har de samma bild som mig eller en helt annan? Det kan tex handla om bemötande, kunskaper eller bedömning kring eleven. Som klasslärare har jag också stått ganska ensam i mötet med vårdnadshavare. Som ämneslärare är vi ett team med tre lärare och tre fritidspedagoger runt ett barn som då kan möta vårdnadshavare som ett team och därigenom ge vårdnadshavarna fler perspektiv.

Precis som i det mesta ser jag alltså både för och nackdelar med de olika systemen. I reflektionen har jag utgått från mitt perspektiv som lärare. Det skulle vara mycket intressant att få ta del av elevernas tankar kring för och nackdelar i ett klasslärar kontra ämneslärarsystem.

Att diskutera:

  • Vad ser du för för- och nackdelar med klasslärar kontra ämneslärarsystem i de yngre skolåren?
  • Vad tror du är mest gynnsamt för elever i de yngre skolåren? Varför tror du det?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.